Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Mall för planering grundskola Åre kn

Skapad 2018-10-01 15:28 i (Provförskola) Åre Åre
Grundskola 1 – 9
Elevplanering ska göras i varje ämne utifrån ämnets centrala innehåll och kunskapskrav. Elevplaneringen ska omfatta ett moment som du som lärare behöver bedöma att eleven förstått, dvs. det som var avsikten med din undervisning. Mallen beskriver vad som skall finnas med i en ”Elevplanering”. Planeringen har 4 huvudrubriker: (1) Förväntat resultat, (2) Undervisning, (3) Examinations-uppgifter och (4) Bedömning. Kopiera mallen och lägg in din egen text under rubrikerna.

Innehåll

1. Förväntat resultat

⦁    Under rubriken Förväntat resultat finns en konkretisering av kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Av konkretiseringen framgår vad alla elever förväntas kunna efter ett visst antal lektioner. Så här kan textdelen inledas: När vi är färdiga med arbetsområdet förväntas du kunna … Sen kommer en punktlista.

⦁    Av punktlistan kan t ex framgå att eleverna förväntas kunna (1) analysera en novell, (2) genomföra ett experiment, (3) tillverka ett föremål i slöjden, (4) genomföra ett rörelseprogram till musik eller (5) förstå och kunna använda centrala begrepp och termer.

⦁    Punktlistan innehåller inte citat ur kursplanen. Listan är mer konkret och mer begriplig för elever. Det som framgår av listan ska vara möjligt att bedöma. Det ska också spegla kunskapskraven i ett eller flera ämnen.

 

2. Undervisning och övning

  • Under rubriken Undervisning beskrivs vad läraren och eleverna ska göra på lektionerna under arbetsperioden. Under rubriken undervisning kan också Övningsuppgifter beskrivas. 
  • Av Övningsuppgifter kan framgå hur Examinationsuppgifter ser ut och vilka indikatorer som läraren tar fasta på när elevprestationer bedöms.  
  • Resultaten på Övningsuppgifter kan också dokumenteras i Portföljer. Då får läraren underlag för att bedöma arbetsprocesser, t ex slöjdarbetsprocesser eller förmåga att bearbeta texter. Elever bör känna till att lärare är skyldiga att ta hänsyn till all information (alla indikatorer), även sådant som framgår under övningar och lektioner. Det kan påverka elevernas arbetssätt och inlärning.

·       

3. Examinationsuppgifter


 ⦁    Under rubriken Examinationsuppgifter beskrivs de Examinationsuppgifter som läraren har för avsikt att tillämpa/använda för att bedöma om eleven förstått det som var avsikten under arbetsområdet eller i slutet av arbetsområdet.
Det kan vara ett skriftligt prov i matematik, kemi eller geografi, en muntlig uppgift i svenska eller moderna språk eller ett dansprogram i idrott och hälsa etc.
⦁    Examinationsuppgifter ska vara valida i förhållande till kunskapskraven i åk 3, åk 6 eller åk 9. Lärare får inte basera kunskapsomdömen på underlag som inte är valida.
⦁    Lärare ska se till att eleverna erbjuds ett tillräckligt antal valida Examinationsuppgifter.
⦁    Prestationer på senare Examinationsuppgifter väger tyngre.
⦁    Av skollagen framgår att eleverna ska informeras om Examinationsuppgifter.
⦁    Information om Examinationsuppgifter påverkar elevernas strategier, lärande och kunskapsutveckling.
⦁    Hur Examinationsuppgifter närmare ska se ut och genomföras är inte reglerat. Det finns ett frirum som t ex gör det möjligt att anpassa genomförandet till elever. Det finns inte några föreskrifter som anger hur många Examinationsuppgifter eleverna ska erbjudas.

4. Bedömning

⦁    Under rubriken Bedömning beskrivs hur elevernas prestationer/resultat på examinationsuppgifter rättas/bedöms.
⦁    Av skollagen framgår att eleverna ska informeras om de Indikatorer som läraren tar fasta på vid Bedömningar.
⦁    Information om Indikatorer påverkar elevernas strategier, lärande och kunskapsutveckling.
⦁    Inför ett prov kan läraren ge exempel som klargör hur provuppgifterna ser ut och rättas. Läraren kan också tala om hur många rätt man     ska ha på provet för att få ett visst uppgiftsbetyg.
⦁    Inför en arbetsuppgift, t ex en laborativ uppgift eller ett muntligt framförande kan läraren klargöra vilka krav som ställs på elevernas prestationer.
⦁    Hur en information om indikatorer mer specifikt kan se ut varierar med hur Examinationsuppgifterna ser ut. Några exempel:

a)    Ibland framgår kraven av Examinationsuppgiften. Då behövs ingen ytterligare information.
b)    Lärare som ger prov kan ge eleverna Övningsuppgifter som klargör hur provuppgifter ser ut och rättas.
c)    Lärare som ger arbetsuppgifter i t ex slöjd eller skrivuppgifter i engelska kan göra Instruktioner som klargör vilka indikatorer eleverna förväntas åstadkomma. Om bedömningen görs i två nivåer, t ex E och F, så behövs ingen mer information.
d)    Om bedömningen av en arbetsuppgift görs i fler än två nivåer, t ex fyra nivåer A, C, E och F, kan lärare göra Bedömningsmatriser som klargör vad ett resultat som motsvarar krav för uppgiftsbetygen E, C och A ska innehålla.
e)    Lärare som ger arbetsuppgifter kan också visa och kommentera indikatorer i faktiska elevprestationer t ex inspelade samtal, fotade slöjdarbeten eller filmade dansprogram.

⦁    Att tänka på när det gäller beskrivningar av indikatorer:
a)    Tänk i dåtid,
b)    Beskriv indikatorerna uppgiftsspecifikt,
c)    Citera inte kunskapskraven,
d)    Skriv inte att eleverna ”kan” det ena eller andra.

 

Avslutande Kommentarer

1. Det finns inga föreskrifter som anger att lärare ska informera elever och vårdnadshavare om Förväntat resultat och Undervisning.
2. En konkret och begriplig information om Förväntat resultat har en positiv inverkan på lärarens undervisning och på elevernas delaktighet i undervisningen.
3. Omfattande och detaljerade beskrivningar av Undervisning riskerar att ta bort fokus från Förväntat resultat och Examination/Bedömning

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: