Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Judendom och bibeln

Skapad 2018-08-16 10:40 i Östervåla skola 7-9 Heby
Grundskola 7 Religionskunskap
I detta arbetsområde ska du lära dig om judendom och gamla testamentet i Bibeln.

Innehåll

Judendom och bibeln

I detta arbetsområde ska du lära dig om judendom och gamla testamentet i Bibeln (förkortas GT). Det är judarnas heliga bok, men också en del av de kristnas heliga bok. Därför kommer det mest handla om judendom, men kristendom och islam nämns också. Gamla testamentet är de kristnas namn på boken, judarna kallar istället boken Tanakh.

De sidor i boken som arbetsområdet använder är 80–141. Men oroa dig inte, alla sidor ska inte användas :)

Vad ska du lära dig?

  • Vilka som har Tanakh/GT som helig bok
  • Myter och berättelser i Tanakh/GT
  • Hur det är att vara jude idag

Hur ska du lära dig?

  • Genom att skriva anteckningar
  • Diskussion i helklass och grupper
  • Arbete med instuderingsfrågor

Varför ska du lära dig?

  • För att Tanakh/GT och judendomen har påverkat vår del av världen mycket
  • För att kunskaper om olika religioner är ett sätt att förstå olika kulturer

Uppgifter

  • Instuderingsuppgifter

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • Centralt innehåll
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
    Re  7-9
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  7-9
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
    Re  7-9
  • Kunskapskrav
  • Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
    Re  E 9
  • Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
    Re  E 9
  • Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
    Re  E 9
  • Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
    Re  C 9
  • Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
    Re  C 9
  • Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­ manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
    Re  C 9
  • Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
    Re  A 9
  • Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
    Re  A 9
  • Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
    Re  A 9
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: