Hertings gård/ Snöflingan 2018/2019

Vår nyfikenhetsfråga
Hur utforskar vi matematik tillsammans med barnen genom de hundra språken?

• 
•  
•  Projektplanering

Vi vill att barnen ska utveckla större omsorg för våra material i våra lärmiljöer. Vår strategi kommer att vara att fokusera på ett material/lärmiljö i taget, för att underlätta arbetet med att underhålla samt hålla intresset för materialet vid liv. Ett material behöver ha en viss plats. Barnen behöver göras delaktiga i “städningen”.

Vi behöver utveckla och analysera våra värdeord, Välkommen, Demokrati, Nyfikenhet. Vad betyder det på Snöflingan?

Vi behöver bli bättre på att sätta en struktur för hur vecka/dagen ska se ut samt vem som ansvarar för vad samt att hålla i det vi beslutat t ex ordna mindre grupper.

Vi behöver bli bättre på att reflektera tillsammans med barnen

Att organisera oss inom personalgruppen i ännu högre grad så att barnen får större möjlighet att vistas i mindre grupper. Att pedagogerna jobbar ännu mer med att uppmuntra och stötta barnen att vara aktsamma om materialet ex att ännu mer lära barnen att sortera lekmaterial och ställa i ordning var sak på sin plats. Genom att organisera lärmiljöerna på ett sådant sätt att de kan “stå för sig  själva” också kan vi fokusera på den lilla gruppen. Pedagogerna behöver hålla i vid sortering/städning och skapa tydlighet med bilder, var saker ska finnas mm. Vi behöver nyttja vår utemiljö på ett mer strukturerat sätt t ex gå ut direkt efter frukosten.

Viktigt att det ”nya” arbetslaget får tid att arbeta sig samman kring det förhållningssätt vi vill jobba efter.

Våra reflektioner kring Hertings gårds värdeord är: Demokrati: Komma i tid till arbetet och möten- det är att visa respekt för andra: Lyssna på andras åsikter OCH ta ansvar att säga sin egen åsikt (positiva och negativa) i rätt forum på ex APT, ledningsmöte, Fbg.se etc. Undvika ”diskbänkssnack”. Följa de mål och riktlinjer som är satta. Följa de beslut som vi tagit tillsammans. Om man inte tycker att det är bra så har man ett eget ansvar att ta upp det till ny diskussion. Passa på att säga vad man egentligen tycker när tillfälle ges. Välkommen: Att visa andra människor att vi är intresserade av dem på ett genuint sätt. Människor vi välkomnar ska känna sig bekväma och accepterade, de ska känna att de är sedda och i centrum även om det bara är för ett ögonblick. Det är viktigt att känna av hur länge jag kan välkomna personen. Det måste inte betyda att jag skrattar eller ler men jag behöver visa närvaro även om det bara är för ett ögonblick. Vem välkomnar vi på vår arbetsplats? Barn, kolleger, studenter, vårdnashavare, chef, vaktmästare, vikarier. Möter vi alla på ett likvärdigt sätt? Ska vi möta alla likadant? Nyfiken: Att öppna upp för/visa intresse för att; ”lära känna” ”ta del av vad någon gör” ”vara lyhörd för hur mycket den andre vill att jag närmar mig”. Nyfikenhet får inte förväxlas med att vara förveten.

Hur agerar vi i olika situationer ex: Hur möter vi barnen när de hoppar på madrassen? När de vill vara på bordet? När de ställer stolarna i rader? När barnen vill titta på när kompisen byter blöja?

Vi vill bejaka så långt det är möjligt; uppmuntra till utforskande och undvika NEJ och förbud så långt det är möjligt. Istället vill vi ge alternativ. Det är okejatt hoppa så länge det inte stör någon som vill läsa eller som sitter och äter. Det är okey att göra en hinderbana och ta sig över bordet

Innan sommaren skickade vi med barnen ett sommaruppdrag med anknytning till vår nyfikenhetsfråga som är "Hur utforskar vi matematik tillsammans med barnen genom de hundra språken?"

Formulering av syfte

Vi vill ge barnen förutsättningar att börja tänka i matematiska termer på ett naturligt sätt. Förståelsen för matematiska begrepp utvecklas som mest när omgivningen sätter ord på barnens egna upplevelser. Varje dag använder vi matematik som ett verktyg för att förstå material och händelser.

Vi jämför, mäter, sorterar, undersöker och beräknar storlekar och mängder. För barnen är det inte alltid en medveten handling- de undersöker helt enkelt det de är intresserade av. Men om vi vuxna är lyhörda kan vi använda barnens nyfikenhet till att uppmuntra och utmana dem. Pedagogerna på Snöflingan vill skapa en miljö och ha ett förhållningssätt som tillåter barnen att utforska matematik med kroppen och många sinnen.

Vårdnadshavarnas delaktighet

• Vi gör föräldrar delaktiga genom att dagligen försöka informera och samtala (ibland visa en bild eller filmsnutt) om dagens verksamhet.
• Vi använder avdelningslärloggen för att delge föräldrarna om det som händer samt våra intentioner om verksamheten.
• Genom dokumentation i hallen visar vi vår verksamhet. Vi ska under hösten skapa en ny dokumentationsvägg där föräldrarna kan ta del av vår verksamhet samt få möjlighet att påverka verksamheten genom att skriva sina reflektioner och tankar i en egen bok. Föräldrarna kan på det här viset få del av hur verksamheten förändras och utvecklas under terminen. 
• Vi bjuder in till drop-in-fika och erbjuder utvecklingssamtal. 

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Vi har skapat lärmiljöer där barnen ges möjlighet att samspela. Vi har tillfört och skapat material med utgångspunkt i barnens intresse t.ex;

• Lådor med antal djur utifrån barnen intresse för ramsor och sånger (fem små apor klättrade i trädet).
• Tomma lådor/kartonger i olika material och storlekar Barnen packar och fyller (undersöker volym) hur många får plats i lådan? Bygga på höjden! Samspel! 
• Klossar med barnets bild från förra året har utvecklats och fått mönster i form av ex prickar, ränder och rutor i olika färger. (klossarna har en given plats där motsvarande mönster finns. Vi har även skapat fotspår på golvet med samma mönster och även dessa kommer få barnens foto  Känna igen mönster, se likheter och olikheter, följa spåren, krypa på dem. Kanske kan vi sätta barnets bild på fotspåret så att det blir samma som på klossarna!
• Vi har skapat rör i olika längder, bredder, tyngder och mönster.  Ge barnen ännu fler undersökningsmöjligheter. Vad får plats i de olika rören- vad kan passera och vad fastnar? Uppleva skillnader mellan tunga och lätta rör. Uppleva mönster såsom prickar, ränder, rutor på ett annat sätt
• Vi har strumpor och kulor med olika tyngd och antal som hänger i fönstret Sensitiv upplevelse; ljud,olika tyngder och fyllningar, hårt och mjukt. Dessutom olika mönster på strumporna
• Vi har skapat strumpor i par med olika fyllningar (kulor, vadd, pärlor)  Men även få möjlighet att bära runt. Para ihop! Lika/olika
• Vår "teknikvägg" har fått krokar att hänga upp saker på, antalsringar 1-10, ett skåp att öppna och stänga Undersökande av öppna stänga luckan. Hur många ringar får plats på varje krok! Sätta upp och plocka ner i burken igen. Känna och uppleva olika antal. Många-få. Väggen är alltid på plats- trygghet att veta; Hit kan jag gå och göra detta
• Vi har skapat par-flaskor med olika innehåll där begreppen tung-lätt, full-halvfull tydliggörs.
• Vi har skapat en färghörna där färgen Gul just nu är i fokus. Där har vi en mängd olika spännande saker av olika karaktär ex en mjuk gul målarroller, en liten byrå med öppningsbara lådor, sandpapper Att få uppleva och känna på olika saker med olika strukturer (sträv, hårt, mjuk, något som rullar, något att öppna/stänga, små lådor att dra ut och sätta i. Sortera tillbaka det gula till sin plats igen
• Vi har iordningställt lilla ateljén så att fokus nu ligger på lera. Att enkelt och lätttillgängligt kunna ge barnen möjlighet att uppleva och utforska lera. Det kräver ingen förberedelsetid och det är numera inget annat än leran som hamnar i fokus. Att få göra ofta och länge om barnen själva vill
• Elefantrummet är på gång att utvecklas med fokus på familjelek. Där kommer också finnas en stor risbalja Barnen har visat intresse för lek med dockor- mata, bädda ner, sköta om. Tydlig miljö! I rummet ryms också risbaljan som tidigare år visat sig spännande för både små och större barn. De får möjlighet att ösa, känna, hälla från ett mått till ett annat- litet till stort- stort till litet, lyssna på det rasslande ljudet
• Rampen står kvar i centrum av vår lärmiljö. Barnen visar stort intresse för lutande plan- att själv åka ner men också släppa ner olika saker som tar sig ner för rampen med olika hastighet. Plats där flera barn får plats och möjlighet att samspela. En miljö för att utforska och träna sin motorik
• Vi erbjuder samling varje dag då vi uppmärksammat att ca 50% barnen frågar efter det genom att peka upp mot hyllan och säger ord som ägg, apa, krokodil.
• Mellanrummen såsom hallen, toaletten och måltiden är en stor del av verksamheten och vi skapar ständigt undervisningstillfällen här. Vi  uppmärksammar matematiken genom att tydliggöra och benämna det vi och barnen gör. Vilka begrepp är det ni vill berika barnens värld med? Vi försöker vara tydliga i kommunikationen med barnen och benämna det vi gör. - Nu sätter vi på vänster sko, mössan ligger uppe på hyllan, du behöver två vantar en på varje hand. Ställ tillbaka lådan med aporna på bänken, lägg musen blan de andra mössen, oj nu tappade jag pennan på golvet! Kan du plocka upp den? Ställ glaset på diskbänken! Tallriken i diskmaskinen! Gaffeln i bestickskorgen! Vänd på glaset! Efter frukosten tar vi ner sångpåsen från hyllan! Vi sitter på den runda mattan! 
• Utflykt Viket matemeatiserande får ni fatt i under utflykten, vilket lärande hos barnen stöttar utflykterna? Att få in begrepp såsom bakom, framför, bredvid, först och sist. Att använda naturen som undervisningsmiljö; jämföra pinnar, stenar, kottar, antal, längder, tyngder, mönster, likheter, olikheter

Arbetssätt, organisation och struktur

Vårt sätt att se på barnet får stora konsekvenser för dess utvecklingsmöjligheter. Det påverkar vårt förhållningssätt och våra förväntningar på barnet. Vi gör medvetna val när det gäller ex att svara i telefonen, tala med andra vuxna mm. När vi är i en aktivitet eller samspel med barn så är det viktigt att vi undviker att låta oss avbrytas av annat. På det viset visar vi barnen att de är viktiga. Vissa sysslor kan få vänta ex ej akuta blöjbyten. Pedagoger är förebilder-. Vi behöver tänka på hur vi själva agerar när vi är ex upprörda, irriterade. Vi vill vara närvarande med barnen för att på så sätt kunna fokusera på och tillvara ta barnens lärande i stunden Värdeorden

 

Att organisera oss inom personalgruppen i ännu högre grad så att barnen får större möjlighet att vistas i mindre grupper.

När barnen är i små grupper får barnen större möjligheter att bli sedda och pedagogen hinner ge varje barn mer uppmärksamhet. Totalt fokus hamnar på barnen och inte på prat pedagoger emellan. Ju färre barn i gruppen desto större space får de.

Genom att titta på bilder och filmer skapas ytterligare möjlighet till fördjupade lärande. Barnen och pedagogen får uppleva situationen igen och får möjlighet att se lärtillfället ur flera perspektiv. Genom att reflektera över bilder och filmer får barnen inspiration och det väckt nyfikenhet att göra en viss aktivitet om igen. Prova på ett annat sätt.

 

Att pedagogerna jobbar ännu mer med att uppmuntra och stötta barnen att vara aktsamma om materialet ex att ännu mer lära barnen att sortera lekmaterial och ställa i ordning var sak på sin plats. Genom att organisera lärmiljöerna på ett sådant sätt att de kan “stå för sig  själva” också kan vi fokusera på den lilla gruppen. Pedagogerna behöver hålla i vid sortering/städning och skapa tydlighet med bilder, var saker ska finnas mm.

 

Vi skapar utrymme för reflektion tillsammans med barnen vid flera olika tillfällen varje vecka. Vi vill utveckla digitaliseringen och göra den mer synlig. Ipaden ska kunna användas av barnen i vardagen. Ibland kan det innebära iPad och ibland Tv:n. Vi vill bli ännu bättre på att visa filmer och bilder för föräldrar och på så vis få ytterligare en dimension på reflektionen.

 

Vi skapar två process/dokumentationsväggar där dokumentation/pedagogisk dokumentation kan bli synlig varav en är i hallen för att alla (barn och föräldrar) ska få möjlighet att se och påverka. Ge föräldrar som inte kommer ini verksamheten möjlighet att få ta del av dokumentation i hallen

 

 

Måndagar: Denna dag är pedagogernas planeringsdag. Det betyder att de olika arbetslagen får sitta ner i en 1,5 timmar (utan barn) och under tiden tar pedagoger från andra avdelningar hand om barnen. Under denna tid utvärderar pedagogerna veckan som gått och sedan planerar vi aktiviteter inför kommande vecka. 

Tisdagar, Onsdag och Torsdag: Från kl. 9:30 delar vi upp barnen i mindre grupper. Två pedagoger har en aktivitet inne med de yngsta och en pedagog går ut på gården. Sen byter vi plats. På så vis upplever vi att det blir lugnare både ute och inne och vi har även möjlighet att ge varje barngrupp den stimulans som den behöver.

Fredag: Varannan vecka går en pedagog iväg på ett möte med vår förskolechef och representanter från övriga avdelningar. Vi diskuterar och beslutar om saker som rör hela förskolan. Vi arbetar i storgrupp under fredagen för att möjliggöra detta.

 Kompetensutveckling

Vi har deltagit i föreläsningar, Dylan William, Ann Pihlgren och Angelika Kullenberg. Vi har tagit del av litteratur kring matematik i förskolan, "Så mattefrön", "En vindlande matematik", Lyft fram matematiken" och "De yngsta barnens matematik. Vi planerar också att gemensamt reflektera kring litteraturen tillsammans med Regndroppen. 

I den gemensamma reflektionen får alla komma till tals. Vi tar vara på kompetensen på yngrebarnsavdelningarna genom gemensam reflektionstid.

Vi har en tanke att på ett systematiskt sätt ta del av hur andra avdelningar förändra sina lärmiljöer, för inspiration genom att vi besöker varandra.

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Barnen har fullt upp med att utforska allt, både inne på avdelningen och ute på gården. De undersöker och upptäcker med hela sin kropp och med alla sinnen. De smakar, känner, luktar, lyssnar, klämmer, drar och pillar. Vi pedagoger gör vårt bästa för att vara närvarande och delaktiga i det som barnen ägnar sig åt och vi försöker sätta ord på det barnen gör, ser, känner etc. På så vis hjälper vi barnen att koppla upplevelsen/känslan med ord och begrepp vilket i sin tur stimulerar deras matematiska tänk och språk. 

