Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Demokratiska system och olika styrelseskick

Skapad 2018-08-21 19:33 i Rävlanda skola Härryda
Vi lär oss mer om höstens val genom att läsa om vilka riksdagspartier vi har i Sverige, hur valet går till samt hur riksdag och regering arbetar. Demokrati och diktatur är också något vi kommer att lära oss mer om. Vi kommer även att titta på hur beslut fattas på elevnivå. Egna partier bildar vi också, dessa kommer vi sedan att kunna rösta på, precis som i det riktiga valet.
Grundskola 7 – 9 Samhällskunskap
Vi kommer att lära oss om olika demokratiska system med fokus på hur Sveriges styrelseskick. Vi kommer även att undersöka hur USAs demokrati och styrelseskick fungerar eftersom det är val USA i år samt göra en jämförelse mellan Sverige och USAs valsystem och styrelseskick.

Innehåll

Syftet med undervisningen

Syftet med undervisningen är att du ska få kunskap om begreppet demokrati, de olika formerna av demokrati samt få kunskap om hur Sverige styrs. 

 

Vad ska bedömas?

  • Dina kunskaper om Sveriges styrelseskick och valsystem
  • Din förmåga att kunna göra jämförelser mellan det svenska och det amerikanska styrelseskicket.
  • Din förmåga att diskutera olika politiska frågor och framföra dina åsikter med ett underbyggt resonemang.

 

Hur ska det bedömas?

  • Genom att du deltar i grupp och klassamtal
  • Området kommer att avslutas med ett prov där du kommer att få chans att visa dina kunskaper om Sveriges styrelseskick samt göra jämförelser mellan Sveriges och USAs styrelseskick. På provet från du ha med dig en fusklapp (post it-lapp)

 

Så här ska vi arbeta: 

  • Genomgångar och diskussioner
  • Film
  • Lektionsuppgifter/övningar

 

Viktiga begrepp 

Allmän och lika rösträtt, allmänna val, proposition, motion, departement, författning, grundlag, förvaltning, interpellation, koalitionsregering, kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelse, region, mandat, majoritetsregering, majoritetsval, minister, minoritetsregering, misstroendeförklaring, monarki, nämnd, offentlighetsprincipen, parlamentarisk demokrati, primärval, personröst, riksdag, statschef, statsminister, president, valkrets, statsråd, vågmästarroll, talman och utskott

 

Veckoplanering

Vecka 42 och 43

Vi repeterar och lär oss mer om Sveriges grundlagar. Vi lär oss om det svenska valsystemet samt om Riksdagen och dess uppgifter. Vi undersöker hur en lag blir till: "Från förslag till lag". 

Begreppafilm om val i Sverige

Begreppafilm om hur Riksdagen stiftar lagar

Begreppafilm om Riksdagen och regering

Begreppafilm om hur vi kan granska makten

 

Att läsa i boken Utkik samhällskunskap 7-9: Vecka 42: 200-201, 204-209 (ej: Olika valsystem i olika länder på sid 208 och regeringsbildning på sid 209)

Vecka 43: Sid. 212-214.  

 

Boken finns på inläsningstjänst

 

Vecka 45

Repetition. Regeringens uppgifter. Vi kommer även att följa valet i USA. 

Begreppafilm Så här bildas en regering

 

Att läsa i boken Utkik samhällskunskap 7-9: 209 (enbart om Regeringsbildning), 211, 215 & 216. 

 

Vecka 46.

Vi arbetar med maktdelningsprincipen. Riksdag, regering, kommun och region. 

Begreppafilm om Sveriges kommuner och regioner

 

Att läsa i boken Utkik samhällskunskap 7-9: 218-220.

 

Vecka 47

USA:s styrelseskick. Begreppafilm om olika statsskick. Film: En jämförelse mellan svensk och amerikansk demokrati

 

Att läsa i boken Utkik samhällskunskap 7-9: Sid 208 Olika valsystem i olika länder. 

 

Vecka 48

Vi repeterar det vi lärt oss inför provet som vi har i slutet av veckan, fredagen den 27/11. 

 

Lärobok

- Läroboken Utkik Samhällskunskap 7-9 finns inläst på inläsningstjänst; bok "Utkik samhällskunskap 7-9" Sid 200-220. (Ej sidan 202-203, 210 & 217)

 

 

 

Uppgifter

  • Prov Så styrs Sverige

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
    Sh  7-9
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.
    Sh  7-9
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
    Sh  7-9

Matriser

Sh
Kunskapskrav samhällskunskap. Det som är markerat visar vad du har uppfyllt. OBS vi kommer ej att arbeta med alla kunskapskrav

E
C
A
,
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
,
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra, och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra, och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra, och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: