Skolbanken Logo
Skolbanken

Planering HT-18, VT- 19

Kronans förskola, Ale · Senast uppdaterad: 17 juni 2019

Tema Naturen Mål: Hållbar utveckling Barns tillit till sin egen förmåga

Kartläggning av barngruppen

(ingen information av känslig art, allmänt hållen)
-Var befinner vi oss just nu?
Relativt nystartad avdelning, med start Vt-18. Fyra personal, varav två barnskötare, en förskollärare och en resurs. Förskolläraren är nyanställd, började HT-18. Åldersgruppen består av 19 barn och är åldersblandad, 1-6 år. Vi kommer i början av terminen ha sammanlagt sju inskolningar.
- 180810

VT-19: Vi har denna terminen fått in ytterligare 1 barn ålder 1 år, så nu är vi 20 barn. Vår förskolelärare har gått på föräldraledighet och då fick vi in en barnskötare.

-190311

Vi har klarat av vårat mål för läsåret, att få en trygg barngrupp och att barnen har tillit till sin egen förmåga. Mitten av vår terminen gick vår förskolelärare på föräldraledighet och hon ersattes då av en barnskötare. Hon har sedan 3 år tillbaka arbetat i huset och känner till barnen och rutinerna, dock en ny arbetskollega på avdelningen.


-Vilka lärprocesser är barnen inne i just nu?
Lära känna varandra, skapa relationer och en gemensamhet. Lära sig att samarbeta, hjälpa varandra och känna en trygghet hos varandra. Gäller barn såväl som pedagoger.
- 180810

Vissa barn ska till skolan, så därför bekantar dom sig med sina bokstäver. De får även ta större ansvar över sig själva, följa flerstegsinstuktioner och vara förebilder för de yngre. Lära sig att ta vara på naturens resurser, ta hand om skräpet vi hittar på promenader och att ta vara på förskolans närmiljöer. Vi utmanar barnen att uttrycka sina tankar och åsikter.

-190311

Barnen har blivit mer allt stöttande, hjälpsamma.

Yngre barnen uttrycker och utvecklar språket, samt samspel med såväl barn som pedagoger. Nu ser vi tydligt att de yngre barnen vägleder de äldre barnen.

Äldre barnen: En del barn har påbörjat processen att klara sig själva vid toalettbestyr. Naturens kretslopp, allemansrätten och så har vi odlat. Vi har även avslutat arbetet med djur som går i ide eller går i dvala. Vi har även på börjat utveckla temat övergripande betydelsen av insekter i naturen, som vi ska fortsätta till hösten. Genom skapande, sånger, ramsor och besök i naturen.


-Vad kan/vet barnen om detta?
De "gamla" barnen hjälper till under inskolningarna genom att visa rutiner, platser etc. I övrigt får vi avvakta och observera hur barngruppen fungerar tillsammans. Vi pedagoger kommer finnas för att vägleda barnen genom dessa processer.
- 180810

De har förståelse för att plocka skräp och att det inte blir bra om vi förstör naturen, att använda papper och vatten sparsamt, även sortering och kompostering.

-190311

Barnen har även lärt sig att respektera och visa hänsyn mot naturen t.ex. inte plocka för många blommor, inte bryta av grenar och krama träden för att ge och få energi.


-Speciella behov att ta hänsyn till:
Ett barn med särskilda behov vilket innebär att en personal skall vara med hela tiden.
- 180810
-Intressen
-Intervjuer
-Observationer

Mål
Målet vi har valt från läroplanen är följande;
"utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,"

Nedbrytning av valda läroplansmål

När man valt mål omformulerar/bryter man ner dem. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara. Till sin hjälp kan man använda följande ord för att formulera egna kriterier för måluppfyllelse.  

Vi har formulerat följande mål;
Målet är att varje barn skall utveckla ett intresse och förståelse för naturens kretslopp och hållbar utveckling.
Förskolans mål:
Hållbar utveckling
Barns tillit till sin egen förmåga

Vi har valt att arbeta mot detta mål med hjälp av ett "tema". Vi har planerat att gå till skogen i olika gruppkonstellationer. I skogen kommer vi samla skräp för att sedan väga och sortera. Vi har planerat att hitta ett "eget" träd att dokumentera varje månad för att se förändringarna under årets gång. Vi tänker dela upp barngruppen i tre olika grupper, blandade åldrar. Detta för att kunna möta varje barns behov och kunna anpassa undervisningen, blandade åldrar därför att vi anser att de lär mycket av varandra, samarbete, samspel etc.
- 180810

Vi kommer under våren göra ett växthus och plantera frön, för att kunna följa dess utveckling. Se hur fröet påverkas av olika element.

-190318  

Genomförande/Arbetsmetoder

-Hur förbereder vi barnen?
Under samlingarna, där vi t ex läser ur en bok, kollar på bild och film, intervjuer, pratar om tidigare erfarenheter och intressen.
-Hur utmanar och inspirerar vi barnen?
I början av terminen kommer det handla mycket om att skapa en gemenskap, och att samtliga barn skall känna sig delaktiga och trygga. Med tiden kommer vi utmana dem genom att introducera nya fakta, uppgifter och tankar utifrån deras erfarenheter. Vi kommer att använda oss av rekvisita för att skapa engagemang och intresse hos barnen, bland annat en figur som heter "Allemansråttan" som kommer skriva brev till barnen. Gäller att vi som pedagoger är med och utforskar och utvecklas med barnen.

Vi tänker att vi kommer ha ett fokusområde, som är "NATUREN". Vi kommer sedan i olika perioder, förslagsvis tre-veckors då våra planeringar ligger så, ha olika fokusmål där vi med hjälp av naturen kommer fokusera på olika delar i läroplanen. T ex språk & kommunikation, matematik etc. Dessa fokusmål är någonting som vi kommer planera under våra gemensamma planeringar.  
- 180810

-Innemiljö
Vi kommer att ha t ex egengjorda träd, djur etc inne på avdelningen för att ta naturen in till avdelningen. Dokumentation kommer komma upp under terminens- och arbetets gång.
- 180810

Hittills har vi gjort ett träd, vi har ugglor hängandes från taket, Allemansråttan bor hos oss. Björnen ligger fortfarande och sover i sitt ide, som vi har byggt åt honom.


-Utemiljö
Vi kommer att använda oss av skogen i vårt "tema". Barnen har även fått välja ett träd på gården som vi ska följa varje månad under ett år för att se vad som händer, hur det förändrats, kretsloppet.
- 180810

Vi går till skogen en gången i veckan för att inspireras av naturen "klassrum". Barnen har gemensamt valt ut ett träd på gården, som vi i slutet av varje månad fotograferar och dokumenterar för att se skillnaderna från de olika årstiderna.
-Intervjuer med barnen
-Observationer
Vi observerar kontinuerligt under dagarna, både i de pedagogiskt planerade situationerna och i den fria leken. Detta är någonting som vi sedan diskuterar och reflekterar kring i arbetslaget.
-Föräldrasamverkan
Vi kommer att dokumentera via Unikum, skriva veckobrev för att hålla vårdnadshavarna uppdaterade. Även kontinuerlig dialog vid hämtning och lämning.
- 180810

Vi har skrivit ett brev på unikum till vårdnadshavarna i slutet av veckan, där vi beskriver lite kort vad vi gjort under veckan samt lägger upp bilder. Vi har också utvecklat vår dokumentations tavla, där vi kontinuerligt dokumenterar och följer upp under arbetets gång.  

-Litteratur
-Aktiviteter


Vi har gått till skogen i tre olika grupper, varje grupp har gått en dag/veckan. I skogen har vi grävt ner en frukt och en plast kork för att senare kunna gräva upp och synliggöra för barnen vad som händer med skräp i naturen. Vi har plockat löv, kottar, barr, pinnar etc som barnen använder när de skapar. Barnen har även fått räkna hur mycket de har plockat, t ex att de skulle hämta tre kottar, fem löv. Mycket av det som barnen gjort i skogen har kommit i uppdragsform, från Allemans råttan. På vägen till skogen har vi gått i led, barnen har fått samarbeta för att hjälpa varandra dit och tillbaka, gått över bilvägar. Vi har plockat skräp på vägen tillbaka, vägt och sorterat.
- 181029

De dagarna grupperna inte varit i skogen har de haft aktiviteter på förskolan som på något sätt varit kopplade till våra mål. De har bland annat fått skapa alster inspirerade av naturen i olika former; lerfigurer, teckningar, pappfigurer. Detta med de olika material vi har samlat i skogen tillsammans.
- 181029

Nov- Dec fokuserade vi på julpyssel, luciatåg, skogspromenaderna gick i ide- och åter upp togs igen i mitten på februari. Vi började introducera björnen i januari, då tittade vi på filmer, läste böcker och diskuterade vad vi hört och sett om björnen. Vi har även gjort ett ide.

