Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bikupans Mål och utvecklingsplan lå 18/19 Läslyftet

Skapad 2018-09-26 13:39 i Sandtorps förskola Nykvarn
Pedagogisk planering för prioriterade mål i LpFö utifrån självskattningen på huset.
Förskola
Utifrån vår gemensamma satsning på Läslyftet, har vi valt ett gemensamt mål. Vi kommer att under hösten 2018 och våren 2019 att jobba med fyra olika moduler. Då vi kommer att öka barnens nyfikenhet och intresse för böcker berättelser mm

Innehåll

 

Nykvarns kommun förskolor får fortbildning genom läslyftet. Läslyftet är utarbetat av Skolverket och bidrar till att förskolan får kunskap och fördjupning i barns språkutveckling. Vi får ta del av vad forskningen säger om detta . Vi arbetar nu med "läsa och berätta." Forskningen säger att högläsning tillsammans med samtal och dialog om boken ger bättre språk-, läs-, och skrivutveckling. Högläsning är en lärande situation vad det gäller gemenskap, socialt, upplevelse, fantasi, tänkande, språkutveckling. Barn vill möta texter/bilder som utmanar till att tänka, känna och bearbeta. Vi måste hitta böcker som intresserar barnen och skapa en atmosfär av utforskande, glädje, intresse och lust.

Avdelning

Bikupan

 

 

Prioriterat mål

Förskolan skall sträva efter att utmana och stimulera barns språk- läs- och skrivutveckling.

Delmål 

1 Högläsning

2 Samtala om texter

3 Berätta

4 Läsmiljö och läsande förebilder

Del 1:

Vi har tagit fram ett par små läshörnor där vi det finns olika typer av böcker synligt och lättåtkomligt för barnen. Vi har rensat ut gamla trasiga böcker och lånat nya böcker på biblioteket bl a utifrån barnens intresse. På avdelningen har vi bilderböcker och pekböcker. 

Barnen visar ett stort intresse för för både böckerna, bilderna och läsningen. Barnen använder läshörnan flitigt och tar böcker som de "läser" i både enskilt, tillsammans och ber oss pedagoger läsa.

Vi pedagoger läser sporadiskt för barnen när de ber om det eller spontant under dagen när barnen vill. Barnen väljer någon av de pek- eller bilderböcker som är finns. 

Vid vilan så läser vi alltid en saga. Barnen ligger då stilla och lyssnar.

 

Del 2:

Vi pedagoger på avdelningen samtalar med barnen om både böckernas bilder och text. Sen samtalar vi utifrån barnens frågor, funderingar och intresse kring den bok vi nyss läst.

 

Del 3:

Vi har från vårterminen planerat in att arbeta med små grupper. Där barnen får tillfälle att reflektera över bokens bilder och  innehåll.Vi läser även spontant under dagen och är medvetna om hur vi läser och samtalar med barnen.  Vi kommer att under våren jobba mer ingående med Alfons Åbergs böcker.

Del 4:

Vi har arbetat vidare med att få våra läsmiljöer mer lockande och det har blivit fler olika hörnor på avdelningen.

Vi fortsätter att erbjuda fler läshörnor. Bland annat ute i skogen, ute på gården.

 

Utveckling pågår när barnen

Del 1:

omges av en miljö som erbjuder och bjuder in till läsning, när barnen visar intresse för böcker och dess innehåll.

Del 2:

får möjlighet att lära sig hur man förhåller sig till texter och deras innehåll och hur man gör när man tolkar oklarheter och tydligheter.

Del 3:

tycker det är lustfyllt med att både lyssna på och/eller själva berätta sagor, samt omges av en berättande/läsande miljö.

Del 4: 

När barnen också får vara delaktiga i de olika sagor mm vi kan se att i den fria leken kommer flera av de olika sagor vi läst och jobbat med blir en helt nu saga.

 

 

 

 

 

Så ska vi arbeta för att nå dit

Del 1 Högläsning:

1. Vi delar in barngruppen i mindre grupper och planerar in vid vilka tillfällen vi ska högläsa för grupperna.

2. Vi väljer ut en bok som vi läser vid varje planerat tillfälle 

3. Vi studerar boken och funderar över innehållet, vi pedagoger läser boken innan för att bli uppmärksamma om vad boken handlar om.  Ser över vilka ord vi ska uppmärksamma, tänka på att följa barnens funderingar och frågor. 

4. Vi högläser vid de planerade tillfällena i den utvalda boken och samtalar om bilderna, utvalda ord och samtalar utifrån barnens funderingar och frågor.

5. Regelbundna besök på biblioteket.

6. Vi pedagoger ska vara förebilder o hur man handskas med våra böcker.

7. På vår dagliga läsvila läser vi högt ur en bok för barnen. 

 

Del 2 Samtala om texter:

1. Vi pedagoger studerar bilderboken Petter och hans fyra getter och ser över vilka olika tolkningsfrågor som finns för att vara väl förberedda inför samtalen - exempel: Hur kommer det sig att Petter är ledsen?, Har du varit ledsen någon gång?, Varför tror du...?

 * Samtalar först om bilderna i boken 

* läser boken och diskuterar bilder även denna gång

Del 3 Berätta:

Vi kommer att se till att alla barn får en chans att få sin röst hörd i de små grupper och få berätta om vad de ser och hör.

Vi kommer att använda oss av  målning skapande drama ikt olika material mm

 

Del 4 Läsmiljöer och läsande förebilder:

Vi ska uppdatera och se till att det finns nya och utmanande ställen att läsa och dess miljöer.

 

 

 

Så här ska vi följa upp

Del 1  reflektera kring våra aktiviteter genom att titta tillbaka på vad vi har gjort och hur det gick.

Att titta och läsa i böcker där barnen får reflektera över vad de ser och vad vi läser. Funderar vad bilden säger.

Visa att det är roligt med böcker. Använd rekvisita, ändra tonfall och röstläge. Dela in barnen i  mindre grupper.

Del 2

Vi pedagoger dokumenterar barnens intresse och samtal under de planerade aktiviteten så att vi lättare kan lägger grunden till nästkommande aktivitet. 

 

Del 3:

Vi pedagoger dokumenterar barnens intresse och samtalet som blir under både planerade och spontana lästillfällen. Därefter planerar hur vi ska vidare i berättandet samtidigt som främjar barnens inflytande utveckling och lärande.

Vi pedagoger har nu stor användning av våra "läslyfts glasögon" 

Fortlöpande dokumentation i både planering och skolbanken 

 

Del 4:

genom reflektioner och dokumentationer

 Uppföljning:

1. Vi ska bl a följa och dokumentera barnens lärande i barnens och avdelningens lärlogg i Unikum. 

2. 

3. Följa upp det enskilda barnet i deras lärloggar för att kunna se deras utveckling 

4.

Reflektion/Utvärdering/Analys/Förslag till åtgärder

1. På avdelningens reflektionstid dokumenterar vi våra tankar i kommentars rutorna under vår Mål & utvecklingsplan.

2. Vi har läst mycket med bilderna och inte texten där för att barnen ska få inspiration till att själva kunna läsa fast utan ord.

3. Vi har under en tid läst mycket om Alfons lite olika böcker. Det blir ganska mycket upprepande men vi känner att barnen har kommit igång att själva vill börja berätta egna sagor. Vi kan också se hur barnen bearbetar sagorna på sitt eget sätt i den fria leken. 

4.När vi nu ska knyta ihop denna säck, så känner vi på avdelningen att starten var rätt trög då vi efter bara en kort tid insåg att vi hade gjort ett felval då det gällde bok som vi skulle jobba med. Men när vi hittade våra bok eller rättare sagt en karaktär som vi pedagoger kände oss trygga med så börja vi komma igång.

Vi valde Alfons Åberg Vi arbetade mycket i små grupper vilket vi tycker är ett bra sätt att se och höra alla våra barn stora som små.

Starten blev en Alfons värld som vi byggde upp genom att läsa och diskutera varje bok i de olika grupperna. Därefter så fick vi in lite skapande drama mm detta var ett upplyft och vi kände att nu är vi på gång. Arbetet fortlöpte bra i början men mot slutet blev det tyngre vi hade haft svårt att få ut vår personliga planering för reflektion i våra resp grupper. Däremellan hade vi ett inskolningar som var rätt tuffa med ledsna barn det blev då mer fokus på detta för att de skulle komma in i gruppen. 

Vi har även tagit detta tema med oss till skogen på våra skogsdagar där har vi verkligen sett hur barnen har tagit till sig både berättande och lyssnat. Vi har jobbat med sagor och väckt deras intresse för skrivandet och bokstäver.

Alfons värld arbetade vi med under en lång tid av våren den börjar väl nu bli klar. Allt med läsning har ökat vår medvetenhet hur viktigt det är med läsning och verkligen öppnat våra läsglasögon.

Det vi känner har varit tungt denna termin är att det har varit svårt att få till det med  egna planeringar vilket vi känner som viktig del om vi ska kunna gör att bra jobb. Även inskolningar som nu under denna vår har varit långa med ledsna och otrygga barn och detta speglar sig sedan iden andra delen av gruppen den blir rörigare. Men nu känner vi att det börja lägga sig och att gruppen har fått ett lugn igen. 

Det finns reflektioner att läsa på Bikupans lärloggar.

 

Att jobba under en hel termin med ett tema /projekt är väldigt givande för oss pedagoger och att vi kan få med alla barn utefter deras utvecklingsnivå.

 

  

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: