Planering förskoleklass

Planering för förskoleklass

 

Förskoleklass

 

Förskoleklassen har som uppgift att stimulera elevers utveckling och lärande och

förbereda dem för fortsatt utbildning. Lärarna i förskoleklassen behöver utifrån detta perspektiv

informera sig om vilka erfarenheter och kunskaper barnen har utvecklat och hur dessa kan följas

upp och vidareutvecklas i förskoleklassen.

Ju mer läraren utgår från elevernas erfarenhetsvärld, desto mer aktiva blir eleverna. Detsamma

gäller när lek och lärande integreras eftersom lärarna då underlättar lärandesituationen för eleverna.

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Eleverna ska

alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över

utbildningen. Förskoleklassens lärande skall utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov

och främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskoleklassens verksamhet skall vara en

kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik och vi strävar efter de

kunskapsmål som är uppsatta för År3 i Läroplanen för skolan, Lgr11.

 

Leken

 

Syfte:

I leken kan eleverna bland annat bearbeta intryck, utveckla fantasi och kreativitet samt utveckla sin

samarbets- och kommunikationsförmåga. I leken kan eleverna utveckla förmågor som turtagning,

samförstånd, koncentration och uthållighet. Det framkommer i olika studier att barn till exempel

kan utveckla sin problemlösningsförmåga genom att pröva sig fram till lösningar i lekens form. Att

barn genom leken får upptäcka och undersöka utan att riskera att misslyckas eller förväntas komma

fram till ett rätt eller fel svar stärker barns självkänsla. Forskning visar också att leken är den

aktivitet som mest utmanar och stödjer de tidiga årens lärande och utveckling. I leken skapar barnet

symboliskt tänkande genom att de tillskriver ting och händelser andra betydelser än de har i

verkligheten. Lek kan även främja utvecklingen av matematiskt tänkande genom att leken typiskt

karaktäriseras av ett symboliskt och hypotetiskt tänkande.

 

Matematiklek

 

Syfte:

Syftar till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen

och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för

matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. De ska få

förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vi vill

att de ska kunna samarbeta med andra. Lgr11 säger att skolan ska ansvara för att varje elev efter

genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med

andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

Vad:

Enligt Läroplanen ska eleverna lära sig:

 

Mönster och kategorisering:

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska

mönster, former och samband.

De ska förstå hur enkla mönster i talföljder kan konstrueras, beskrivas och uttryckas och de ska

förstå slumpmässiga händelser i spel.

 

Prepositioner:

Eleverna ska kunna vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. De ska

även förstå riktning och grundläggande matematiska begrepp, så som kort-lång, liten-stor, fler-färre,

varannan, addition-subtraktion och likhetstecknet.

Geometri och symmetri:

Eleverna ska förstå hur enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Vidare ska de förstå grundläggande geometriska objekt, däribland fyrhörningar, trianglar, cirklar

samt deras inbördes relationer. De ska förstå grundläggande geometriska egenskaper hos dessa

objekt. Eleverna ska även förstå konstruktion av geometriska objekt.

Eleverna ska förstå symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

De ska även utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,

material och redskap.

 

Antalsuppfattning:

Eleverna ska kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa

med hjälp av matematikens uttrycksformer.

De ska förstå naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan

användas för att ange antal och ordning. Vidare ska de förstå hur positionssystemet kan användas

för att beskriva naturliga tal samt att det finns symboler för tal.

Eleverna ska förstå slumpmässiga händelser i spel och enkla tabeller och diagram. De ska utveckla

sin taluppfattning.

Problemlösning:

De ska utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva

olika lösningar av egna och andras problemställningar. Dessutom ska de utveckla sin matematiska

förmåga att föra och följa resonemang.

 

Tid:

Eleverna ska utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning.

 

Hur:

Vi gör praktiska och laborativa övningar på ett lekfullt sätt både inne och ute genom att använda

t.ex. kaplastavar, lego, multilinks och naturmaterial. Vi använder vardagsmatematik i dagliga samtal

med varandra. Vi använder olika slags matematiskt material. Vi lägger, målar och beskriver mönster

och vi kategoriserar på olika sätt, t.ex. färg, form och storlek. Vi ramsräknar både fram- och

baklänges och vi leker matematiklekar och spelar matematikspel. Vi går igenom talområdet 0-20

och tittar även på de två räknesätten addition och subtraktion. Vi kombinerar siffror med antal. Vi

löser matematikproblem, kluringar, och vi arbetar både enskilt och i grupp. Vi låter eleverna

bekanta sig med klockans hel och halvtimmar samt tidsuppfattningen. Vi går igenom dagarna,

månaderna och året och vi pratar om ordningstal. Barnen får använda digitala verktyg för att befästa

kunskaperna. Vi utvecklas individuellt och ser till att alla får känna att de lyckas genom att ge

anpassade uppgifter. Vi dokumenterar och påvisar elevens egna utveckling genom Unikums lärlogg.

