Periodiska systemet

Skapad 2018-08-13 19:12 i Östra grundskolan Huddinge

Grundskola 9 Kemi

Tänk att allt vi har runt omkring oss består av små, små partiklar som vi inte kan se. Luften vi andas ,vår kropp, vår mat ja praktiskt taget all materia är uppbyggda av små atomer och molekyler. Här kikar vi lite närmare på dessa partiklar och får lära oss mer om atomer och molekyler och dess egenskaper.

Innehåll

Syfte

Förmågor att träna

När vi är klara ska du kunna

Det här ska vi göra

Så här får du visa att du har lärt dig

Undervisningen i kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Använda kunskaper i kemi för att granska information , kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle

Genomföra systematiska undersökningar

Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan

När du är klar med kursen ska du kunna:

Förklara hur en atom är uppbyggd
Kunna elementarpartiklarna- proton, neutron och elektron
Kunna begreppen atomnummer, atommassa och isotop
Förklara vad elektronskal och valenselektroner är
Berätta hur periodiska systemet är uppbyggt- period och grupp
Ge exempel på några metaller, ickemetaller och halvmetaller
Kunna redogöra för vad som är utmärkande för alkaliemetaller. halogener, och ädelgaser
Berätta lite om metallers egenskaper och metallbindning
Förklara vad som menas med ädelgasstruktur
Kunna förklara hur en jon bildas och vad som menas med jonbindning

Laborationer
genomgångar
grupparbeten
arbete med olika appar
se och diskutera filmer
övningsuppgifter

Redovisning/

inlämning/Prov/Uppgifter

skriftliga laborationsrapporter

Arbete i Bookcreator

Muntliga diskussioner

Aktivt deltagande på lektionerna

Uppgifter

Arbete v.34-35
Film
Arbete vecka 35-36
Periodiska systemet
Film: Kemiska bindningar
Periodiska systemets uppbyggnad

Kopplingar till läroplanen

Centralt innehåll
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

Ke 7-9
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

Ke 7-9
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

Ke 7-9
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Ke 7-9
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

Ke 7-9
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Ke 7-9

Matriser

Ke

Kemi övergripande matris åk 7-9

	På väg mot E-kvalité	E-kvalité	C-kvalité	A-kvalité
Diskussion Förmåga att bidra till att diskussionen går framåt.	Du bidrar inte gärna med frågor i diskussioner.	I diskussionerna ställer Du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer Du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer Du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Information Förmåga att söka efter information från flera källor och kritiskt granska deras relevans.	Du söker med stöd naturvetenskaplig information ur olika källor.	Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Information Användande av informationskälla	Du använder informationen på ett enkelt sätt för att skapa faktatexter.	Du kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.	Du kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.	Du kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Undersökning Förmåga att planera en undersökning	Du tar gärna hjälp för att genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.	Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Undersökning Användandet av utrustning	I undersökningar använder Du utrustning med viss osäkerhet.	I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Undersökning Förmåga att dra slutsatser utifrån kunskaper i kemi	Du drar enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.	Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.	Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.	Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Undersökning Rimlighet av undersökning och förbättring av undersökning	Du för enkla resonemang kring resultatens rimlighet.	Du för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Du för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Du för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Undersökning Dokumentation (tex lab.rapport)	Du gör enkla dokumentationer av undersökningar.	Du gör enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Du gör utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Du gör välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Kunskaper Användning av begrepp, modeller och teorier	Du har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar.	Du har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.	Du har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.	Du har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Kunskaper Koppla samman fakta med fysikaliska samband.	Du kan föra enkla resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten.	Du kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.	Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.	Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Kunskaper Användning av kemiska modeller. T.ex. atomens uppbyggnad, kemikaliers egenskaper och energiomvanligar.	Du undersöker hur någon kemikalie eller kemisk process används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och materiens kretslopp.	Du undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.	Du undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.	Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Periodiska systemet

Innehåll

Uppgifter

Arbete v.34-35

Film

Arbete vecka 35-36