Skolbanken Logo
Skolbanken

Språk (röda gruppen)

Håksbergs förskola, Ludvika · Senast uppdaterad: 14 augusti 2019

Ett av Ludvika kommuns fokusområden inom förskolan är språk. I denna planering beskriver vi hur vi arbetar med språk i röda gruppen avdelning Solen.

Var är vi?

Dokumentation - Bakgrund/Nuläge/Analys

Vad är intressant för barnen? Utifrån vad barnen gör och säger samt reflektera utifrån detta.

Vi ser att barnen visar stort intresse för att läsa böcker, lyssna på sagor, sång, rim och ramsor.

Vilka lärprocesser är barnen inne i och vad är det barnen försöker förstå?

Vi upplever att barnen behöver språkstimulans för att kunna kommunicera och att de försöker förstå varandra i samspelet och i kommunikationen med varandra.

Var befinner vi oss nu? Vad kan vi utveckla och hur?

Vårt mål är att medvetet arbeta med språket så att barnen utvecklas utifrån sina förutsättningar för att kunna uttrycka sig, sina tankar och känslor.

 

 

Vad kan/vet barnen om detta?

 

Hur kan vi använda oss av barnens förmågor/förståelse och intressen?

 

Vart ska vi?

Prioriterade mål

Vad vill vi uppnå? Varför har vi valt denna aktivitet eller detta temaarbete?

Ett av Ludvika kommuns fokusområden inom förskolan är språk. I denna planering beskriver vi hur vi arbetar med språk i röda gruppen avdelning Solen.

Vilka av läroplanens mål är kopplade till aktiviteten/temat? (max 3 läroplansmål)

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

 

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och förstå andras perspektiv

 

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Hur gör vi?

Metod

Hur förbereder vi barnen?

 

Hur utmanar vi barnen?

Genom att ställa frågor om texten och dess tolkning/innehåll, låta barnen ställa egna frågor till texten, låta barnen sammanfatta berättelsen, etc

Barnen får ta med sig en kär bok hemifrån, visa den  och berätta om den för kamraterna.

Hur inspirerar vi barnen?

Genom att synliggöra vilka böcker som finns att läsa (ställa upp fint på en hylla) och göra sagopåsar och sagolådor synliga,

Med vilka frågor, vilket material och vilka "uppgifter"?

Böcker, flanosagor, sagor som illustreras med hjälp av föremål och figurer, spel, rim, ramsor och sånger.

Förutsättningar

Tid, rum, åldrar, ansvarsfördelning, tidsram för arbetet.

Tisdagar och torsdagar på förmiddagssamlingen, med röda gruppen (de äldsta barnen 3-4 år) under höstterminen.

Dokumentation

Hur ska vi dokumentera? (via observationer, med kamera, iPad, film, text)

Med hjälp av anteckningar, ipad, fotografier.

Vad ska vi dokumentera?

Barnens lärande och utveckling.

 

Hur blev det?

Vilka läroplansmål arbetades det med?

Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

 

Vilka läroplansmål har styrt inriktningen på aktiviteten/temat?

Hur har arbetet varit?

Vi upplever att barnen varit engagerade i de böcker de själva fått ta med och presentera för sina kompisar. Vi upplevde att barnen var engagerade i de andras böcker men kanske inte själva berättelsen. När vi arbetat med shape-books upplevde vi att barnen hakade på direkt och kom med förslag på handling och vad som skulle hända i boken. Däremot när barnen skulle forma pingviner av trolldeg så blev det svårt för dem. Där kanske vi pedagoger skulle gjort någon form av prototyp att utgå från. När barnen sen skulle berätta sagan om pingvinen Odd för sina kompisar var det några som berättade högt medans några agerade tyst med figurerna. Men alla ville delta på sitt vis.

Personalens och barnens upplevelser.

Hur utmanade vi barnen?

Genom att få stå i centrum och berätta inför sina kompisar. Genom att prova nya skapande former. Att barnen får träna på att lyssna på varandra.

Hur inspirerade vi barnen?

Genom att ta kort på barnet och dess favoritbok och sätta upp både i hallen och i lekhallen. Vi hade också som en liten ceremoni kring varje bok/lässtund.

Hur kan vi gå vidare?

Vi tänkte att barnen kan få fylla ut texten i boken om Pingvinen och sen plastar vi in den och den får lånas med hem så att barnen kan läsa tillsammans med sina föräldrar. Vi skickar med ett följebrev hur länge de får låna boken.

Vad var intressant för barnen?

Vi upplevde att barnen var intresserade av varandras böcker eftersom de visste vilken bok som hörde till vilket barn och frågade mycket om innehållet. Barnen förundrades över att de själva skrivit en bok och varit författare samt ritat bilder till och varit illustratörer.

Vilka lärprocesser var barnen inne i och vad var det barnen försökte förstå?

Hur en berättelse är uppbyggd. Att det ska handla om någon, något ska hända och sen ska det sluta på något sätt.

 

Gå vidare till första punkten "var är vi?".

 

Utvärdering med barnen:

Vi använde oss av samtalsmattan där vi utvärderade med ett barn i taget, och dethär var vad de sa:

Hur tycker ni att temat har varit?

Först frågade vi barnen hur de tyckte det var att få ta med en bok hemifrån och presentera för sina kompisar

och alla svarade att det varit roligt eller bra. Någon tyckte att det var roligt att få berätta om sin bok, en annan att få lyssna på när "fröken läser den", en tredje när vi pedagoger tog kort på barnet tillsammans med boken, och några tyckte att de själva tagit med roliga böcker.

Sen frågade vi barnen hur de tyckte det var att själva få skriva böcker och då svarade sex stycken att det också tyckte det var roligt, en tyckte att det var extra roligt att få rita bilderna i boken och en annan att det var kul att fröknarna sen läste boken för alla, en tredje att det var roligt att rita en julgran och en fjärde att karaktären i boken fick ett roligt namn. Sen var det tre stycken som tyckte att det var lite sådär. Två tyckte att det var tråkigt att sitta stilla och vänta men samtidigt att det var roligt att de fick välja vad boken skulle handla om. En annan tyckte bara att det var tråkigt. 

 

Vad har ni lärt er?vill ni lära er något mera?

Detta var en svår fråga att besvara för några av barnen. Någon tyckte att hen lärt sig att läsa en liten bok och en annan hade lärt sig att skriva, Medans någon inte tyckte den lärt sig något. När vi sen frågade barnen vad de vill lära sig mer om så var det 5 st som inte visste. Någon ville måla en varg, en annan tyckte den hade lärt sig att läsa stora böcker, en tredje att en av pedagogerna skall låna nya böcker på biblioteket en tredje att skriva böcker själv, och en fjärde att sitta stilla.

Metod: Tankekarta, samtalsmattan, observationer, utvärdering med hjälp av bilder, lek- och lärandebrev

 

 

Utvärdering pedagoger:

Hur blev det? Vad fungerade bra / dåligt?

Vilka kunskaper/ förmågor har vi sett att barnen har tagit till sig?

Vad hände med gruppen under temat? Hur utvecklades relationerna barnen emellan?

Analys:

varför blev det som det blev?

Kan det vara det här som påverkade?

Vad kan vi utveckla? Hur?

Vad kan vi vi tänka på utifrån detta tema in i nästa?

Hur går vi vidare? Nytt tema?

 

 

 

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback