Nationalismen, Imperialismen och Första världskriget

I detta område ska du få lära dig mer om hur europeiska länder byggde egna imperier och erövrade länder i Afrika, Asien och Amerika och gjorde dem till sina kolonier. Denna tidsålder kallas Imperialismen och var som intensivast under åren 1880-1914. Vi kommer att prata om vad som hände, hur det gick till och vilka konsekvenser det förde med sig. Sedan läser du om hur Imperialismen ledde till Första världskriget (1914-1918), lär dig om orsaker till krig, händelseförlopp och konsekvenser.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

Under arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla:

• Förmågan att använda en historisk referensram för att titta på och tolka Imperialismen och Första världskriget som tidsålder och dess händelser samt framträdande och betydelsefulla personer för tidsåldern.
• Förmågan att diskutera och reflektera över hur Imperialismen och Första världskriget har påverkat den värld vi lever i idag och vilka spår som fortfarande finns i våra samhällen.
• Förmågan att använda dig av historiska begrepp som hör till arbetsområdet, som imperialism, kolonialism, nationalism och rasism.

Bedömning - vad och hur

• Dina kunskaper om hur länder i Europa koloniserade andra länder samt orsaker och konsekvenser av koloniseringarna
• Dina kunskaper om hur samerna behandlades under denna tidsperiod
• Dina kunskaper om Första världskriget, orsakerna till utbrottet samt konsekvenserna av kriget
• Dina kunskaper om människors levnadsvillkor och värderingar under denna tidsperiod
• Din förmåga att använda dig av historiska begrepp
• Din förmåga att använda dig av dina historiekunskaper för att förstå nutiden

Undervisning och arbetsformer

• Muntliga genomgångar och diskussioner
• Film
• Enskild läsning
• Högläsning av "Stanna kvar och ge dig av" med tillhörande riktad skrivning och gemensamma diskussioner
• Kartuppgift
• Arbete med begreppskunskap under hela arbetsområdet
• Skriftligt prov

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.