 

Sociala relationer:

 

Syfte

Skapa trygghet och VI-känsla i gruppen, samt göra barnen medvetna om

sin identitet, sina känslor och hur man kan hanterar dessa för sitt eget och andras välbefinnande.

Vi vill ge möjlighet att utveckla elevernas förmåga att förstå sina egna och andras känslor, förstå sig

själva och vilka som ingår i den egna familjen. Vidare vill vi få dem förstå vilka redskap/verktyg

man kan använda i konkreta situationer i samspel med andra och vi vill de tar ansvar för sitt eget

arbete.

 

Vad:

Enligt Läroplanen ska eleverna lära sig att:

respekterar andra människors egenvärde, ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och

kränkande behandling samt medverka till att hjälpa andra människor.

Vidare ska varje elev kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja

att handla också med deras bästa för ögonen. Pedagogerna ska medverka till att utveckla elevernas

känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen

och de ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett

demokratiskt förhållningssätt.

Vidare ska eleverna ha fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och

demokratiska värderingar i skolan och i samhället. Pedagogerna ska förbereda eleverna för

delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt

samhälle. Sist ska eleverna fått kunskaper om grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla

människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter

(barnkonventionen) och reflektera över mänskliga rättigheter.

 

Hur:

Vi samtalar om sociala regler och vi medvetandegör känslor. Vi tränar på hur man hanterar sina

känslor i samspel med andra. Vi ritar och målar våra ordningsregler som finns på skolan. Vi leker

jag- och gruppstärkande lekar. Vi läser böcker om kompisrelationer och ser filmer, t.ex. Ugglan och

kompisproblemet. Vi arbetar med Vännerna i Kungaskogen.

Vi reflekterar över elevernas förmåga att visa och kontrollera sina känslor och hur de samspelar med

andra. Vi arbetar med Barnkonventionen och FN inför FN-dagen.

 

Natur:

 

Syfte:

Vi vill medvetandegöra barnen om deras närmiljö och hur de kan påverka den. Vi vill skapa en

förståelse för naturen och dess växlingar samt olika djurs levnadsförhållanden. Vi uppmärksammar

dem om de olika årstiderna och hur de varierar. Vi vill skapa en förståelse för vikten av att

källsortera.

 

Vad:

Enligt läroplanen ska eleverna fått:

kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling samt ha fått kunskaper

om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för miljön och samhället. Vidare ska de fått

kunskap om återvinning i närområdet och hur den fungerar. Pedagogerna ska främja elevernas

förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Eleverna ska förstå årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. De ska lära sig djurs

och växters livscykler och anpassningar till olika årstider och de ska ha lärt sig om djur och växter i

närmiljön samt namn på några vanligt förekommande arter.

 

Hur:

Vi arbetar tematiserat om de olika årstiderna och samtalar om vad som händer i naturen under

årstiderna. Vi ser filmer om naturen och djuren under de olika årstiderna. Vi går ut i skogen och

tittar vad som har hänt under årets olika tider. Vi arbetar med Floyd och olika arbetsblad som berör

naturkunskap. Vi uppmärksammar barnen på källsortering och vikten av detta, bland annat genom

att sortera kompost och papper.

Idrott och hälsa:

 

Syfte:

Vi vill få eleverna att känna tilltro till sig själva och sin kropp. Vi vill skapa en god kroppskontroll

och vi vill att eleverna får prova på olika sorters idrotter och lekar både inomhus och utomhus. Vi

vill träna barnen på både samarbete och turtagning. Vi vill skapa en VI-känsla i gruppen.

Vi vill uppmärksamma dem på kroppens behov av rörelse och ge dem förståelse för vikten av mat

och sömn. Vi vill även uppmärksamma dem om hur de ska bete sig i naturen för att visa hänsyn och

respekt gentemot djur och växter där.

 

Vad:

Enligt läroplanen ska eleverna fått kunskaper om:

betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Vidare ska de ha fått

träna på grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra samt fått lära sig deras

sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som

utomhus. De ska även fått lära sig enkla lekar och danser och deras regler. Eleverna ska ha fått leka

och röra sig i natur-och utemiljö och fått kunskaper om säkerhet och hänsynstagande i samband

med lekar, spel och vid natur-och utevistelser.

 

Hur:

Vi använder gymnastiksalen där vi provar på olika lekar och använder redskap. Vi byter om och

duschar.

 

Språklek:

 

Syfte:

Att kunna förstå språkets uppbyggnad och att bli medveten om sambandet mellan ljud och bokstav

för att så småningom kunna kunna lära sig läsa och skriva samt berätta muntligt.

 

Vad:

Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer och

söka information från olika källor och värdera dessa.

 

Mål:

Att göra barnen intresserade av språket

Att göra barnen intresserade av att skriva och läsa

Att kunna rimma

Att utveckla elevernas förmåga att förstå vad en mening är

Att se skillnaden mellan långa och korta ord

Att underlätta kommande läs-och skrivinlärning

Att göra barnen medvetna om sambandet mellan ljud och bokstav

Att känna igen bokstäverna

Att utveckla barnens finmotorik genom att träna på att forma och skriva bokstäver samt att ha

skapande verksamhet

Att ge de barn som knäckt läskoden hjälp att komma vidare i sin läsutveckling

Att göra barnen uppmärksammade på digitala verktyg, dess användningsområden och att tänka

källkritiskt.

 

Hur:

När vi gör språklekarna använder vi oss i huvudsak av Trulle-materialet och Bornholmsmaterialet.

Vi leker lekarna som hör till materialet och vi gör vissa arbetsblad som anpassas efter de olika

barnens kunskapsnivå. Vi använder oss av Granen och Maja-materialet vid bokstavsinlärningen. Vi

läser sagorna som hör till och sjunger bokstavsångerna. Vi arbetar med rim och ramsor, ord och

meningar, lyssnar efter första och sista ljudet i ord, delar ord i ljud, sätter ihop ljud till ord samt

skriver på datorn och Ipaden.

Vi gör olika arbetsblad med bokstäver och skrift. Där använder vi oss av flera olika material och

anpassar efter barnets kunskapsnivå. Barnen får lära sig att berätta om en bild tydligt så att ett annat

barn kan rita av den utan att se den. Barnen får intervjua varandra och filma med datorn.

Vi läser faktaböcker och sagor och pratar om texten, letar svåra ord och låter barnen återberätta.

Barnen får berätta om sin helg och sina leksaker i samlingen. Barnen får träna i Bornholmsappen på

Ipaden och de får träna i bokstavsappar på Ipaden.

Vi spelar språkspel och leker lekar i gymnastiken med bokstäver. Vi tittar på fem myror är fler än

fyra elefanter samt Bokstavslandet och vi formar bokstäver med olika material i skogen. Vi arbetar

med bokstäverna under skapande verksamhet och vi sjunger.

 

Skapande verksamhet:

 

Syfte:

Vi vill skapa en större och djupare förståelse för de övriga ämnena i förskoleklass genom att

komplettera dem i skapandet. Vi vill utveckla barnens kreativitet och bildskapande förmåga och

bidra till att de utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. I skapande verksamhet ges

barnen möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med

olika metoder, material och uttrycksformer. Den uppmuntrar även barnen att ta egna initiativ och

att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

 

Vad:

Enligt läroplanen ska eleverna fått kunskaper om:

Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. De ska få teckna, måla, modellera och

konstruera. De ska få använda olika material som papper, lera, gips och digitala verktyg och

naturmaterial.

 

Hur:

Vi erbjuder olika material och olika tekniker och utveckla barnens intresse för att skapa. Vi vill att

barnen, utifrån våra inledande aktiviteter, ska inspirera varandra. Vi skapar ett meningsfullt lärande

genom att erbjuda bild och skapande aktiviteter, material och verktyg. Vi motivera barnen så att

lusten till att skapa infinner sig och vi hjälper och synliggöra för dem vad de gör genom att de

använder sig av sin kommunikativa förmåga. Materialet står framme och det fria skapandet

utvecklas vidare under fritidstid på eftermiddagen.

Musik:

 

Syfte:

Vi vill visa och lära barnen mer om rytm, toner, samspel och lyhördhet samtidigt som de lär sig

roliga sånger. Vi använder oss av olika rytminstrument i samspel med gitarrspel och sång. Vi provar

olika musikstilar, barnvisor, pop, rock och rörelse till musik. Vi lär oss också att se och höra

varandra och att få bli lyssnad på!

 

Vad:

Enligt läroplanen ska eleverna fått kunskaper om:

hur de kan använda olika uttrycksformer, så som musik och dans. De ska sjunga i olika musikaliska

former och genrer och analysera och samtala om musikens uttryck.

Vidare ska barnen få prova sång och spel i olika former, så som unison sång, kanon och växelsång

samt ensemblespel. De ska få imitera och improvisera med rörelser, rytmer och toner och använda

rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.

 

Hur:

Vi arbetar med rytmik, lär oss olika sånger och sjunger sånger som kompletterar de övriga ämnena

och områdena vi arbetar med i förskoleklass, så som bokstavssånger och siffersånger.

Vi lär oss och övar in uppträdanden inför musikfestivaler och skolavslutningar, lär oss klassiska

skolavlutningslåtar samt klassiska julsånger.

Vi vill få barnen att associera till tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på

musik.