Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kartan

Skapad 2018-09-20 16:19 i Bäckahagens skola Stockholm Grundskolor
Grundskola F – 3 Samhällskunskap Geografi
Vi arbetar med kartkunskap så att vi kan ta hjälp av den för att orientera oss men också för att fundera över varför människor lever där de gör.

Innehåll

Syfte

Du ska få kunskap om kartan och hur man läser av den. så att du kan använda dig av en karta för att få kunskap om olika områden.  Du ska känna till några viktiga namn och beskrivningar så att du kan orientera dig i världen du lever i och fundera på och dra slutsatser utifrån det du ser på kartan om hur människor lever och varför det är så i de områdena.

Mål

  • Jag använder en karta för att ta reda på olika saker om området (natur, städer, floder, sjöar, vägar och öar).
  • Jag kan namnge världsdelarna och deras lägen på en karta.  
  • Jag kan beskriva platser och lägen med hjälp av väderstrecken (norr, söder, väster, öster).  
  • Jag kan med hjälp av en karta muntligt förklara varför människor bor på vissa platser i Sverige och Stockholm.  

Förmågor

Samtala och tolka information.

Analysera och värdera information.

Arbetsgång:

 

Vecka 38  

(Titta på Geografens testamente del 1 och 2, samtala om innehållet efter varje del). 

 

  • Öppen fråga till eleverna: Vad är en karta? Vilka sorts kartor finns det? (världskarta, Sverigekarta, topografiska kartor, gatukarta, sattelitkartor etc). Vi samtalar om varför vi behöver kartor.  

  • Sverigekarta: Visa en Sverigekarta för eleverna. Vad kan vi se på den här kartan? Vilken information ger den? Samtala om teckenförklaringar, olika färger, skala etc.  

  • Eleverna arbetar nu i par med geografistencilen. Gå gemensamt igenom stencilen när alla är klara.  

  • Vi tittar på en världskarta och en jordglob, jämför dem. Vi samtalar om de 7 olika världsdelarna och lokaliserar dem på klasskartan tillsammans. 

  • Läs sidan 88 – 89 i SO-boken (grundbok). Färglägg världsdelarna på en stencil, utifrån världskartan på sidan 88 – 89. 

 

Vecka 39 

(Titta på Geografens testamente del 3 och 4, samtala om innehållet efter varje del). 

 

  • Vläser tillsammans sidorna 90-91. Eleverna samtalar därefter om olika platser på kartan (i världen) som är viktiga för dem. Några elever får berätta för resten av klassen. 

  • Läraren modellerar hur man använder google maps eller liknande digitalt verktyg. Visa hur man söker en plats (zooma in, zooma ut etc), visa sedan hur jag hittar den platsen på en karta. Eleverna arbetar i par. De ska utifrån en lista hitta platserna på google maps och sedan markera dem i en Sverigekarta (se stencil) med rätt nummer. 

  1. Stockholm 2. Göteborg 3. Luleå 4. Östersund 5. Vänern 6. Malmö 7. Södertälje 8. Gotland 9. Jönköping 10. Kalmar 

  • Genomgång av väderstrecken norr, söder, öster, väster. Använd karta för att visa exempel. Eleverna fyller i lucktext om väderstrecken.  

 

 Vecka 40 

(Titta på Geografens testamente del 5 och 6, samtala om innehållet efter var del)

 

Vi åker på stadsvandring med fokus på karta och de olika väderstrecken. 

Stadsvandring

Innan vi går tittar vi gemensamt på kartan och tittar på gångvägen som vi ska gå.

1. Åk tunnelbana till Gamla stan.

2. Gå gemensam promenad till Sergels torg. Stanna på tre platser och eleverna ska på sin karta markera var vi är. Plats 1 Slottet, plats 2 Rosenbad, plats 3 Sergels torg. Vid varje plats berättar läraren lite om platsen. Tänk på att stanna ganska ofta så att eleverna kan lokalisera var på kartan vi är och hitta riktmärken i staden (exempelvis byggnader, kyrkor och liknande).

3. Åk tunnelbanan hem från T-centralen. Sammanfatta i klassrummet.

 

Vecka 41

Jag kan med hjälp av en karta muntligt förklara varför människor bor på vissa platser i Sverige och Stockholm.

 

1. Vi visar en bild på en befolkningskarta över världen, Europa och Sverige och samtalar om var människor bor och varför de tror att det bor fler människor på vissa ställen förr i tiden och nu. Vatten = mat, transport, upptäcker platsen. Bor i och nära städer = nära till arbete, möjlighet att odla, stort utbud av allt som t ex sjukvård, nöjen.

2. Vi samtalar om var det inte är lämpligt/vanligt att människor bor. (sumpmark, öken, höga berg, väderförhållanden, kallt, hett).

3. Eleverna ska nu rita en egen karta utifrån lärarens instruktion.

INSTRUKTION (A-H)

A. Rita berg mitt i landet. 

B. Rita en flod som rinner från bergen norr ut och ut i havet.

C. Rita jordbruksmark runt omkring floden.

D. Rita en  barrskog söder om bergen längs med kusten.

E. Rita en sjö öster om bergen.

F. Rita en lövskog nordväst om barrskogen.

G. Rita berg norr om sjön hela vägen upp till kusten. 

H. Rita en glaciär öster om barrskogen.

 

4. Nu ska du placera ut 3 städer i rött där du anser att det är bäst förutsättningar för människor att bo på.

5. Numrera dina städer och skriv sedan varför ni placerade ut era städer där ni gjorde det.

6. När eleverna är färdiga ska de i par jämföra varandras placering av städerna och med motivering (se uppgift 5) 

Lektionen avslutas med en gemensam reflektion på likheter och skillnader och gemensamma lärdomar. 

 

Bedömning

Läraren samlar in och bedömer formativt elevernas kunskaper kring väderstreck, karttecken och om eleverna kan förklara varför människor bor på vissa platser i Sverige och Stockholm.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
    Ge
  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
    Ge
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
    Sh
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
    Sh
  • Centralt innehåll
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
    Ge  1-3
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
    Ge  1-3
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
    Sh  1-3
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: