Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projekt Pippi Långstrump

Skapad 2018-09-12 13:44 i Gullbrandstorps förskola Halmstad
Förskola
Ett projekt med fokus på naturvetenskap, matematik, språk och skapande.

Innehåll

 

Detta tar vi med oss utifrån verksamhetsåret 2017-2018

Vilka utvecklingsområden vi utveckla?

  • Ha någon front figur som barngruppen kan knyta an till
  • Sätta upp dokumentationer på väggarna för barnens skull
  • Experimentera oftare
  • Läsa i kompisböckerna
  • Använda tecken som stöd
  • Få in mer litteratur för oss pedagoger
  • Utmana barnen mer i motoriken

 

Vilka vardagssituationer vill vi bevara samt utveckla?

vi vill bevara:

Matsituationer- kunna hämta mat, duka fram och av, bordsskick

Tamburen- uppmuntra till att hämta sina egna kläder, sätta tillbaka sina egna kläder, skicka in och ut barnen pö om pö

Toalettbesök- tvätta händerna själva, uppmuntra att ta på och av kläderna själva

Fria leken- är där och stöttar in barnen i leken, hjälper till i konflikter, tillgängligt material

vi vill utveckla:

Bemötande- att säga tack, varsågod, hej och hejdå för att få ett trevligt klimat 

Vi vill lägga till matematiskt lärande i våra vardagssituationer.

 

 Varför har ni valt detta projekt?

Vi har sätt ett stort intresse för pippi i barngruppen och har samtidigt saknat en frontfigur i förra årets projekt. Vi har därför vald pippi projektet för att vi kan integrera våra läroplansmål och utvecklingsområden och samtidigt fånga barnens intresse.

1 Vad

Bakgrund syfte och mål

Syftet med projektet är att ha hitta ett lustfullt lärande tillsammans med barn och pedagoger. Målet är att ha ett varierat lärande i projektet och vardagen.

Vilka läroplansmål från Lpfö98 ska ni arbeta mot?

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

-utvecklar sin skapade förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama.

-utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

 

-utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, samband i naturen, enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

 

-utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

 

Vilka Reggiomål ska vi arbeta mot?

-Miljön som tredje pedagog

Barnens intressen, initiativ behov: vilka av barnens intressen, initiativ och behov kan integreras i målområdet? Vilket projekt ska presenteras för barnen?

Barnens intresse visar sig komma hemifrån, då det pratar mycket om pippi, lyssnar och sjunger sånger hennes sånger och ser dem pippi så visar barnen glädje. I många av barnens sånglådor på förskolan finns pippi som en del av låtarna.

Vi ser ett intresse av pippi och genom att fånga barnens intresse ser vi att vi lättare kan nå målen och utvecklingsområdena som barnen behöver utveckla. De behoven vi ser att barnen behöver stärka är den motoriska utvecklingen, ge dem upplevelser kring kemiska processer och fysikaliska fenomen. Vi har yngre barn som behöver stärka talet samt att vi vill utmana matematiken i vårt vardagliga arbete.

 

Förståelse: vi vill att barngruppen ska förstå

  • vissa matematiska begrepp och siffror
  • uppleva kemikaliska processer och fysikaliska fenomen 
  • nya ord genom att utveckla sitt ordförråd
  • att kunna kommunicera på olika sätt (TAKK)
  • Förmågor: förmågorna vi vill att barnen ska utveckla:
    • motoriska förmåga både grov och fin
    • räkna och använda siffor
    • sortera
    • Problemlösa och resonera
    • språkliga förmåga
    • ställa hypoteser, se resultat och dra slutsats kring resultatet

 

 

Pedagogens förhållningssätt: vilka förhållningssätt behöver pedagogen ha i aktiviteten för att lärandet ska ske i barngruppen?

  • Närvarande
  • Skapa aktiviteter som barnen upplever som lustfulla
  • Tydlig
  • Använda konkreta föremål- så att barnen kan känna, se, uppleva ett lärande
  • Upprepa- ha liknande aktiviteter många gånger
  • Utmana barnen efter erfarenheter (dela upp dem i mindre grupper)
  • Vara lyhörd för barnens frågor, intressen och erfarenheter
  • Planera, genomföra, dokumentera, reflektera och utvärdera

 

2 Vårdnadshavares och barn delaktighet

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet? På vilket sätt kan vi göra föräldrarna delaktiga i projektet?

  • Inkluderar vårdnadshavarna genom att presentera projektet i unikum, så att föräldrarna kan följa aktiviteterna och händelserna där.
  • Ha en front figur som får följa med varje enskilt barn till sin hemmiljö med en uppgift som är kopplat till projektet.
  • Informera om projektet och unikum för föräldrarna på föräldramötet. Skapa någon aktivitet för föräldrarna på föräldramötet som gynnar barnen och är kopplat till barnens projekt.

 Hur får barnen inflytande och blir delaktiga i projektet?

Genom att vi pedagoger är lyhörda för vad barnen säger och visar i aktiviteterna vi har i projektet. Att vi genom samtalar och ställer öppna frågor till barngruppen, samt att vi filmar, fotar och dokumenterar det barnen fastnar för eller visar intresse för.

 

3 Utvärdering – vi tar reda på hur arbetet bidrar till barnens lärande och förståelse.

 

Vad ska utvärderas? Utvärderingssätt: hur och när ska vi utvärderingen genomföras?

Vi reflekterar varje vecka våra aktiviter tillsammans på våra gemensamma planerings tillfällen med hjälp av frågorna:

-Vad har vi gjort?

-Vilka läroplansmål har vi jobbat med?

-Vilka förmågor/erfarenheter tränar vi på?

-Barnens reflektioner (tankar/kommentarer/deltagande)

-Pedagogernas reflektioner

-Hur går vi vidare?

Vi tar hjälp av dokumentationer med film, ljudupptagningar, foto och anteckningar.

Alla våra vecko-utvärderingar tar vi sedan med oss till våra del utvärderingar som sker fyra gånger per år som bildar våran verksamhetsberättelser.

 

 

4 Hur

 

Vilka aktiviteter genomförs?

Vi kommer att försöka skapar aktiviteter utifrån barnens intresse och som är kopplade till våra läroplansmål. Vi vill göra aktiviteter som är lustfulla för att gör barnen nyfikna.

Uppföljning (observation, dokumentation) Hur följs barnens idéer, hypoteser, tankar och teorier upp för att på verka fortsatt undervisning/tema?

Vi kommer att fota, filma, anteckna och ta ljudinspelningar under aktiviteterna vi gör i projektet som sedan utvärderas i arbetslaget. Vi kommer vara lyhörda för barnens tankar hypoteser och intressen som vi sedan kommer att arbeta fram till aktiviteter i verksamheten. Skulle barnen under en planerad aktivitet visa intresse för något annat än det planerade kommer vi ha utrymme för att kunna ändra aktiviteten till det barnen visar intresse för om det håller sig inom det angivna syftet och projektet.

Hur kommer barnen att uppmuntras till att samverka, samarbeta i lärande och lära varandra?

Ändra, byta och skaffa nytt utifrån vad barnen visar för intresse eller slutat visa intresse för. Tillföra nya utmaningar och vara lyhörda för att möblera om i miljön när man ser ett behov eller förändrat intresse. Miljön ska främja samarbete och mötesplatser ska skapas för att ge ett lärande och att barn ska lära tillsammans med andra barn och pedagoger.

Lärandemiljö (kontext, material och tekniker, samverkan och samlärande mellan barnen.)

Vi försöker ändra i miljön så att projektet ses tydligt för barn, pedagoger och vårdnadshavare. Vi vill att projektet ska leva under hela dagen, inte bara under ”projekttiden”. Vi vill att barnen ska uppleva och få erfarenheter av de ”100 språken”, att göra olika aktiviteter, olika material och tekniker i både projekt och vardag.

Uppstart/Introduktion av projektet

Vi kommer att starta upp projektet genom att visa utvalda bilder från pippi böckerna. Bilderna tänker vi är som ledtrådar så att dem kan gissa vilket projekt vi ska arbeta med. Vi kommer ha bilder på villa ville kulla, Her Nilsson, Tommy och Annika m.m. Vi kommer att prata om varje bild för att också kunna skaffa oss förkunskaper kring vad dem redan kan om pippi.

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: