Vi lär oss om vatten.

Kartläggning av barnens intressen

Vi har iakttagit barnen på solrosen och upptäckt att barnen intresserar sig för vatten. Barnen visar på ett intresse för vatten både inomhus och utomhus. Barnen har funderat kring olika frågeställningar vilket ledde till att vi valde vatten som tema. 

Mål

Att barnen ska få ökad förståelse inom följande fokusområden:

Vattens form, flytande, fast och gas

Avloppet och vattenreningsverk

Flyta /Sjunka

Vattnets goda förmågor

Regn (vattnets kretslopp)

Eget formulerat mål

Vi har formulerat våra mål efter vad vi sett i våra observationer samt vad barnens svarat i dem enskilda samt gruppintervjun.

Läroplanens mål

* utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

* tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

* utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild,rörelse, sång och musik, dans och drama,

* utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

* utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

* utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

* utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

* utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

Barnens erfarenheter

För att få en bred kunnighet om barnens erfarenheter valde vi att göra först observationer, sedan enskilda intervjuer och därefter en gruppintervju.

I dem enskilda intervjuerna ställde vi följande frågor:

Vad är vatten?

Vad har du vatten till?

Vad kan du göra med vatten?

Kan vatten se olika ut?

Kan vatten smaka på olika vis?

Var finns det vatten?

Nedan följer barnens svar på frågorna. Notera att samma svar finns endast med en gång även om många barn svarat samma.

- Vad är vatten?

Att man dricker

I toaletten

Näää... *skakar på huvudet*

Vattenkranen

Det är när man hoppar i pölar... att det suger ner sig... av solen

Lite vatten...

Kommer inte på...

-Vad har du vatten till?

Tvätta händer

Till poolen

Kossor dricker mjölk

Leksaker i vattenpölar

Diska i

Dricka vatten

Dricka annars dör man... man kan bli törstig

Laga mat med

Till hinkar och spadar

-Vad kan du göra med vatten?

Dricka, dricka utomhus

Bada i vattnet, i sjön där det finns snäckor

Tvätta händerna

Man kan ha det i en pool och vattnet kan man bada i

Simma i det

Skutta över det och springa i det

Poolen har gått sönder

-Kan vatten se olika ut?

Blått, rosa, brunt, svart, grönt, vit....

olika färger...gult

mmm..lite grönt

Det kan se olika ut när man kastar sig i

Jaaa,, de kan vara grönt, blått och svart

*Nickar*

Jaa, vattnet kan se glad ut...

Jaa, spökvatten och ljust vatten

- Kan vatten smaka på olika sätt?

Jaa, samma som mjölk

Det kan smaka lite mjölk

Nej... fast om man häller saft i det smakar det annorlunda

Det kan smaka gott eller blä om man häller tvål i vattnet

Japp... lite dåligt... jättegott..

Om man tar hem en hink  med vatten i och lite krabbor då smakar det olika..

Mmmmm

Ibland smakar det olika vet inte hur..

- Var finns det vatten?

I kranen, i poolen

Det kan finnas här och på stranden, i en badtunna..

Finns vatten i tvättmaskinen

Brandkåren har vatten

i en vattenkran och i havet men där kan man inte dricka det man måste bara bada där i

Där man ser vatten

ute

vet inte

i köket, vet inte mer

Gruppintervjun gjordes efter observationerna och dem enskilda intervjuerna. Därefter gjorde vi en gruppintervju under en samling. Där ställde vi frågan : Vad vill ni lära er om vatten? Det var tio barn som var närvarande denna dag vid intervjutillfället. Nedan följer svaren från den intervjun.

Hoppa i och över vatten

Varför finns de salt i vattnet

Varför regnar det

Hur kommer vattnet till kranen på toan?

Hur kommer vattnet till diskmaskinen?

Hur vattnet sugs in i avloppet från badkaret?

Varför flyter båtar på vattnet?

Hur kommer vattnet till brunnen?

Varför måste vi dricka?

Varför blir det is på vattenpölen ibland?

Insatser - åtgärder för att nå målet

Vi kommer bygga våra insatser för att nå målet med variation. Vi kommer variera undervisningstillfällena med olika typer av aktiviteter.
Vi kommer titta på små filmklipp om valda områden, experimentera för att tydliggöra olika fenomen, måla och leka med vatten.
Anpassa samlingarna efter dem miljöer vi har att tillgå. Att vid utflyktsdagar ha anpassade vattensamlingar efter tillfälle, samt använda oss av våran utegård och andra utomhusmiljöer för att studera vattnet i dess olika former.

Vi har valt ut våra mål efter vad barnen uttryckt att dem vill lära sig mer om. Vi kommer vara flexibla i fall vi märker att deras vattenintresse ändrar fokus.

Vi kommer ha planerade undervisningstillfällen men även arbeta mycket med spontana tillfällen där barnen ställer frågor eller när tillfällen uppdagar sig.

Hela arbetslaget bär ett ansvar för att tema undervisningen kommer bli så bra som möjligt.

Hur målet ska utvärderas

Vi kommer att utvärdera våra mål genom att ställa samma intervjufrågor vid ytterligare tillfälle. Tanken är att vi ställer samma frågor vid mitten av temat samt att vi intervjuer barnen både enskilt och i grupp när temat kommer att avsluta. Det för att kunna jämföra barnens svar och se om svaren har utvecklat sig.

Vi kommer även vara lyhörda för att fånga barnens spontana prat om vatten för att se om även dessa samtal nyanserar sig.

Teoretisk bakgrund

I boken Glädjens pedagogik lyfter dem begreppet ”den samtidiga närvaron”. Den samtidiga närvaron uppstår när två eller flera personer har skapat en kontakt med varandra. När samspelet är synkroniserat med varandra öppnas det en värld där vi kan dela händelser, handlingar, och erfarenheter med varandra direkt genom våra sinnen, språk och kroppsrörelser. Därmed skapar vi möjligheter för lärande och erfarenhetsutbyte. Det beskrivs även att centrala kvaliteter hos den pedagogiska närvaron är att den vuxna är lyhörd och att pedagogen tar huvudansvaret för att samspelet blir utvecklingsfrämjande. Arnesen utrycker det följande ”pedagogisk närvaro handlar om att både sätta sig in i, förstå, vara lyhörd för den enskilda eleven i den sociala och kulturella kontexten och visa alla elever uppmärksamhet, erkännande och respekt i deras lärande, växt och utveckling” (glädjens pedagogik, Linder & Mortensen 2008)

Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon. Den innebär vad skillnaden är mellan vad ett barn klarar av lösa individuellt och vad barnet kan lösa tillsammans med en mer kompetent person. I samspelet som sker mellan personer med olika erfarenheter och kompetenser finns det möjlighet att lära sig nytt och utvecklas framåt. När barnet befinner sig över sin egen kompetens nivå, men tillsammans med en kamrat eller vuxen klarar av en uppgift på en högre svårighetsgrad, det är då barnet befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Det på sikt leder till att barnet får en ny utvecklingszon och bygger på sin bas. Om barnet arbetar inom det område som barnet redan behärskar sker inte samma utveckling, för barnet upplever det bara som en repetition av tidigare kunskaper. Däremot om eleven befinner sig ovanför den självständiga kompetensen, ovanför sitt utvecklingsområde kan barnet uppleva det som överkrav och upplever situationen tråkig och som ett misslyckande (Partanen 2009, 51).

Doverborg, Pramling & Samuelsson (2013) menar att variation är en grundläggande aspekt i lärandet. Barnen har lättare att lära sig när många olika sinnen får kopplas in och användas. Att använda sig av variation för att synliggöra så att barnen lättare kan utskilja och förstå det som arbetas med. Variationen i de olika arbetssätten för att bredda möjligheterna för att barnen ska ta in det som lärs ut. Även att med variation arbeta för att expandera och vidga kunskaperna inom olika lär område.

Vi har använts oss dels av interjuver för att få fram data och vilka förkunskaper barnen har. Annika Lantz (2007) menar att det är viktigt att göra en intervjuplan för att få ett klart syfte för det som intervjun handlar om. Den halvstrukturerade intervjumodellen är delvis riktad med direkta frågor om det som vi vill få fram data kring men det finns utrymme för viss flexibilitet och öppna frågor. Det är även viktigt menar Lantz att vara medveten om att förutsättningarna kring intervjun kan påverka resultatet av intervjun. Samt att vi som intervjuare ska förhålla oss professionella och inta en yrkesmässig roll som intervjuare.

Som underlag till vissa av experimenten använder vi oss av boken Teknikgrytan samt Teknikdidaktik i förskolan.  

Källförteckning

Bjurulf, Veronica. 2013. Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedt

Lantz, Annika. 2007. Intervjumetodik. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Linder, Anne och Breinhild Mortensen, Stina. 2008. Glädjens pedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, Petri. 2009. Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning
Persson, Hans. 2013. Teknikgrytan – Enkla undersökningar i teknik. Bromma: Alvina produktion

Dokumentation

Vi kommer dokumentera barnens arbete kring temat på vår Temavägg på förskolan samt att vi kommer fortlöpande skriva om det i Unikum. Både på gruppnivå och individuell nivå.

Samverkan med vårdnadshavare

Vi kommer informera vårdnadshavare på föräldramötet i oktober samt att vi kommer be föräldrarna om små uppdrag som dem kan göra tillsammans med barnen kring vatten under terminens gång. Vi kommer även fortlöpande använda oss av Unikum och prata med vårdnadshavarna kring det dagliga arbetet i mötet med dem i hallen.