Zick Zack - Läsrummet år 5

Vi kommer att läsa och arbeta med olika typer av texter som ofta förekommer i skolan.

Zick Zack - Läsrummet år 5

Läromedel: Zick Zack Läsrummet åk 5

Konkretisering av målen

Under arbetsområdet ska du få lära dig …

• att förförståelse och förkunskaper av såväl innehåll, ord, begrepp och texttyp är viktiga ingredienser för att kunna läsa och förstå olika typer av texter
• att syftet med texten avgör hur den är uppbyggd och formulerad
• läsa olika typer av texter med förståelse och flyt
• använda olika lässtrategier för att kontrollera sin förståelse och upplevelse
• utveckla ditt ord- och begreppsförråd
• att man när man samtalar om texten ökar såväl upplevelsen som förståelsen av texten

Så här kommer undervisningen att gå till:

• Före läsningen: Du får förkunskaper och förförståelse genom olika lärarledda interaktionsövningar– bildpromenader, ord- och begreppsövningar, värderingsövningar, fakta osv.
• Under läsningen: Vi läser gemensamt olika typer av texter, tränar på olika lässtrategier (olika sätt att läsa samt strategier för att förstå och kontrollera sin förståelse).
• Efter läsningen: Du får arbeta med läsförståelsefrågor, som kontrollerar förståelsen på, mellan och bortom raderna, samt befästa ord- och begreppsförståelsen genom att göra olika typer av övningar.
• Du läser böcker på egen hand och redovisar dem på olika sätt tex. läsdagbok, bokrecension, boksamtal.
• Vi läser gemensamma böcker och genomför olika typer av läsloggsuppgifter, samtal mm under läsningens gång.

Vi kommer att arbeta med olika typer av texter:

- Den berättande, som berättar om fiktiva eller verkliga händelser skildrade i skönlitterär form, till exempel en äventyrsberättelse.
- Den beskrivande, som beskriver och/eller informerar om hur något ser ut, är eller fungerar, till exempel en faktatext om ett land.
- Den förklarande, som förklarar eller tolkar varför något är som det är, till exempel en faktatext som förklarar varför det blir jordskalv.
- Den instruerande, som stegvis berättar om hur något ska göras, till exempel ett recept.
- Den argumenterande, som argumenterar för och/eller emot en tes, till exempel en insändare.
- Den återberättande, som berättar om något man har varit med om, till exempel en tidningsartikel.

Dessa förmågor kommer att bedömas

• förstå syftet med texten
• med förståelse och flyt kunna läsa olika typer av texter
• kunna tolka, värdera och föra resonemang kring innehållet i skönlitteratur och andra texter
• välja och använda olika lässtrategier och ordförståelsestrategier
• reflektera kring sin läsning.

Hur du ska få visa sina förmågor

Du får visa sina förmågor genom att aktivt delta i läsningen, tillsammans i klassen samtala om texterna (innehåll, syfte, struktur och språkliga drag), samt genom att svara på läsförståelsefrågor – frågor vars svar finns att hämta på, mellan och bortom raderna – och arbeta med olika ord- och begreppsövningar.

Läraren noterar din läsutveckling (flyt, förståelse, ord/begrepp mm) i "Nya språket lyfter".

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Kriterier

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.