Demokrati - valet 2018

Temat handlar om demokrati och diktatur, skillnaden mellan dem och vad som kännetecknar dem. Temat handlar också en del om riksdagsvalet 2018.

Syfte: Temats syfte är att eleverna ska utveckla kunskaper om hur människor kan påverka samhället och sina liv i både demokratier och diktaturer. Eleverna ska också bli mer medvetna om hur människor påverkas av att leva i demokrati respektive diktatur. Vi diskuterar tillsammans vilka värden och principer som är viktiga i ett demokratiskt samhälle. Genom att ta upp nyheter kring valet i olika medier och olika åsikter som partierna har vill vi få eleverna intresserade av politik och hur den påverkar samhället och oss i vårt dagliga liv. Detta ska förhoppningsvis leda till att eleverna blir medvetna om värdet i att vara en aktiv och ansvarstagande samhällsmedborgare.

 

Elevmål:

Elevmål 

 Jag kan muntligt förklara hur ett demokratiskt val i Sverige går till.  

Jag kan muntligt ge exempel på skillnaden mellan demokrati och diktatur. 

Jag kan genomföra en undersökning på skolan med olika frågor där svaren redovisas med ett diagram. 

Jag kan i par söka information om ett riksdagsparti utifrån givna frågor och sedan sammanställa det i en faktatext.

•  

 

Lektion 1 

Öppen fråga till eleverna: Vad händer den 9:e september? Vi diskuterar och undersöker vilka förkunskaper klassen besitter. Alla sitter enskilt och funderar över frågan. Sedan går eleverna runt och pratar med minst fyra andra om frågan. Sedan diskuterar vi i helklass och läraren antecknar.  Visa PP och presentera mål och syfte med den.  Förklara begrepp som kommer i filmen. Titta på film om valet och demokrati: http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD  610 

Begrepp att förklara: 

Monarki 

Rösträtt 

Parti 

Riksdagen 

Riksdagsledamöter 

Kommun 

Regering 

Statsminister 

Landsbygd 

Inkomst 

Skatt 

Landsting 

Yttrandefrihet 

Diktatur 

Blank röst 

Partidebatt 

Diskutera filmens innehåll och repetera begreppen.  

 

Lektion 2, 3 

Vi börjar med en begreppspromenad utomhus där vi delar ut begreppen: demokrati, rösträtt, parti, yttrandefrihet, diktatur, regering. Eleverna diskuterar under promenaden vad begreppen betyder.

Vi samtalar i klassrummet tillsammans igen om dessa begrepp. 

Eleverna läser i par en text om diktatur: 

 

Diktatur 

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera personer (ofta militärer) som inte är valda av folket. Diktaturer uppstår många gånger efter att ett politiskt parti eller militären tagit makten och avsatt den sittande regeringen.  

Demokratier uppmuntrar folket att delta i politiken. Diktaturer däremot hindrar folket att delta i det politiken. Folket kan inte välja vem eller vilka som ska styra. De styrande kan heller inte röstas bort från makten i allmänna val. Diktaturer använder ibland våld för att behålla makten. Människorna får INTE tycka och tänka som de vill i en diktatur utan begränsad yttrandefrihet råder. 

I diktaturer prioriteras statens behov och intressen framför individens. 

Under 1900-talet har det funnits diktaturer på nästan alla världens kontinenter. Mest kända är  

• den nazistiska i Tyskland under Adolf Hitler,  

• den kommunistiska i Sovjetunionen under Lenin och Stalin m.fl.,  

• den kommunistiska i Kina under Mao Zedong och  

• den kommunistiska i Nordkoreaunder Kim Il Sung och Kim Jong Il (och sedan 2012 Kim Jong Un). 

• Idag finns relativt få diktaturer i världen. 

Vi samtalar i helklass skillnader mellan diktatur och demokrati. 

Eleverna får i små grupper meningar och begrepp som de ska sortera mellan diktatur/demokrati. 

Vid gemensam genomgång tillåts eleverna att argumentera och förklara sina val och tankar. 

 Eleverna limmar fast sina begrepp/meningar på rätt sida på ett färgat papper. 

 

Lektion 4, 5, 6 

Läraren går igenom vilka olika partier som finns i vår riksdag. Viktigt att där även berätta om att det även finns andra partier som dock inte är lika stora (4%-spärren). Visa Powerpoint (om de olika partierna). Förklara blockpolitik, samarbete, riksdag, regering och statsminister.  

Läraren modellerar hur man söker information om ett parti. Eleverna använder 8.sidors speciella valtidning för att söka och hitta information om respektive parti.  

Eleverna får i grupp med olika frågor som de ska besvara.  När de har hittat informationen från de 8 sidor skriver de en egen faktatext om partiet som sedan redovisas för klassen när de är färdiga. 

Frågor: 

• Vad heter partiledaren? 
• Hur ser partisymbolen ut? 
• Vilken eller vilka är partiets viktigaste frågor?  
• Vilka andra partier samarbetar partiet med? 
• Hur många procents röster fick partiet i förra valet?  
• Berättar partiledaren något om hur de vill förbättra skolan?  

 

Lektion 7 

Diskutera valresultatet.  Visa resultatet i stapeldiagram

 

Lektion 8 

Läraren modellerar en undersökning med avprickning och tabell.  

Eleverna förbereder en fråga med olika svarsalternativ som de i par ska undersöka på kortrasten. 

 

(Matematik) 

På matematiklektionen (problemlösning) går läraren igenom hur man gör ett stapeldiagram.  De använder det resultat de fick från sin undersökning för att göra ett eget diagram. 

 

Lektion 9 

Temat avslutas med tipspromenad. 

Läroplansmål

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Kriterier

• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor.
• Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
• Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.
• Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• I samtalen ställer eleven frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter.