Barns läsande och (skrivande )för en hållbar framtid

Beskriv kortfattat arbetsområdet för att väcka barnens nyfikenhet.

Uppstart projektplanering

Från föregående år tar vi med oss att det är viktigt att stanna i reflektion tillsammans och inte har för bråttom framåt. Att hundraspråkigheten är utvecklande att ha med som en dimension i projektet.

Vi har alla gått eller går läslyftet och vill ta med oss detta in i projektet. Vi ser att i början av terminen visar inte barnen så stort intresse för böcker och vi tror inte det finns en medvetenhet hos barnen för böckernas värde. Vi ser att böckerna kastas, rivs och bits i och är nyfikna på om detta kommer förändras.

Vi tar med oss att om barnen ska vara aktiva under lässtunder är inte tiden efter maten den bästa tidpunkten för läsning då barnen då ofta är trötta.

I vår förbättringplan är språkutvecklande arbete för alla barn ett av målen.

Två av kvalitetsindikatorerna lärandeindenttitet och språkutveckling stämmer väl överens med vår ingång i projektet.

.

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående utvärdering, våra identifierande utvecklingsområden/m

Formulering av syfte

Att barnen utvecklas till läsande och skrivande individer för en demokratisk och hållbar framtid.

Att skapa ett intresse för boken som uttrycksmedel.

Vad vill vi att barnen ska få för upplevelser och erfarenheter i projektet? Vad är det vi vill undersöka och varför?  Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla? 

Vårdnadshavarnas delaktighet

Enkät undersökning hos föräldrar. Frågar barnen efter läsning hemma. Går ni på biblioteket. Mm. Vi undersöker detta nu och en gång tilli vår. Påminna föräldrarna om bokbussen. Göra kapprumsbibliotek. Göra vårdnadshavarna delaktiga på föräldramötet genom att exempelvis tillverka bokstäver, måla grodan stor, göra en saga..........Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen? 

Väska med hem.

Tipsa om månadens bok

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Skapa lärmiljöer på förskolan som främjar läsning, bibliotek, läshörnor, kapprumsbibliotek. 

Vi vill skapa lugna och inspirerande miljöer för läsning. Tillgängliga böcker.

biblioteket ett gemensamt rum på huset för att främja läsning.

Hur skapar vi förutsättningar så att alla barn inkluderas i vår lärmiljö? Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön?

Vilka möjligheter till kollaborativt lärande och formativ undervisning ger vår lärmiljö?

Arbetssätt, organisation och struktur

Vi använder oss av Grodan och hans vänner som ett verktyg i vårt projektarbete

Vi tar del av grodan på olika språk.

Vi gör en gemensam projektbeskrivning. Vi träffas en gång i månaden för att sammanställa dokumentation i gemensam pedagogisk berättelse. 

Grodan får följa med hem i väska. Barnen får tillsammans med föräldrarna läsa en bok. Skicka en bild till förskolan.

Vilka metoder ska vi använda för att ge barnen möjlighet att vara i relation till det vi projekterar om under hela dagen?

Hur använder vi pedagogisk dokumentation för att synliggöra processen och lärandet? (tex unikum och processväggar)

 

Öringen: Vi gör en pedagogisk dokumentation i driven där vi reflekterar över nuläge och hur går vi vidare. Vi använder oss av programmet sagomattan. där barnen får verktyg för att kunna skapa egna berättelser. Som ett första steg i att lära sig skriva får barnen rita och måla grodanfigurerna. Vi tar med oss 100 språkigheten och kommer också att använda andra estetiska utrycksförmer. (lek/drama grodanfigurer i byggrummet) Lera mm. Vi har dokumentation på väggarna. Barnen får ta del av många olika typer av berättelser på flera olika sätt. Högläsning, berättarsaga, saga på tv, lyssna på saga utan bilder, sagokort.

Laxen:

Vi gör en mindmap för att få en överblick över våra tankar på projektet, och vad vi tänker erbjuda barnen och se vart deras intresse/nyfikenhet ligger. Vi kommer att återkomma regelbundet till mindmappen för att påminna oss själva hur vi tänkte då och vad vårt nuläge är. Vår tanke är att minmapen ska vara ett levande verktyg.

Vi skapar en presentation i driven & samlar dokumentation/reflektioner från oss & barnen att använda till den pedagogiska berättelsen. Vi använder oss av presentationen som ett redskap och visar för barnen för att att kunna fånga deras reflektioner och vidareutveckla projektet, 

Vid högläsning använder vi oss av boksamtal för att observera och utveckla barnens kunskap och tillvara på deras reflektioner. Boksamtalen kommer att vara föränderliga beroende på barnens intresse och utveckling. 

Lergöken:

Vi har börjat skapat lärmiljöer utifrån vårt projekt med olika inbjudande läshörnor. Vi använder oss av högläsning och boksamtal i samband med måltiderna och fruktstunden. 

Vi skapar en pedagogisk dokumentation i driven där vi lägger in bilder och reflektioner allt eftersom och för att se hur vi ska ta oss vidare i projektet. Det tänker vi oss att vi använder till den gemensamma pedagogiska berättelse.  

Vi skriver ut namnlappar och sätter upp de i hallen på barnens ”skohylla”. Vi låter barnen även ha sina namnlappar tillgängliga för att få in sin ordbild. Vi kommer sätta upp alfabetet på väggen för att synliggöra bokstäverna.

 

Kompetensutveckling

Bibliotekets tips

Hålla utkik efter bra föreläsning. I sagans värld.

tipsa varandra om bra böcker.

Hur tar vi vara på allas olika kompetenser?

Vilken kompetensutveckling behöver vi i arbetslaget?

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Vi ser redan i slutet av september ett ökat intresse för böcker.

Hur.

Öringen : I början av terminen såg vi att barnen inte visade så stort intresse för böcker. Vi gör om lärmiljöer och fokuserar på högläsning, egen läsning och olika typer av sagor och märker att intresset snabbt väcks hos barnen. Nu tar de spontant och hämtar böcker att titta i. Många barn visar stort intresse för bokstäver och flera barn har upptäckt att bokstäver bildar ord.

Laxen: 

I början av terminen såg vi att barnen inte självmant valde att titta/läsa en bok. Vi observerade att de inte frågade efter att få en bok läst högt. Vi bestämde oss för att läsa en bok vid varje frukttillfälle för att stimulera läsning. Barnen blev mycket intresserade och ville få det bekräftat att vi skulle läsa vid frukten. Vi har sett ett lugn och en koncentration för läsningen och en nyfikenhet på bokens innehåll. Vi kan se att vi kan använda boken som verktyg för att skapa lärande inom läroplanens olika mål. 

Lergöken:

I början såg vi att barnen mest slängde runt böckerna och var inte så aktsamma om de. De kom inte självmant med en bok för att läsa. Nu är barnen aktiva vid högläsningstillfällena och det infinner sig en väldig glädje när vi gör det. Det kan vara spontana tillfällen men även planerade aktiviteter som t ex vid måltiderna eller fruktstunden. Då har en pedagog läst boken och en har tagit bilder och antecknat.  

Vad visar barnen intresse för utifrån det material och de aktiviteter vi erbjudit? Ge exempel på hur vi ser att barnen visar intresse? Vad ser vi att barnen är nyfikna på som vi kan utveckla och fördjupa?

Formulera mål

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan skall därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Sid. 5 Lpfö 2018

((((På vilket sätt har verksamheten gjort att....

Barnen utvecklas till läsande (skrivande individer)

Hur väcker vi läslusten och hur ser vi att den väkts 

(Hur kommunicerar barnen känslor med hjälp av litteraturen)

Hur har samtalen kring barnen utvecklats.?))))) Hur kan vi få svar på någon eller några av dessa frågor vilka mål behöver vi då?

Öringen: Att barn utvecklas språkilg: Vidgat ordförråd, Kunna berätta utifrån sagomattans fem punkter, början, huvudperson, problem, hjälparen och slutet. Att nyfikenhet till böcker och läsglädje väcks. Att förståelse för bokstävers betydelse för texts väcks samt att barnen genom rita och måla samt en del skriva, utvecklar sitt skrivande. Att barnen utvecklas i sin förmåga i att tala om och tolka känslor. Att barnen får utveckla och uttrycka sin fantasi och kreativitet på många olika sätt. 

Laxen: 

Målet är att få fröet att gro för barnens levande språkutveckling och väcka nyfikenhet på boken och dess innehåll. Genom att kunna läsa och förstå texters budskap, får individen en större möjlighet att vara en del i det demokratiska samhället - en hållbar framtid.

Lergöken: 

Vårt mål har vi satt utifrån observationsmatriserna i kvalitetsindikatorerna och läroplanen. Vi vill uppnåatt barnen ska visa uppmärksamhet och intresse vid högläsning. Vi vill uppnå att de använder låtsasskrivande och låtsasläsande i sina lekar. 

Vilka läroplans mål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet från undersökningsperioden? Konkretisera läroplansmålen. Tänk på att ni ska kunna synliggöra ett förändrat kunnande och lärande i dokumentationen.

Uppföljning/reflektionsvecka (hösten)

 Gör detta inlägg i personalbloggen.

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område.

Ev förändring/utveckling av inriktning

Vilka utmaningar behöver barn och pedagoger? Hur arbetar vi vidare? Behöver vi formulera nya mål? 

Uppföljning/reflektionsvecka (våren)

Gör detta inlägg i personalbloggen. 

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område

Avslutning av projekt

Hur avslutar vi projektet tillsammans med barnen? Hur kan barnen förmedla sina erfarenheter och upplevelser?

Utvärdering

Se utvärderingssfrågor i respektive område.