Kurser:
FYSFYS01a
NA19 Fysik 1a
Rodengymnasiet, Norrtälje · Senast uppdaterad: 15 juni 2021
Fysik 1a 150 poäng. Kursen går över två terminer med delprov och laborationer under kursens gång och avslutas med ett kursprov.
Grovplanering över året
Allmän fysik
Sträcka, tid och hastighet (kinematik)
Dynamik, mekanisk energi och rörelsemängd
Termodynamik
Tryck och lyftkraft
Meteorologi
Ellära
Kärn- och partikelfysik
Speciell relativitetsteori
Universums fysik och historia
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (27)
Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.
Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.
Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
Tillämpningar inom medicin och teknik.
Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.
