Under hela l&auml;s&aring;ret 18/19 kommer &aring;rskurs ett p&aring; Tunaskolan ha utg&aring;ngspunkt i tre mycket sp&auml;nnande karakt&auml;rer.&nbsp;
Viveka L&auml;rns Mimmi&nbsp;
Mimmi &auml;lskar att skriva och det g&ouml;r vi med, vi kommer skriva allt fr&aring;n brev till Monstret i sk&aring;pet (en karakt&auml;r b&aring;de fr&aring;n boken och ifr&aring;n fr&ouml;kens riktiga sk&aring;p) till ord eller egna meningar i l&auml;s- och skrivinl&auml;rningen med I-pad. Monstret i sk&aring;pet &auml;r dessutom v&auml;ldigt moralisk och kommer ibland fram om v&auml;rdegrunden beh&ouml;ver diskuteras, fast&auml;n han egentligen inte &auml;r vaken p&aring; dagtid.&nbsp;
Sen &auml;r Mimmis pappa brevb&auml;rare, och han kan beh&ouml;va hj&auml;lp ibland, med allt fr&aring;n att r&auml;kna hur m&aring;nga brev det &auml;r som ska delas ut till hur m&aring;nga frim&auml;rken man m&aring;ste s&auml;tta p&aring; paketen beroende p&aring; vad saker v&auml;ger.
Christina Bj&ouml;rks Linnea&nbsp;
Linnea tillsammans med tr&auml;dg&aring;rdsm&auml;staren Manne kommer l&auml;ra oss om &aring;rets olika tider och hur vi drar nytta av dessa. Tillsammans kommer vi g&ouml;ra observationer och analyser av b&aring;de natur, himmel och kultur samtidigt som vi &ouml;var och l&auml;r oss &aring;rets m&aring;nader och &aring;rstider.&nbsp;&nbsp;
Sedan kommer Linnea g&ouml;ra en sp&auml;nnande resa till Monets tr&auml;dg&aring;rd i Paris, och vi kommer sj&auml;lvklart f&ouml;lja med och passa p&aring; att m&aring;la ett par n&auml;ckrosor.&nbsp;
Lena Anderssons Maja
Maja kommer hj&auml;lpa oss med bokst&auml;verna genom b&aring;de &ouml;vning med penna och papper men ocks&aring; genom att sjunga olika s&aring;nger som b&ouml;rjar p&aring; de olika bokst&auml;verna, det kommer bli allt ifr&aring;n barnvisor till melodifestivalsbidrag.&nbsp;
Maja &auml;r &auml;ven v&auml;ldigt nyfiken p&aring; naturen, s&aring; ibland kommer hon f&ouml;lja med Linnea ut f&ouml;r att uppt&auml;cka naturen hon ocks&aring;. Fast medan Linnea tittar efter r&ouml;nnb&auml;r och l&ouml;nnl&ouml;v gillar Maja bajs och sp&aring;r, f&ouml;r djur &auml;r s&aring; sp&auml;nnande. Dessutom kan man hitta djur som b&ouml;rjar p&aring; n&auml;stan varje bokstav i alfabetet ... om man fuskar lite n&auml;r det kommer till X, Y och W, f&ouml;r till och med p&aring; Q har Maja hittat: Quokka. Men det sparar vi nog till sist. Det finns s&aring; mycket l&auml;ttare djur, till exempel mask som dessutom &auml;r ljudenligt. Ett perfekt djur att b&ouml;rja med, framf&ouml;r allt eftersom de &auml;r en s&aring; bra hj&auml;lp i tr&auml;dg&aring;rden n&auml;r man ska odla. Och det gillar Maja! Tr&auml;dg&aring;rdar fyllda med saker man kan &auml;ta.&nbsp;
&nbsp;
Genom att l&auml;sa b&ouml;ckerna om Mimmi, Linnea och Maja kommer vi f&aring; m&ouml;ta b&aring;de sk&ouml;nlitteratur, faktatext, dikt och instruerande text. Dessutom kommer vi genom att anv&auml;nda critial litteracy anv&auml;nda l&auml;sningen i dessa b&ouml;cker som utg&aring;ngspunkt och sedan samla p&aring; oss mer likande litteratur och p&aring; s&aring; viss ge en mer nyanserad bild av det vi l&auml;st och l&auml;rt.&nbsp;
&nbsp;
Under arbetets g&aring;ng kommer elevernas tankar f&ouml;ra arbetet vidare vilket inneb&auml;r att vart det hela slutar &auml;r sp&auml;nnande ovisst. Men l&auml;ra oss massor kommer vi. Massa massor!&nbsp;
&nbsp;
S&aring; h&aring;ll utkik efter fler pedagogiska planeringar, f&ouml;r d&auml;r skriver vi vilket arbetsomr&aring;de vi och v&aring;ra karakt&auml;rer &auml;r inne p&aring; just nu.&nbsp;

SO (år 1-3)

Bild

NO (år 1-3)

Svenska

Engelska

Matematik

 kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, 

 skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, 

 undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och 

 formulera sig och kommunicera i tal och skrift, 

 formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, 

 föra och följa matematiska resonemang, och 

 använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. 

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.

 använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, 

 använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. 

 använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, 

 använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. 

 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, 

 använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. 

utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

 Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. 

 Teckning, måleri, modellering och konstruktion. 

 Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. 

 Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund. 

Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns. 

 Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. 

 Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. 

 Tydligt talad engelska och texter från olika medier. 

 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

 Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas

 Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. 

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

 Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. 

Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras 

 Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

 Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. 

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. 

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

 Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. 

 Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. 

 Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. 

 Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. 

 Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten. 

 Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. 

 Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. 

 Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. 

 Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. 

 Enkla naturvetenskapliga undersökningar. 

 Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg. 

Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.

Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Mimmi, Linnea och Maja

Matriser i planeringen

Uppgifter