-190311

Hittills har våra fokusområden inom natur innehållit, uppdrag från "Allemans råttan" så som att vi grävde ner en plastbit och en äppelskrutt, för att vid ett senare skede gräva upp föremålen och se om det blivit någon skillnad. Utöver allemans råttan har vi följt med i barnens intresse och utveckling i naturen, så som ugglor, igelkotten och dess övervintring, vilket ledde oss till björnen och dess övervintring. Vi skapade tillsammans med barnen då ett stort ide/koja som barnen har använt flitigt inom många olika lekområden.

Vi planterade tomat, paprika, solrosor och ärtor. Detta gjorde vi i transparanta behållare, där vi kunde observera och diskutera processen med barnen. Barnen valde ett träd på förskolans gård, som vi fotograferar en gång i månaden tillsammans med barnen.

Vi har även skapat/tagit in grenar och format det till flera träd, där vi anpassar skapande aktiviteter efter årstiderna.


-Hur skall dokumentationen ske?
Vi har en dokumentationsvägg på avdelningen, barnens alster sätts upp på väggarna samt dokumentation på Unikum.
- 180810,

Vi har ritat upp en stor björn och satt dit pratbubblor med barnens tankar.

-190311

Dokumentationsväggen har nu fyllts med växternas kretslopp, barnen tankar finns där i form av pratbubblor. Vi har även vårt växthus som en slags dokumentation där barnen och vårdnadshavarna kan följa förloppet.

 

 

Uppföljning

-Bedömning av hur arbetet fortskrider
Vi kommer att avsluta de "fasta" skogsdagarna i v 45 (början på november) då vi känner att det inte alltid går att komma iväg bestämda dagar beroende på väder, då vi har ett barn i behöv av särskilt stöd som ej får vara ute längre vid för kallt väder, samt att resursen vi har för tillfället är sjukskriven. Vi har gjort bedömningen att för barnens bästa gå till skogen tillsammans (allihopa) de dagar vi kan beroende på situationen, och påbörja andra projekt på förskolan istället. Vi kommer att ha en avslutning i skogen, Allemansråttan kommer att ha skrivit ett brev och om intresse finns fortsätter vi med skogsdagarna nästa termin. Tanken är att breven från Allemansråttan kommer fortsätta komma till barnen under läsåret, oavsett om vi är i skogen eller på förskolan.
- 181029

Vi har börjat med skogspromenaderna igen från mitten av februari och då går vi i hel grupp. Allemansråttan är fortsatt med oss och han har även presenterat oss för sin kusin Alfred, som bor i en annan del av skogen. De 2 råttorna ska få olika områden att jobba med oss på. Alfred är mer för våren och dess framfart.

-190318


-Reflektion, både barn och vuxna
Skogsdagarna vi hade har fungerat som planerat och har väckt barnens intresse för naturvetenskap, detta ser vi då barnens självmant pratar om olika naturvetenskapliga fenomen samt visar intresse och engagemang i det vi arbetar med.
- 181029

Vi har under terminen haft en fast skogsdag då vi har gått hela gruppen på äventyr.

Alfred har varit med oss vid flera tillfällen i skogen och hälsat oss välkomna till våren och den uppvaknande naturen. Många uppdrag som, hitta olika blommor, början på nya träd, villka insekter som kommer först och även matematiska uppgifter.


-Behövs nya förändringar i arbetssätt och metoder? Varför och på vilket sätt?
Ja. Eftersom vi har ett barn som ej klarar av kyla längre stunder så kommer vi ej ha fasta skogsdagar under dessa kallare månader.
- 181019
-Har det tillkommit nya mål?
Nej, då vi känner att förskolans gemensamma mål samt vårt egenformulerade täcker det vi vill uppnå, samt är anpassat för samtliga barn.
- 181029

Se ovan.

Utvärdering

-Hur gick det?
Skogen: Vi har gått till skogen tre dagar/veckan från augusti-oktober. Det har fungerat bra, barnen har visat ett stort intresse för skogsutflykterna och har uttryckt glädje och förväntan inför "deras" dag. Uppgifterna och uppdragen vi haft i skogen har barnen visat stort engagemang över och varit delaktiga. Vi upplever att barngruppen har utvecklat en förståelse och ett intresse för naturvetenskap, t ex har de uttryckt när de hittat skräp och att vi skall slänga det, att de har visat förståelse för att fruktskal försvinner i naturen medan plast ligger kvar. Detta trots att det vi grävde ner tyvärr inte fanns kvar. En reflektion kring detta har då bliviti att om vi gör det igen skall vi spika fast sakerna på en bräda, som lättare går att hitta.

Barnen har också utvecklat förståelse för olika årstider, då vi innan skogsutflykterna pratar om vad det är för väder, vad man skall ha på sig etc. Barnen har skapat sig en god gemenskap och känsla för gemenskap och samarbete, då de äldre barnen gärna tar en yngre kamrat i handen när vi skall gå i led. De hjälper varandra över kullar/backar i skogen och visar hänsyn för varandra. Breven som Allemansråttan skrivit har varit mycket uppskattade och barnen upplevs ha utvecklat ett större intresse för skriftspråket. 

Vi kommer att avsluta de "fasta" skogsdagarna i v 45 (början på november) då vi känner att det inte alltid går att komma iväg bestämda dagar beroende på väder, då vi har ett barn i behöv av särskilt stöd som ej får vara ute längre vid för kallt väder, samt att resursen vi har för tillfället är sjukskriven. Vi har gjort bedömningen att för barnens bästa gå till skogen tillsammans (allihopa) de dagar vi kan beroende på situationen, och påbörja andra projekt på förskolan istället. Vi kommer att ha en avslutning i skogen, Allemansråttan kommer att ha skrivit ett brev och om intresse finns fortsätter vi med skogsdagarna nästa termin. Tanken är att breven från Allemansråttan kommer fortsätta komma till barnen under läsåret, oavsett om vi är i skogen eller på förskolan.

Skogsutflykterna fortsatte under våren, i hel grupp, där Allemansråttan gav oss uppdrag.

Analys och utveckling

-Hur har barnen uppfattat detta?
-Vad har de varit intresserade av, vad var svårt, roligt m.m.

Deras intresse har varit stort kring hur naturens växter blir till och vad som händer när den dör eller går i vinter vila. De tyckte även att det var spännande att plantera egna växter och se när de växte upp, hela processen. Även att vara med och bygga upp ett ide från grunden var roligt. Det var lite klurigt när vi skulle bygga upp väggarna och komma på hur vi skulle få till taket.


-På vilket sätt har barnen varit resurser för varandra i sitt lärande?

De har påmint varandra om reglerna och rutinerna vi har på fsk, de är hjälpsamma vid av- och påklädning, visar varandra hur man bygger, klipper med saxen, de har utvecklat sin kommunikation inom lek och samspel.


-Måluppfyllelse, hur och på vilket sätt?

Genom att vi har pratat om hur man är i naturen och vad man får göra eller inte. Så som att utan insekter inga blommor, frukt och träd. Titta på olika filmsnuttar, läst böcker, stegvis gått igenom hur man gör vid odling.

Vid tillit till sin egenförmåga har vi stöttat barnen i lek, konfliktlösning, vardagliga sysslor, samt vett och etikett.


-Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika?
Barnen visade stort intresse för uppdragen som kom från Allemans råttan.
- 181029

Björnen och dess ide, var också intressant under en lång period.

Kompissolen och barnens meningar, inom den har varit till stor hjälp både för de äldre och yngre i de allra flesta situationerna under dagen. Barnen påminner även varandra om vad som är skrivet i solens strålar.  


-Vad var barnen intresserade av och ville veta mer om?

Allt inom naturen har fångat barnens intresse, de som sticker ut lite extra har varit igelkottens dvala och björnens ide.
-Hur går vi vidare?
Breven från Allemans råttan kommer komma trots att rutinerna kring skogen ändras.
- 181029

Vi kommer fortsättningsvis att gå till skogen, för där ligger barnens intresse.  


-Hur kan vårt arbete förbättras och utvecklas?

Vi kommer fortsätta med vårat huvudmål "Naturen".

Utveckling till HT19:

* Vi behöver tänka på att våra planeringar skall vara mer utförliga och tydliga. (3-veckor åtgången)

* Bryta ner vårat mål och förenkla aktiviteterna.

* Ha mer utförlig reflektion ( 15-30 min/ veckan). Diskuterar samt betygsätter förgående veckans planering och utförande.  

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback