Koll på matematik 3B

Elevernas lärande stöds och utvecklas genom ett formativt förhållningssätt där självbedömning och kamratbedömning utgör viktiga delar. Koll på Matematik stimulerar ett språkutvecklande arbetssätt och ett gemensamt lärande där eleverna lär både av och tillsammans med varandra.

Hur många milliliter går det på en liter?
Hur många millimeter går det på en meter?
Hur kan jag räkna uppställning med växling i flera led?
Hur kan jag räkna med x och y?
Hur hör multiplikation och division ihop?
Vilken bit är störst? 1/3, 1/4, 1/6, eller en 1/8?
Hur kan jag räkna ut tidsskillnad?
Hur skriver jag förstoring på mattespråk?
Hur stor chans har jag att slå en 6:a på en tärning?

Vad ska vi lära oss i ämnet matematik?
De fyra räknesätten: addition, subtraktion, multiplikation och division. 
Talraden: 0-10000 
Skriftlig räknemetod (uppställning) i addition och subtraktion
Likhetstecknets betydelse samt enkla ekvationer. 
Göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av tid, vikt, längd och volym och använda vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Vi lär oss beräkna tidsskillnad. 
Göra enkla mätningar av omkrets och area.
Tolka och skapa egna diagram/tabeller. 
Tal i bråkform (dela upp helheter och antal i olika delar samt namnge delarna som bråk).
Vad symmetri är samt hur vi kan konstruera symmetriska objekt och symmetrilinjer. 
Förstå vad skala är och lära oss begreppen: verklig storlek, förstoring och förminskning. 
Hur vi kan lösa enkla problem med hjälp av miniräknare. 
Vad sannolikhet är och hur vi kan beräkna sannolikheten. 

Vilka förmågor kommer du att få möjlighet att utveckla?
- problemlösning
- matematiska begrepp
- matematiska metoder
- kunna berätta och visa hur du har räknat

Arbetssätt
- arbeta i Koll på matematik
- arbeta med praktiskt material

Bedömning:

Du får visa dina kunskaper genom: 
- det dagliga arbetet på lektionerna
- diagnoser efter avslutat kapitel

Jag kommer att bedöma din förmåga att:
- utföra beräkningar inom de fyra räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation och division) 
- föra och följa resonemang kring ental, tiotal, hundratal och hela tusental
- göra beräkningar med hjälp av uppställning (använda minnessiffra vid addition samt växling vid subtraktion) 
- lösa enkla problem med hjälp av "Fingerfemman"
- lösa enkla ekvationer samt visa på förståelse av likhetstecknet
- visa på tidsskillnad i timmar och minuter 
- namnge, samt beskriva våra vanligaste geometriska figurer
- utföra enkla mätningar samt beräkningar av area och omkrets
- tolka samt skapa olika typer av diagram samt tabeller
- visa förståelse för samt använda grundläggande bråkbegrepp
- rita symmetriska bilder efter instruktion samt rita symmetrilinjer
- visa förståelse för vad skala är och samtalar om begreppen, verklig storlek, förstoring och förminskning
- utföra en beräkning med hjälp av miniräknare
- för och följer resonemang kring sannolikhet 
- utföra enkla mätningar av:
tid, du kan avläsa analog och digital tid. Du känner till enheterna timmar, minuter och sekunder
vikt, du kan jämföra och uppskatta vikt. Du känner till enheterna kg och g 
längd, du kan genomföra enkla mätningar av längder. Du känner till enheterna m, cm och mm
volym, du kan jämföra och uppskatta volym. Du känner till enheterna l och dl

Stä

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• 
  
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.