Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Ekorrens planering 18/19

Skapad 2018-08-17 12:30 i Förskolan Tallunden Kristinehamn
Förskola
Ekorren ska under läsåret ha fordon som tema. När vi hade tagit 10 bilder per pedagog såg vi att intresset hos barnen var fordon av olika slag, bilar, cyklar, flygplan mm. Ett tema som vi pedagoger såg många möjligheter med!

Innehåll

Förväntat resultat (utvärderas som resultatkvalitet)

Vad vill vi ska hända i barnens utveckling?

Vi vill att barnen ska hitta sin roll i gruppen. De äldre barnen får vara bra förebilder för de yngre barnen och de nya barnen på vår avdelning (fiffig kompis).

Vi vill att barnen ska känna sig trygga på vår avdelning.

Vi vill utveckla detta med barndokumentationer och att barnen ska få prova på de olika uttrycksformerna som bild, musik och drama mm. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasier och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus.

  

Hur ska det märkas på barnen?

Att barnen ska trivas på vår avdelning och alltid ha en vilja att komma till oss på förskolan. Barnen ska alltid känna sig trygga.

Att barnen rör sig mellan våra olika rum på vår avdelning. Att de äter maten och att de somnar/vilar när det är dags för vilan.

Att de får med sig en stor sång- och sagorepertoar.

 


Hur bidrar det till barnens långsiktiga utveckling?

Om barnen inte är trygga kan de inte ta till sig någon kunskap, därför är det oerhört viktigt att alla barn ska känna sig trygga på vår avdelning och känna sig som en i gruppen.

Att barnen genom de olika uttrycksformerna som t.ex. bild, musik och drama ska kunna bearbeta olika upplevelser. Det har de god hjälp av i sitt fortsatta liv. Att de genom sina barndokumentationer får frågan: "Vad lärde du dig?"

 


Vilken påverkan får det vi har tänkt på verksamheten i stort?

 

En lugn och trygg barngrupp/arbetsmiljö.

En barngrupp som kan bearbeta olika upplevelser genom olika uttrycksformer såsom bild, musik och drama. Hela tiden med fordon som en röd tråd genom våra aktiviteter.
...

Ramar för arbetsområdet - struktur (utvärderas som strukturkvalitet)

Obs! Skriv inga namn på barn eller personal


Välj mål ur läroplanens avsnitt 2.1, 2.2, 2.3 (under rubriken "Lägg till" nedan). Utifrån de valda målen, vad är det allra viktigaste barnen ska lära sig (förståelse, kunskap, förmåga, känsla, verktyg, startskott till...)?

Förskolan ska sträva efter varje barn

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama



Vilka lärmiljöer har vi? På vilket sätt gynnar/hindrar det vi tänkt? Hur kan vi påverka lärmiljön så att det gynnar det vi tänkt?

Ute och inne och vår lärmiljö. Vi har en utmärkt utemiljö med stora ytor och nära till skog och natur. Tyvärr vill inte kommunen satsa pengar på vår innemiljö då Ekorren är i en barack som endast skulle bestå i 5 år. Vi är nu inne på vårt fjortonde år! Detta gör att det är svårt att få till en perfekt lärmiljö!

Vi vill göra Ekorren mer fordons inspirerat och fordon ska bli synliga på vår avdelning på olika sätt. Det ska synas att det är fordon vi jobbar med både inne och ute. Vi ska köpa in lite nytt material som t.ex. böcker, pussel och nya fordon av olika slag.

 


Vilka styrkor ser vi i barngruppen? Hur kan vi använda dem?

Vi ser att de äldre barnen hjälper de yngre barnen på vår avdelning (fiffig kompis).

Inskolningen har flutit på under hösten. Vi vill att barnen ska vara trygga innan vi drar igång med olika aktiviteter såsom skogen, treårsgrupp mm. 

Vi märker att de flesta av barnen har tagit till sig våra samlingar innan lunch. De går snabbt och sätter sig på vår samlingsmatta och pekar på vår samlingsväska. Barnen lär sig snabbt våra sånger och följer med efter sin förmåga i rörelser och sång.

 


Vilka kompetenser i personalgruppen gynnar det vi tänkt?

Vi har ett strukturerat arbetssätt som vi känner oss trygga med. Vi använder oss av våra olika kompetenser, erfarenheter och intressen. Vi kan komma ihåg att vi är sex stycken i vårt arbetslag med olika kompetenser. Behöver vi t.ex. tillfälligtvis i vårt arbete en pedagog med god kompetens på teknik och skapande, byter vi pedagoger mellan våra olika avdelningar. Vi kan även kolla över hur det ser ut i huset, om det är någon kompetens vi saknar kan vi använda en kollega från det andra arbetslaget. Vi kan kalla det fiffig kollega!

 


Under vilken tidsperiod ska vi arbeta?

Läsåret 18/19.


Vilka arbetsformer (grupp, enskilt, par, ute, inne...)?

Olika gruppkonstellationer, enskilt, inne och ute.

 


Vilket material?

Olika fordon av alla slag. Böcker och pussel med fordon.


Till vilken kostnad?

Det är svårt att säga men då terminen snart är halvvägs vill vi passa på att handla lite innan pengarna ”brinner” inne.


...

Hur vi genomför arbetsområdet - process (utvärderas som processkvalitet)

Vilka aktiviteter ska vi ha och vilka utmaningar planerar vi för dem? Hur organiserar vi aktiviteterna?

Fri lek under dagarna. En dag i veckan har vi treårsgrupp då en pedagog tar med våra treåringar på olika aktiviteter. Detta för att kunna ge de här barnen lite svårare utmaningar.

Vi är ännu inte helt klara med våra inskolningar. Det ”sista” barnet är precis färdiginskolad. Ett stort fokus läggs förstås på att få alla barnen på vår avdelning trygga och det jobbar vi med under hela dagarna, som en naturlig del i vår verksamhet. Vi är närvarande och engagerade pedagoger som ser alla barn och vilken stöttning eller utmaning varje barn behöver.

Vi har samling varje dag innan lunch. Med jämna mellanrum byter vi ut sångerna i vår sånglåda. Vi kan även lägga till olika ramsor och rörelsesånger. Ibland berättar vi flanosagor för barnen.

Vi organiserar genom vårt planeringsverktyg som vi försöker fylla i på våra måndagsplaneringar men det är också viktigt att alla tar sitt ansvar och skriver i den när man känner att man har tid.

 

Vilka arbetssätt ska vi använda? Hur tänker vi att de gynnar det vi vill ska hända?

Vi vill att det är barnens intresse och inspiration som hela tiden ska utforma vår verksamhet och planering. Märker vi att barnens intresse ligger någon annanstans är det viktigt att vi tänker om och är flexibla.

 


Vilka är de kritiska aspekterna för att barnen ska förstå…? Vad kan bli klurigt för barnen/hur kan vi undvika det? Ska vi undvika det?

I början på läsåret jobbar vi med att forma gruppen och få alla barn trygga på vår avdelning. Vi jobbar med att barnen ska lära sig våra rutiner, rutinerna hjälper barnen att känna sig ännu mer trygga. På våra samlingar gäller det att vi får med alla våra barn. I dagsläget har vi inte det och då är det viktigt att vi diskuterar hur vi ska göra för att det ska tillgodoses. Kan vi byta plats på samlingen? Ska vi ta bort det yttre som stör? Diskussioner tillsammans i arbetslaget gör att vi kommer på olika lösningar och testar dem allteftersom.

 

Hur tänker vi utifrån genusperspektiv?

Vi uppmanar barnen att testa olika lekar på vår avdelning. Vi såg på våra tio bilder att både flickor och pojkar var intresserade av fordon av olika slag. Flickorna lekte gärna med våra bilar och garage. 

Det är viktigt att vi pedagoger gör oss medvetna hur vi agerar mot flickor och pojkar. Hjälper vi pojkarna mer och först? Genom att vi observerar varandra kan det bli mer tydligt och hjälpa oss se om vi gör skillnad!


I vilka situationer blir det tydligt att vi jobbar mot de valda läroplansmålen?

Vid vår fria lek och i vår vardagliga verksamhet samt i våra rutiner.


Hur ska vi följa upp och utvärdera arbetsområdet?

Vid våra 10-veckors reflektioner (2 gånger per termin). Men det är också viktigt att vi följer upp och diskuterar på våra måndagsplaneringar.

 

...

Föräldrarnas upplevelse - service (utvärderas som servicekvalitet)

Hur påverkar föräldrarnas uppfattning planeringen?

Vi lyssnar in föräldrarnas idéer och önskemål. Om vi kan och har möjlighet använder vi oss av föräldrarna när det t.ex. gäller att samla in olika material (glasslådor, mjölkförpackningar eller liknande). Under tidens gång kan det hända att vi kommer på att vi kan göra ett studiebesök hos någon av föräldrarna på deras jobb, beroende på var vi hamnar i vårt tema.

 


Vad vill vi att de ska märka på barnen?

Att det ska kännas tryggt att lämna barnen hos oss och att barnen ska känna sig trygga på förskolan. De ska se att barnen går framåt i sin utveckling och att de efter sin förmåga pratar om hemma vad vi gör och lär oss på förskolan.


Hur vill vi att de ska medverka till att barnen utvecklar...?

Diskutera med barnen hemma om vad vi gör på förskolan och detta med hjälp av vårt lärverktyg, Unikum

...

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: