<h2>Kartl&auml;ggning av barnens intressen</h2>
Vi har iakttagit barnen p&aring; solrosen och uppt&auml;ckt att barnen intresserar sig f&ouml;r vatten. Barnen visar p&aring; ett intresse f&ouml;r vatten b&aring;de inomhus och utomhus. Barnen har funderat kring olika fr&aring;gest&auml;llningar vilket ledde till att vi valde vatten som tema.&nbsp;
<h2>M&aring;l</h2>
Att barnen ska f&aring; &ouml;kad f&ouml;rst&aring;else inom f&ouml;ljande fokusomr&aring;den:
Vattens form, flytande, fast och gas
Avloppet och vattenreningsverk
Flyta /Sjunka
Vattnets&nbsp;goda f&ouml;rm&aring;gor
Regn (vattnets kretslopp)
<h3>Eget formulerat m&aring;l</h3>
Vi har formulerat v&aring;ra m&aring;l efter vad vi sett i v&aring;ra observationer samt vad barnens svarat i dem enskilda samt gruppintervjun.
<h3>L&auml;roplanens m&aring;l</h3>
*&nbsp;utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt f&ouml;rm&aring;ga att leka och l&auml;ra,
*&nbsp;till&auml;gnar sig och nyanserar inneb&ouml;rden i begrepp, ser samband och uppt&auml;cker nya s&auml;tt att f&ouml;rst&aring; sin omv&auml;rld,
* utvecklar sin skapande f&ouml;rm&aring;ga och sin f&ouml;rm&aring;ga att f&ouml;rmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i m&aring;nga uttrycksformer som lek, bild,r&ouml;relse, s&aring;ng och musik, dans och drama, * utvecklar intresse och f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r naturens olika kretslopp och f&ouml;r hur m&auml;nniskor, natur och samh&auml;lle p&aring;verkar varandra, * utvecklar sin f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om v&auml;xter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, * utvecklar sin f&ouml;rm&aring;ga att urskilja, utforska, dokumentera, st&auml;lla fr&aring;gor om och samtala om naturvetenskap, * utvecklar nyanserat talspr&aring;k, ordf&ouml;rr&aring;d och begrepp samt sin f&ouml;rm&aring;ga att leka med ord, ber&auml;tta, uttrycka tankar, st&auml;lla fr&aring;gor, argumentera och kommunicera med andra,
* utvecklar sin matematiska f&ouml;rm&aring;ga att f&ouml;ra och f&ouml;lja resonemang,
&nbsp;
<h2>Barnens erfarenheter</h2>
F&ouml;r att f&aring; en bred kunnighet om barnens erfarenheter valde vi att g&ouml;ra f&ouml;rst observationer, sedan enskilda intervjuer och d&auml;refter en gruppintervju.
I dem enskilda intervjuerna st&auml;llde vi f&ouml;ljande fr&aring;gor:
Vad &auml;r vatten?
Vad har du vatten till?
Vad kan du g&ouml;ra med vatten?
Kan vatten se olika ut?
Kan vatten smaka p&aring; olika vis?
Var finns det vatten?
Nedan f&ouml;ljer barnens svar p&aring; fr&aring;gorna. Notera att samma svar finns endast med en g&aring;ng &auml;ven om m&aring;nga barn svarat samma.
- Vad &auml;r vatten?
Att man dricker
I toaletten
N&auml;&auml;&auml;... *skakar p&aring; huvudet*
Vattenkranen
Det &auml;r n&auml;r man hoppar i p&ouml;lar... att det suger ner sig... av solen
Lite vatten...
Kommer inte p&aring;...
-Vad har du vatten till?
Tv&auml;tta h&auml;nder
Till poolen
Kossor dricker mj&ouml;lk
Leksaker i vattenp&ouml;lar
Diska i
Dricka vatten
Dricka annars d&ouml;r man... man kan bli t&ouml;rstig
Laga mat med
Till hinkar och spadar
-Vad kan du g&ouml;ra med vatten?
