Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Gräshoppan - Mål och utvecklingsplan lå 18/19 Läslyftet

Skapad 2018-09-26 13:11 i Lillhaga förskola Nykvarn
Pedagogisk planering för prioriterade mål i LpFö utifrån självskattningen på huset.
Förskola
Utifrån vår gemensamma satsning i Nykvarn på "Läslyftet", så har vi valt ett gemensamt mål.

Innehåll

Avdelning

Gräshoppan

Prioriterat mål

Förskolan skall sträva efter att utmana och stimulera barns språk- läs- och skrivutveckling.

Delmål 

1. Högläsning (augusti-november) 

2. Läsa & berätta (november-januari)

3. Berätta (februari - )

Nuläge

1. Vi har i det senaste inte haft någon planerad högläsning i vår verksamhet utan högläsning har skett spontant och när vilja för sådan uppstått. Böcker har i och med det inte haft en större central roll och vi har inte haft en bra "läshörna". 

2. Vi högläser nu i smågrupper flera gånger varje vecka. Vi försöker även få böcker mer intressanta och använda i vår dagliga verksamhet.

3. Vi fortsätter med våra läsgrupper varje vecka. Men boken har även utanför detta fått en mer central roll i gruppen. Läsning ombeds allt oftare och barnen använder böcker själva mycket mer än tidigare.

Utveckling pågår när barnen

1. I våra läsande aktiviteter, men kanske framförallt i tillhörande "boksamtal" (diskussioner och reflektioner om valda böcker och lässtunder). 

2. Boksamtal och reflektioner gjorda till det lästa materialet är nu en stående punkt vid högläsningen - att koppla materialet till individen. Hur kan det förstås utifrån egna villkor och tankar.

3. När barnen tar del av och visar intresse för det lästa ordet. När fantasin och kreativiteten aktiveras, så som när till exempel sagor omsätts i målningar, egna berättelser eller dramatiseringar.  

Så ska vi arbeta för att nå dit

1. Vi kommer att se över vår miljö gällande böcker samt plats för att läsa. Vi kommer också att skapa (samt schemalägga) läsgrupper där vi har högläsning vid flera tillfällen varje vecka.

2. Vi fortsätter med att söka bra lösningar för läsning i vår dagliga verksamhet allt medan högläsning med grupper rullar på.

3. Vi erbjuder kreativa möjligheter för att omsätta sagorna och berättelserna vi tar del av. Att använda sagans form för att genom fantasin aktivera den "egna berättelsen".

Så här ska vi följa upp

1. Vi kommer att dokumentera våra läsaktiviteter och reflektera i arbetslaget utifrån våra erfarenheter. Utifrån detta så kommer vi att ompröva och utveckla våra miljöer samt vårt förhållningssätt för att på bästa sätt skapa så bra möjligheter som möjligt för att lockas av läsning, språk och skrift. 

2. Vi fortsätter att dokumentera, diskutera och reflektera för att få fatt på bra lösningar och god vidaregång.

3. Vi fortsätter som ovan och försöker "uppfinna våra hjul" allt efter barnens intressen och våra resurser.

Uppföljning

1. Vi ska följa och dokumentera barnens lärande i barnens och avdelningens lärlogg i Unikum.

Reflektion/Utvärdering/Analys/Förslag till åtgärder

På avdelningens reflektionstid så har vi dokumenterat våra tankar i kommentarsrutorna under vår Mål & utvecklingsplan. De har sett ut så här: 

"En övergripande reflektion för steg 1-3. (september-februari): Vi brottades mycket i början med att hitta tid (och miljö) för våra mindre läsgrupper. Högläsning för hela gruppen var inte en aktuell början då gruppen inte fått så mycket högläsning innan, samt pga av gruppens dynamik. Vi ville erbjuda bra lästillfällen för att fånga så många individer som möjligt, och såg den mindre gruppen som en god väg in. Detta arbete fortgår och vi har nu ett rullande schema för dessa grupper, men vi brottas stundom fortfarande med att få till tid och miljö för dessa grupper. Med det sagt så har bokens roll som sådan fått en mycket stärkt plats i gruppen. Så även om vi inte alltid lyckas få till våra högläsningstillfällen som vi önskar, så är boken mycket mer levande i vår verksamhet. Barnen ber i mycket större omfattning om ”spontanläsning”, och de använder böcker mycket mer själva än tidigare. I skrivande stund så arbetar vi med del 3 där vi försöker att omsätta det vi läser i andra kreativa sammanhang. Både genom att läsa sagor för sedan skriva ner/måla/rita egna sagor, men även genom att ta fasta på intressen som böcker väcker och omsätta det i vår verksamhet. Så som att ett stort intresse för faktaböcker om dinosaurier fått ligga till grund för ett dinosaurieland av målad kartong med en vulkan av papier mache etc."

"Reflektionen i inlägget ovan som behandlar modul 1-3 är i mångt fortfarande i process. Mycket samma tankar och viljor som kvarstår. Reflektionen utanför det (och sedan dess) är i huvudsak en dubbel tankegång. Vi har generellt jobbat med läslyftet genom två olika grupper. En med de äldre och en med de yngre. I båda grupperna så har bokens plats och intresset runt läsning ökat. Men vi ser inte lika tydliga resultat för de yngre. I början av projektet så prioriterades de lägre och vi satsade mer på de äldre barnen, och det har någonstans levt kvar (och då inte minst sagt utifrån resultat och målbild). De stora barnen har nu verkligen hittat högläsning och vi läser flera kapitelböcker i veckan. Vi tar böcker i omfånget om 70-90 sidor vid en läsning, och vi har avverkat tio- femtonstycken i rad nu. Från pärm till pärm vid varje tillfälle och vi sitter ofta en till en och halv timma varje gång. vi har läst över tio. Fantastiskt. Reflektioner om detta är att denna framgång också i viss mån bekostats på resten av gruppen. Detta då vi normalt läser i grupper om 5-7 barn i taget. Och detta har vi sett som nödvändigt i vår grupp. De slukar böcker i mindre grupper, men har svårare att få till samma kvalitet i större grupper. Avgörande har också varit att hitta miljöer utan störningsmoment. Och det är den gemensamma nämnaren gällande miljö för vår läsning. Vi har vart lite överallt i huset, och det fungerar då vi hittar miljöer utan avbrott eller andra störningsmoment. Miljöerna i sig har sett väldigt annorlunda ut så de har i sig inte vart avgörande för vår läsning. Avgränsad fokus har varit det vinnande konceptet. Detta har varit svårt att få till på samma sätt med den yngre gruppen när man så att säga redan frigjort delar av den äldre. En annan faktor som har gjort det svårare för den yngre gruppen är att det är där vi har alla barn som behöver lite extra hjälp. Det är en svårare grupp helt enkelt. Men vi har även blandat grupperna för att erbjuda så många som möjligt. Men det har fallit sig naturligt för oss att fokusera mer på de större. De har visat på ett större intresse och behov, och de är ju som sagt äldre. Så kanske inte så konstigt. Och tankarna har vandrat i att till hösten så får de vara prio. En vidare reflektion och ett vidare konstaterande är också att mycket överlag i läslyftet fått ge vika för denna läslust just nu. Alla kopplade kreativa projekt etc. vilar ganska mycket för närvarande. De vill läsa och vi är glada över det. Bara fånga stunden och möta dom där de befinner sig istället för att bryta det med för mycket annat. Rörande mål och moduler så skulle man i skrivande stund kunna säga att de funkat som bränsle till att få ingång ett fokus och ett intresse för läsning. Men varje del har kanske inte tömts ut så mycket som man skulle vilja sett till modulen i sig. Men det känns ytterst som angenäma problem. Läsningen har kommit igång på allvar och det är strålande, om än med några fartgupp och lite blessyrer …"

 

Parkerat HT 2019:

Avgörande för oss i detta arbete har varit att arbeta i mindre grupper där vi låtit "kvalitén vara viktigare än kvantiteten" gällande kunskapandet och lärandet som adresserats. Det har också varit av stor vikt att det "öronmärkts" mycket tid till detta projekt. Både ifrån ledningen och inom arbetslaget. Behållningen är att även framåt arbete fokuserat inom valt område och detta genom mindre grupper.

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: