Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik vt -18

Skapad 2018-06-11 14:51 i Apelskolan Falkenberg
Gällande version from läsåret 2012/2013 för Falkenbergs kommunala skolor.
Grundskola 2 Matematik

Innehåll

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Undervisning och arbetsformer

Undervisning

Du kommer att arbeta med ordningstal, talsorter, avrundning, strategier och metoder för addition och subtraktion 0-100, enkla mönster, samt multiplikation 1,  2, 5 och 10 (övergripande 3 och 4 tabell). Du kommer även arbeta med begreppen större än och mindre än, dubbelt och hälften, samt likhetstecknet. Du kommer att arbeta med geometriska former (triangel, kvadrat, rektangel, kub, rätblock, pyramid), samt begreppen sida, hörn, kant och sidoyta. Du kommer även arbeta med klockan hel, halv, kvart i och kvart över, samt enkel tidsskillnad.

 

Arbetsformer

- Mattebok

- Arbetsblad

- Film

- Par- och gruppövningar

 

Bedömning - vad och hur

Vad ska bedömas:

Din förmåga att:

- se "Kopplingar till läroplan - kunskapskrav" nedan

 

Hur ska det bedömas:

Pedagogen  kommer att bedöma dina förmågor genom observationer i klassrummet, samt genom diskussioner enskilt, par och i grupp/helklass.

Kopplingar till läroplanen

  • Kunskapskrav
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
    Ma   3
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
    Ma   3
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
    Ma   3
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
    Ma   3
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
    Ma   3
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
    Ma   3
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
    Ma   3
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
    Ma   3
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
    Ma   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3

Matriser

Ma
Förstå och använda tal åk 2

Räkneord och antal

Klarar ej ännu
Klarar
Talmönster - räkning med 1-, 2-, 5-, och 10-steg
Ex. Fortsätt talmönstret 3, 5, 7, __, __, __

Positionssystemet

Klarar ej ännu
Klarar
Gruppering och storleksordning av tal
Ex. Gör en ring runt det minsta talet. Stryk under det största talet. 15 34 9 62
Ental och tiotal
Ex. Gör ett tal mellan femtio och ett hundra. Använd alla de fyra siffrorna 4, 7, 3 och 9.

Uppskattning och överslagsräkning

Klarar ej ännu
Klarar
Uppskattning av ett litet antal samt bedömning av rimligheten i svaret
Ex. Hur många saker såg du (på tre sekunder?

Addition och subtraktion, olika representationer

Klarar ej ännu
Klarar
Räknefärdigheter och relationen mellan räknehändelser och föremål och bilder
Ex. Maria har sex äpplen. Hon äter upp två av dem. RIta de äpplen som är kvar.
Relationen mellan räknehändelser och symboliska taluttryck
Ex. Stig har femton kulor och ger två till Kalle. Vilket uttryck passar till räknehändelsen? RInga in det. (2+15) (2-15) (15+2) (15-2)
Skriv en kort räknehändelse
... till ett färdigt uttryck (ex. 11 - 4 = 7) ... till en bild

Grundläggande tabellkunskaper i addition och subtraktion

Klarar ej ännu
Klarar
Tabellkunskap i addition och subtraktion i talområdet 1-20
Ex. 8 + 6, 12 - 7, 19 - 9
Huvudräkning, addition med tiotalsövergång
Ex. 13 + 18
Betydelsen av dubbelt
Ex. Dubbelt så mycket som 15

Ma
Diamant Aritmetik - del 2 av 4 ( AG - Grundlggande Aritmetik)

AG1 Grundläggande aritmetik
Additioner och subtraktioner inom 1–9.
1a Talens grannar till höger, alltså uppgifter av typen 8 + 1 och 6 + 2 och deras kommutativa varianter 1 + 8 och 2 + 6.
1b Talens grannar till vänster alltså uppgifter av typen 7 − 1 och 9 − 2 och avståndet till gran- narna, alltså typen 7 − 6 och 9 − 7.
2a Dubblorna och dubblorna ± 1, alltså typen 4 + 4, 4 + 5 och 3 + 5.
2b Hälften och hälften ± 1, alltså typen 8 − 4 och 9− 4.
3a Tals uppdelning i termer, alltså uppgifter av typerna 4 + __ = 9 och 8 = 3 + __ . Likhets- tecknets innebörd.
3b Tals uppdelning i termer, alltså uppgifter av typerna 4 + __ = 9 och 8 = 3 + __ . Likhets- tecknets innebörd.
AG 2 Grundläggande aritmetik
Additioner och subtraktioner inom talområdet 10-19, utan tiotalsövergång.
1a Addition av 10 och ett ental, typ 10+7 och 7+10 samt motsvarande öppna utsagor.
1b Subtraktion av ett tal mellan 11 och 19 och talet 10 eller ett ental, alltså uppgifter av typen 18-10 och 18-8, samt motsvarande öppna utsagor.
2a Generalisering av uppgifterna i 1a respektive 1b i diagnos AG1
2b Generalisering av uppgifterna i 1a respektive 1b i diagnos AG1
3a Generalisering av uppgifterna i 2a respektive 2b i diagnos AG1.
3b Generalisering av uppgifterna i 2a respektive 2b i diagnos AG1.
4a Generalisering av uppgifterna i 3a respektive 3b i diagnos AG1.
4b Generalisering av uppgifterna i 3a respektive 3b i diagnos AG1.
AG 3 Grundläggande aritmetik
Additioner och subtraktioner inom talområdet 10–19.
1a Tiokamraterna, alltså de uppgifter vars summa är 10.
1b Tiokamraterna, alltså de uppgifter vars summa är 10.
2a Addition med 9, alltså typerna 9 + 3 och 4 + 9.
2b Subtraktion med 9 och då differensen blir 9, typ 14 – 9 och 15 – 6.
3a Additioner med 8, alltså typerna 8 + 5 och 6 + 8.
3b Subtraktion med 8 och då differensen blir 8, typ 13 – 8 och 15 – 7.
4a Dubblorna 6 + 6, 7 + 7 och 8 + 8 samt dubbelt ± 1 såsom 6 + 7 och 5 + 7.
4b Hälften och hälften ±1, alltså typerna 14 – 7, 13 – 7, 13 – 6.
AG4 Grundläggande aritmetik
Additioner och subtraktioner inom talområdet 20–99, generalisering.
1a Generalisering av uppgifterna i diagnos AG1 från ental till tiotal.
1b Generalisering av uppgifterna i diagnos AG1 från ental till tiotal.
2a Additioner av tiotal och ental och mot- svarande öppna utsagor.
2b Subtraktioner med ett ental, sådana att svaret blir ett tiotal och motsvarande öppna utsagor.
3a Generalisering av uppgifterna i AG2, utan tiotalsövergångar, till ett större talområde.
3b Generalisering av uppgifterna i AG2, utan tiotalsövergångar, till ett större talområde.
4a Generalisering av uppgifterna i AG3, med tiotalsövergångar, till ett större talområde.
4b Generalisering av uppgifterna i AG3, med tiotalsövergångar, till ett större talområde.
AG5 Grundläggande aritmetik
Räknesättens innebörd, addition och subtraktion
1 Att välja rätt räknesätt till addition eller subtraktion inom talområdet 1–9.
2 Att välja rätt räknesätt till addition eller subtraktion inom talområdet 1–9.
3 Att välja rätt räknesätt till addition eller subtraktion inom talområdet 1–9.
4 Att välja rätt räknesätt till addition eller subtraktion inom talområdet 10-19.
5 Att välja rätt räknesätt till addition eller subtraktion inom talområdet 10-19.
6 Att välja rätt räknesätt till addition eller subtraktion inom talområdet 10-19.
7 Att välja rätt räknesätt till addition eller subtraktion inom talområdet 10-19.
8 Att välja rätt räknesätt till addition eller subtraktion inom talområdet 10-19.
AG6 Grundläggande aritmetik
Multiplikations tabellen
1a Dubblorna, alltså multiplikation med 2.
1b Dubbelt, dubbelt, alltså multiplikation med 4.
2a Multiplikation med 3.
2b Dubbelt multiplikation med 3, alltså multi- plikation med 6.
3a Multiplikation med 5.
3b Övriga multiplikationer, de som innehåller enbart faktorerna 7, 8 och 9.
AG7 Grundläggande aritmetik
Generaliserad multiplikations tabell
1a Generaliserad multiplikationstabell där multi- plikationen följs upp med en ”minnessiffra”, men där additionen inte leder till en tiotalsövergång
1b Generaliserad multiplikationstabell där multipli- kationen följs upp med en ”minnessiffra” och där additionen leder till en tiotalsövergång.
2a Generaliserad multiplikationstabell där ena fak- torn är ett tiotal (här är den ena faktorn högst 5 eller 5 tiotal).
2b Generaliserad multiplikationstabell där ena fak- torn är ett tiotal (här är alla faktorer större än 5 eller 5 tiotal).
3a Öppna multiplikationer där en av faktorerna är högst 5.
3b Öppna multiplikationer där båda faktorerna är större än 5.
AG8 Grundläggande aritmetik
Divisionstabell
1a Mycket enkel divisionstabell där kvoten eller nämnaren är 2 eller 3. (Inverser till 1a och 2a i diagnos AG6).
1b Divisionstabell där kvoten eller nämnaren är 4 eller 6. (I inverser till 1b och 2b i diagnos AG6).
2a Divisionstabell där kvoten eller nämnaren är 5. (I inverser till 3a i diagnos AG6).
2b Den svårare delen av divisionstabellen, alltså inverser till den svårare delen av multiplika- tionstabellen (3b i AG 6).
3a Enkel divisionstabell som ger rest.
3b Svårare divisionstabell som ger rest
AG9 Grundläggande aritmetik
Räknesättens innebörd, multiplikation och division
1 Tillämpningar av multiplikationstabellen.
2 Tillämpningar av multiplikationstabellen.
3 Tillämpningar av generaliserad multiplikationsta- bell.
4 Tillämpningar av generaliserad multiplikationsta- bell.
5 Tillämpningar av division (öppen multiplikation).
6 Tillämpningar av division (öppen multiplikation).
7 Tillämpningar av division (öppen multiplikation).
8 Tillämpning av division med rest.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: