Mat, matspjälkning och miljö

För de flesta organismer går tiden ut på att skaffa mat. Varför äter vi? Vad är det i maten som vi behöver och hur använder vi maten i kroppen?
Vi kommer arbeta med temat under större delen av höstterminen, både i kemi och biologi.

 Viktiga begrepp:

 

Fotosyntes
Förbränning (cellandning)
Kolhydrater
Enkel sockerart
Sammansatt sockerart
Stärkelse
Cellulosa
Långsamma kolhydrater
Snabba kolhydrater
Fetter
-vegetabiliska
-animaliska
Mättade fettsyror
Enkelomättade fettsyror
Fleromättade fettsyror
Proteiner
Aminosyror
Mineralämnen
Gödsel
Nitratjon
Ammoniumjon
Fosfatjon
Övergödning
Ekologisk odling
Matspjälkning
Enzym (amylas, pepsin)
Blodsocker
Anorexi
Bulimi
Diet

 

Lektionsplanering

 

Vecka 34:

Fotosyntesen

Kemi: 228-229 Biologi: 134-139

 

vecka 35:

Kolhydrater

Kemi: 230-231 Biologi: 224-225

 

Vecka 36:

Fetter

Kemi: 235-236 Biologi: 228

 

Vecka 37:

Protein

Kemi: 237 Biologi: 229

 

Vecka 38:

Mineraler och närsalter

Kemi: 240 Biologi: 230-231

 

Vecka 39-40:

Matspjälkningen

 

Vecka 41:

Laboration

 

Vecka 42:

Buffert

 

vecka 43:

Prov: näringsämnen och matspjälkningen

 

Vecka 45-46:

Kvävets kretslopp och rening av vatten

 

Vecka 47-51:

Individuella arbeten om mag och tarmsjukdomar som redovisas vecka 50 och 51.

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
• Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.
• Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
• Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.