• Djurlådor: Antal, räkna, volym-hur många får plats, sortera och klassificera, sång och ramsor
• Tomma lådor och kartonger: Barnen utforskar volym -vad/hur många får plats föremål och människor, de provar strateger för att öppna och stänga lådorna
• Rören: Barnen experimenterar med att fylla (volym), bära (vikt), rulla, jämför 
• Klossar: de urskiljer sig själva och kompisar, några parar ihop med rätt mönster i fönstret, bygger på höjden, bredden och längden
• Strumpor i fönstret: De känner, smakar och luktar
• Flaskor: de bär runt, snurrar för att upptäcka detaljer i innehållet, rullar ner för rampen
• Samling: Ramsräknar, koordinera rörelser, lägesord, turordning
• Teknikväggen: De hänger upp och plockar ner ringar från krokar, öppnar, fyller, tömmer, stänger det lilla skåpet, känner och drar i antalsringarna
• Färghörnan: En spännande och fascinerande plats att samlas vid och som ger möjlighet att sortera 
• Lera: De skär, trycker, bryter ut lera från klumpen på olika sätt, smakar, rulla och forma, lyfter, sortera och iordningställa verktygen till leran. Pallarna i ateljén är annorlunda jämfört med stolarna och det kräver andra strategier/balans för att ta sig upp och ner vilket flera barn utforskar

Snöflingans något äldre barn hör till gruppen vi kallar ”Snö”. Dessa barn har ett mer utvecklat verbalt språk och har så smått börjat leka rollekar. Ett av rummen på avdelningen, Elefantrummet inspirerar just nu till lek med dockor, utklädning, mat och servering. Det är härligt att se hur de äldre barnen nu kan gå in i leken med ett annat fokus och uthållighet än tidigare. De börjar uppskatta att ha en eller ett par kompisar vid sin sida eftersom de nu börjar förstå värdet av att dela lekupplevelsen med någon och tillsammans för de leken/aktiviteten framåt. Det är inte alltid så lätt att  kompromissa och dela med sig men det är oerhört viktigt att få träna på det. För att leken/aktiviteten ska fungera bra så behöver barnen utveckla och träna de olika förmågor som nämndes ovan. 

Vi erbjuder olika material att mötas kring ex skapande med tyg, färg, lim. deg, is, ris, sand, löv.

Vi ser ett stort intresse för sång och musik; både med och utan bild. De försöker hänga med  med rörelse- händer, armar, ben och kroppen. RYTM!!! De uppskattar vuxen närvaro.

Formulera mål

Förskolan ska sträva efter att:

”utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp”

”Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som led, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”

Vi kan se att vi nått målen:

-när barnen använder sig av det som vi undervisat om i i vardagliga situationer ex ”titta en prickig mössa” ”fågeln flyger högt”, ”skeden ramar ner”, ”många ärtor”, ”stor lastbil”, ”jag först” etc dvs när barnen klär situationer i ord i många sammanhang och använder delvis korrekta matematiska begrepp. 

-när barnen drar nytta av sina erfarenheter ex inser att den stora bilen inte kan köra genom det lilla röret

-när barnen sorterar undersökningsmaterial i rätt lådor och på rätt plats

-när vi ser att barnen använder varierade uttrycksformer för att uttrycka sina matematiska erfaenheter i lek, skapande och fantasi

- när barnen ger uttryck av sina upplevelser, känslor och erfarenheter.

För att nå våra mål kommer vi pedagoger:

-använda oss av ett rikt matematiskt språk

-sätta upp dokumentation på väggarna där barnen är aktiva ex bygger högt, sätter glaset i diskmaskinen, bilen kör genom röret

-att genom digitala verktyg reflektera tillsammans med barnen och däri hitta inspiration att gå vidare i lärprocesser ex kan vi bygga likadant en gång till

-skapa lärmiljöer som är förändliga, inkluderandeoch inspirerar till kreativitet, utforskande,utmaning och reflektioner hos barnen.

- utforska, betrakta och erbjuda olika former av konst (tavlor, bilder och skulpturer) lera, färg, vatten, musik, drama, dans och rör