Dricka, dricka utomhus
Bada i vattnet, i sj&ouml;n d&auml;r det finns sn&auml;ckor
Tv&auml;tta h&auml;nderna
Man kan ha det i en pool och vattnet kan man bada i
Simma i det
Skutta &ouml;ver det och springa i det
Poolen har g&aring;tt s&ouml;nder
-Kan vatten se olika ut?
Bl&aring;tt, rosa, brunt, svart, gr&ouml;nt, vit....
olika f&auml;rger...gult
mmm..lite gr&ouml;nt
Det kan se olika ut n&auml;r man kastar sig i
Jaaa,, de kan vara gr&ouml;nt, bl&aring;tt och svart
*Nickar*
Jaa, vattnet kan se glad ut...
Jaa, sp&ouml;kvatten och ljust vatten
- Kan vatten smaka p&aring; olika s&auml;tt?
Jaa, samma som mj&ouml;lk
Det kan smaka lite mj&ouml;lk
Nej... fast om man h&auml;ller saft i det smakar det annorlunda
Det kan smaka gott eller bl&auml; om man h&auml;ller tv&aring;l i vattnet
Japp... lite d&aring;ligt... j&auml;ttegott..
Om man tar hem en hink&nbsp; med vatten i och lite krabbor d&aring; smakar det olika..
Mmmmm
Ibland smakar det olika vet inte hur..
- Var finns det vatten?
I kranen, i poolen
Det kan finnas h&auml;r och p&aring; stranden, i en badtunna..
Finns vatten i tv&auml;ttmaskinen
Brandk&aring;ren har vatten
i en vattenkran och i havet men d&auml;r kan man inte dricka det man m&aring;ste bara bada d&auml;r i
D&auml;r man ser vatten
ute
vet inte
i k&ouml;ket, vet inte mer
&nbsp;
Gruppintervjun gjordes efter observationerna och dem enskilda intervjuerna. D&auml;refter gjorde vi en gruppintervju under en samling. D&auml;r st&auml;llde vi fr&aring;gan : Vad vill ni l&auml;ra er om vatten?&nbsp;Det var tio barn som var n&auml;rvarande denna dag vid intervjutillf&auml;llet.&nbsp;Nedan f&ouml;ljer svaren fr&aring;n den intervjun.
Hoppa i och &ouml;ver vatten
Varf&ouml;r finns de salt i vattnet
Varf&ouml;r regnar det
Hur kommer vattnet till kranen p&aring; toan?
Hur kommer vattnet till diskmaskinen?
Hur vattnet sugs in i avloppet fr&aring;n badkaret?
Varf&ouml;r flyter b&aring;tar p&aring; vattnet?
Hur kommer vattnet till brunnen?
Varf&ouml;r m&aring;ste vi dricka?
Varf&ouml;r blir det is p&aring; vattenp&ouml;len ibland?
<h2>Insatser - &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att n&aring; m&aring;let</h2>
Vi kommer bygga v&aring;ra insatser f&ouml;r att n&aring; m&aring;let med variation. Vi kommer variera undervisningstillf&auml;llena med olika typer av aktiviteter. Vi kommer titta p&aring; sm&aring; filmklipp om valda omr&aring;den, experimentera f&ouml;r att tydligg&ouml;ra olika fenomen, m&aring;la och leka med vatten. Anpassa samlingarna efter dem milj&ouml;er vi har att tillg&aring;. Att vid utflyktsdagar ha anpassade vattensamlingar efter tillf&auml;lle, samt anv&auml;nda oss av v&aring;ran uteg&aring;rd och andra utomhusmilj&ouml;er&nbsp;f&ouml;r att studera vattnet i dess olika former.
Vi har valt ut v&aring;ra m&aring;l efter vad barnen uttryckt att dem vill l&auml;ra sig mer om. Vi kommer vara flexibla i fall vi m&auml;rker att deras vattenintresse &auml;ndrar&nbsp;fokus.
Vi kommer ha planerade undervisningstillf&auml;llen men &auml;ven arbeta mycket med spontana tillf&auml;llen d&auml;r barnen st&auml;ller fr&aring;gor eller n&auml;r tillf&auml;llen uppdagar sig.
Hela arbetslaget b&auml;r ett ansvar f&ouml;r att tema undervisningen kommer bli s&aring; bra som m&ouml;jligt.
<h2>Hur m&aring;let ska utv&auml;rderas</h2>
Vi kommer att utv&auml;rdera v&aring;ra m&aring;l genom att st&auml;lla samma intervjufr&aring;gor vid ytterligare tillf&auml;lle. Tanken &auml;r att vi st&auml;ller samma fr&aring;gor vid mitten av temat samt att vi intervjuer barnen b&aring;de enskilt och i grupp n&auml;r temat kommer att avsluta. Det f&ouml;r att kunna j&auml;mf&ouml;ra barnens svar och se om svaren har utvecklat sig.
Vi kommer &auml;ven vara lyh&ouml;rda f&ouml;r att f&aring;nga barnens spontana prat om vatten f&ouml;r att se om &auml;ven dessa samtal nyanserar sig.
<h2>Teoretisk bakgrund</h2>
I boken Gl&auml;djens pedagogik lyfter dem begreppet &rdquo;den samtidiga n&auml;rvaron&rdquo;. Den samtidiga n&auml;rvaron uppst&aring;r n&auml;r tv&aring; eller flera personer har skapat en kontakt med varandra. N&auml;r samspelet &auml;r synkroniserat med varandra &ouml;ppnas det en v&auml;rld d&auml;r vi kan dela h&auml;ndelser, handlingar, och erfarenheter med varandra direkt genom v&aring;ra sinnen, spr&aring;k och kroppsr&ouml;relser. D&auml;rmed skapar vi m&ouml;jligheter f&ouml;r l&auml;rande och erfarenhetsutbyte. Det beskrivs &auml;ven att centrala kvaliteter hos den pedagogiska n&auml;rvaron &auml;r att den vuxna &auml;r lyh&ouml;rd och att pedagogen tar huvudansvaret f&ouml;r att samspelet blir utvecklingsfr&auml;mjande. Arnesen utrycker det f&ouml;ljande &rdquo;pedagogisk n&auml;rvaro handlar om att b&aring;de s&auml;tta sig in i, f&ouml;rst&aring;, vara lyh&ouml;rd f&ouml;r den enskilda eleven i den sociala och kulturella kontexten och visa alla elever uppm&auml;rksamhet, erk&auml;nnande och respekt i deras l&auml;rande, v&auml;xt och utveckling&rdquo; (gl&auml;djens pedagogik, Linder &amp; Mortensen 2008)
Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon. Den inneb&auml;r vad skillnaden &auml;r mellan vad ett barn klarar av l&ouml;sa individuellt och vad barnet kan l&ouml;sa tillsammans med en mer kompetent person. I samspelet som sker mellan personer med olika erfarenheter och kompetenser finns det m&ouml;jlighet att l&auml;ra sig nytt och utvecklas fram&aring;t. N&auml;r barnet befinner sig &ouml;ver sin egen kompetens niv&aring;, men tillsammans med en kamrat eller vuxen klarar av en uppgift p&aring; en h&ouml;gre sv&aring;righetsgrad, det &auml;r d&aring; barnet befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Det p&aring; sikt leder till att barnet f&aring;r en ny utvecklingszon och bygger p&aring; sin bas. Om barnet arbetar inom det omr&aring;de som barnet redan beh&auml;rskar sker inte samma utveckling, f&ouml;r barnet upplever det bara som en repetition av tidigare kunskaper. D&auml;remot om eleven befinner sig ovanf&ouml;r den sj&auml;lvst&auml;ndiga kompetensen, ovanf&ouml;r sitt utvecklingsomr&aring;de&nbsp;kan barnet uppleva&nbsp;det som &ouml;verkrav och upplever situationen tr&aring;kig och som ett misslyckande (Partanen 2009, 51).
Doverborg, Pramling &amp; Samuelsson (2013) menar att variation &auml;r en grundl&auml;ggande aspekt i l&auml;randet. Barnen har l&auml;ttare att l&auml;ra sig n&auml;r m&aring;nga olika sinnen f&aring;r kopplas in och anv&auml;ndas. Att anv&auml;nda sig av variation f&ouml;r att synligg&ouml;ra s&aring; att barnen l&auml;ttare kan utskilja och f&ouml;rst&aring; det som arbetas med. Variationen i de olika arbetss&auml;tten f&ouml;r att bredda m&ouml;jligheterna f&ouml;r att barnen ska ta in det som l&auml;rs ut. &Auml;ven att med variation arbeta f&ouml;r att expandera och vidga kunskaperna inom olika l&auml;r omr&aring;de.
Vi har anv&auml;nts oss dels av interjuver f&ouml;r att f&aring; fram data och vilka f&ouml;rkunskaper barnen har. Annika Lantz (2007) menar att det &auml;r viktigt att g&ouml;ra en intervjuplan f&ouml;r att f&aring; ett klart syfte f&ouml;r det som intervjun handlar om. Den halvstrukturerade intervjumodellen &auml;r delvis riktad med direkta fr&aring;gor om det som vi vill f&aring; fram data kring men det finns utrymme f&ouml;r viss flexibilitet och &ouml;ppna fr&aring;gor. Det &auml;r &auml;ven viktigt menar Lantz att vara medveten om att f&ouml;ruts&auml;ttningarna kring intervjun kan p&aring;verka resultatet av intervjun. Samt att vi som intervjuare ska f&ouml;rh&aring;lla oss professionella och inta en yrkesm&auml;ssig roll som intervjuare.
Som underlag till vissa av experimenten anv&auml;nder vi oss av boken Teknikgrytan samt&nbsp;Teknikdidaktik i f&ouml;rskolan.&nbsp;&nbsp;
K&auml;llf&ouml;rteckning
Bjurulf, Veronica. 2013. Teknikdidaktik i f&ouml;rskolan. Stockholm: Norstedt
Lantz, Annika. 2007. Intervjumetodik. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur. Linder, Anne och Breinhild Mortensen, Stina. 2008. Gl&auml;djens pedagogik. Lund: Studentlitteratur. Partanen, Petri. 2009. Fr&aring;n Vygotskij till l&auml;rande samtal. Stockholm: Bonnier utbildning Persson, Hans. 2013. Teknikgrytan &ndash; Enkla unders&ouml;kningar i teknik. Bromma: Alvina produktion
<h2>Dokumentation</h2>
Vi kommer dokumentera barnens arbete kring temat p&aring; v&aring;r Temav&auml;gg p&aring; f&ouml;rskolan samt att vi kommer fortl&ouml;pande skriva om det i Unikum. B&aring;de p&aring; gruppniv&aring; och individuell niv&aring;.
<h2>Samverkan med v&aring;rdnadshavare</h2>
Vi kommer informera v&aring;rdnadshavare p&aring; f&ouml;r&auml;ldram&ouml;tet i oktober samt att vi kommer be f&ouml;r&auml;ldrarna om sm&aring; uppdrag som dem kan g&ouml;ra tillsammans med barnen kring&nbsp;vatten under terminens g&aring;ng. Vi kommer &auml;ven fortl&ouml;pande anv&auml;nda oss av Unikum och prata med v&aring;rdnadshavarna kring det dagliga arbetet i m&ouml;tet med dem i hallen.

Vi lär oss om vatten.

Matriser i planeringen

Uppgifter