👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Krönika
Innehåll
Vad är en krönika?
I en krönika skriver krönikören sina personliga tankar kring en aktuell händelse som kan vara krönikörens privata eller något som tagits upp i massmedia. Texten ska få läsaren att börja tänka efter själv. Genom att formulera sina egna tankar vill han eller hon väcka läsarens intresse och engagemang. Krönikor finns i de flesta dags- och veckotidningar. De är utformade som spalter och ofta är det en återkommande krönikör som har en egen spalt och skriver i varje nummer av tidningen eller på en fast dag. Krönikören är inte alltid journalister utan kan också vara författare, politiker eller kändisar.
Uppgift:
Du ska skriva en krönika i Teams
Lektionsinnehåll:
Du kommer att få läsa ett antal krönikor samt analysera en egen vald krönika. Vi kommer att gå igenom hur du ska tänka när du bygger upp din text.
Bedömning
Din text kommer att bedömas enligt matrisen. Den innehåller saker som du jobbat med tidigare och samma som används vid det nationella provet.
Matriser
Krönika
Kommunikativ kvalité |
|||
|
Syfte och begriplighet
|
fungerar i det tänkta sammanhanget efter viss bearbetning
|
fungerar i det tänkta sammanhanget
|
fungerar väl i det tänkta sammanhangen
|
|---|---|---|---|
|
Medveten om mottagare
|
gör försök att anpassa texten till läsaren
|
är anpassad till läsaren
|
är väl anpassad till läsaren
|
Innehåll |
|||
|
Utveckling av innehåll Genremedveten
|
innehåller i huvudsak viktiga uppslag, de flesta utvecklas något
|
innehåller i huvudsak viktiga uppslag som utvecklas
|
genrens möjligheter utnyttjas
|
|
Berättande text
|
redovisar händelser mer än förmedlar upplevelser
|
förmedlar upplevelser och reflekterar kring dem
|
förmedlar, tolkar och värderar upplevelser
|
|
Utredande/Argumenterade text
|
den egna tankegången framgår och är delvis underbyggd
|
den egna tankegången framgår och är underbyggd
|
den egna tankegången framgår och är väl underbyggd
|
|
|
|
visar ansatser till kritiskt resonemang
|
för ett kritiskt resonemang
|
|
|
innehåller exempel/detaljer med viss betydelse för helheten
|
innehåller träffande exempel/detaljer med betydelse för helheten
|
god balans mellan: detaljer - helhet, personligt - allmänt
|
Struktur |
|||
|
Uppbyggnad -Fokus
|
Uppbyggnaden är tydlig t ex främst kronologiskt.
|
Uppbyggnaden är tydlig.
|
Uppbyggnaden är välvald med tanke på ämnet.
|
|
Textbindning
|
enkel textbinding t ex genom sambandord (t ex och/men)
|
varierad textbinding t ex genom sambandord
|
varierad och ändåmålsenlig textbinding t ex genom sambandord
|
Språk |
|||
|
Ordval
|
Ordvalet uppfyller i huvudsak uppgiftens krav.
|
Ordvalet är passande och varierat,
|
Ordval med flyt och avvägda många detaljer.
|
|
Tempus
|
Tempusbruket är i huvudsak korrekt.
|
Tempus är anpassad efter olika tidsperspektiv.
|
Tempus är anpassad efter olika tidsperspektiv och används på ett medvetet sätt.
|
|
Meningsbyggnad
|
Meningsbyggnaden är i huvudsak rätt.
|
Meningsbyggnaden är varierad och i huvudsak rätt.
|
Meningsbyggnaden är varierad och träffsäker.
|
|
Stil
|
|
Viss stilistisk anpassning efter ämne/situation.
|
God stilistisk anpassning efter ämne/situation.
|
Skrivregler |
|||
|
Skiljetecken
|
Relativt gott bruk av skiljetecken .
|
Relativt gott bruk av skiljetecken och rubriker.
|
Gott bruk av skiljetecken och rubriker.
|
|
Styckemarkering
|
|
Relativt gott bruk styckeindelningar.
|
Gott bruk av styckeindelning.
|
|
Stavning
|
vissa stavfel som inte stör förståelse
|
få stavfel
|
ytterst få stavfel
|
