Tema rymden

I det här tema arbetet kommer vi jobba om rymden, månen och stjärnbilder. Vi kommer också ta reda på varför det blir olika årstider.

Syftet med undervisningen är att ge barnen en bild av vad NO och naturvetenskap handlar om, att genom några nedslag i historien visa hur människor tänkt om fenomen i naturen, att lyfta fram att naturvetenskapen bygger på vardagliga iakttagelser och att förklaringarna förändras ju mer vi vet om något.

Genom diskussioner och samtal i undervisningen utvecklas:

Förmåga 1) Kommunicera/Argumentera/Granska

Förmåga 2) Experiment/Naturvetenskapligt arbetssätt

Förmåga 3) Begrepp/Förklara/Beskriva

Undervisningen kommer också träna ord och begrepp som stjärnor, stjärnbilder, stenåldern, jorden, solen, månen, rymden, kikare, Bing Bang, forskare, världsbild, jordklotet, axel. Vidare kommer undervisningen innebära arbete med metoder och arbetssätt som enkla fältstudier och observationer i närmiljön, enkla naturvetenskapliga undersökningar samt dokumentation av vetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.

Kriterier

• I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
• Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
• Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra.
• Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Uppgifter

Tankar om stjärnor och planeter

Titta på bilden och diskutera vad ni ser. Bilden visar att vi inte alltid har förklarat det vi ser idag på samma sätt. Bilden visar från vänster till höger: - En människa från stenåldern som ser stjärnbilder som får liv och blir djur och jägare, björnar och örnar. - En grekisk filosof (någon gång 500 f.Kr) som menar att solen är i mitten av allting och att solen och månen snurrar runt jorden. - Galileo Galilei (1564-1642) menar att det är solen som är i mitten och att jorden med månen och flera andra planeter snurrar runt solen. - En nutida kvinnlig forskare som tänker på Big Bang och det gigantiska Universum som vi nu kan utforska med teleskop och med andra digitala hjälpmedel. Hur kan man se på dem som spejar att de kommer från olika tider? Frågor att fundera över: 1) Varför är tankebubblorna olika? Varför har vi inte alltid tänkt på samma sätt? (t.ex. naturvetenskapliga upptäckter, kikaren) 2) Varför ser stenåldersmannen djur? (På den tiden var vi människor jägare så det är inte så konstigt att de tycker sig se djur där uppe.) 3) Vad är skillnaden mellan de två mittersta tankebubblorna? (Den ene har jorden i mitten och den andre har solen i mitten.) 4) Vad menar med att det är ringar runt joden, och solen i nästa bild? (Det är banor där himlakropparna går runt runt.) 5) Varför trodde grekerna att skolen rörde sig runt jorden? (Vi ser ju solen röra sig på himlen på dagen.) 6) Vad är det för smått som går i banor runt solen? (Det är planeterna.) 7) Varför tror du det står BANG i mitten? (Nuförtiden menar forskarna att hela universum bildades av Big Bang.) 8) Vad heter det område inom fysiken där man studerar rymden? (Astronomi). Lägg märke till att det som heter Astrologi är sådant som handlar om myter och sägner som överlevt stenåldern och grekernas tid.

Hur vet vi det vi vet idag?

Se sia 6-7 i läseboken, känner vi igen gubbarna från sida 4-5? Titta på bilderna, berätta om varje bild. - Stenåldersmänniskan I alla tider har människor i alla länder och världsdelar försökt förstå vad det är vi ser på himlen. Långt före det fanns stjärnkikare och datorer spejade man mot himlen. I alla tider har man givit stjärnbilderna olika namn och de flätas samman i sagor och myter. Ofta har det blivit spännande berättelser om gudar, hjältar och olika djur. - Filosofen från Grekland Det filosofen såg för över två tusen år sedan när han tittade mot himlen, i alla fall under dagtid, är samma sak som ni ser än idag. Solen rör sig. Alltså menade han att jorden måste vara i mitten av allting och solen och de andra planeterna rörde sig runt solen. Visst låter det som en bra idé? - Mannen med kikaren heter Galileo Galilei Han levde i Italien (1564-1642). Han var inte helt säker på att grekerna förklarade allt på rätt sätt. Han började experimentera och undersöka hur saker och ting verkligen fungerade. I och med detta föddes den moderna naturvetenskapen där det istället för magi och mystik kom att handa om att undersöka och kritiskt granska resultaten från noggrant utförda experiment. När han tillverkade en kikare upptäckte han en massa olika saker. Han förstod till exempel att det måste vara jorden som snurrar runt solen och inte tvärtom. Galileos sätt att undersöka och experimentera inspirerade andra forskare att göra på samma sätt. Det är så det har gått till när forskarna kommit fram till det vi vet idag. Nr man viker upp de två första uppslagen i boken så är det gemensamt för bilderna på vänstra sidan att de representerar de sätt att tänka på som var typiskt före den moderna naturvetenskapen växte fram. Vad heter planeterna som man kände till Galileo Galileis tid? De som är avbildade i tankebubblan? (Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter och Saturnus) - De forskare som undersöker himlen i vår tid Har både gigantiska stjärnkikare (teleskop) och datorer till sin hjälp. Med hjälp av den enorma mängd information

Vad är det största som finns?

Denna och förgående uppgift kan med fördel arbetas med under samma tillfälle Arbeta med sida 8-9 Titta på bilderna tillsammans. Läs texten och försök förklara de ord som är nya för barnen. Bilderna på detta uppslag visar en inzoomning på det allra störst vi har. En av prickarna på sida 8 är vintergatan, en av prickarna i vintergatan är vårt solsystem där jorden är som en prick. Det ger en gigantisk orientering om vår plats i det gigantiska universum där vår makalöst stora planet bara är en pytteliten del. Den stora bilden på sida 8 är tagen med ett teleskop som används för att studera universum.

Rymden

Läs texten sida 108-109 och titta noga på bilden - Vad är det man ser? Hur kan man ta en sådan bild? Kuriosa: Korallrevens spermier kan man se som slöjor i havet från rymden, men det är en myt att man kan se kinesiska muren där uppifrån. Den är ju bara 4 meter bred. Men lång som sjutton. Använd gärna Google Earth för att förstärka att man på digital väg kan leta sig fram till en vy av jorden och därefter leta sig vidare. I texten pratas det om världens högsta berg. Vilka är de fem högsta bergen? Förslagsvis kan eleverna få söka efter följande platser på google eart och svara på vad de har gemensamt (alla ligger i Asien och alla är 8000 meter + höga): 1. Mount Everest (8849 meter) Nepatl/Tibet 2. K2 (8616 meter) Pakistan/Kina 3. Kangchenjunga (8598 meter) Nepal/Indien 4. Lhotse (8516 meter) Nepal/Tibet 5. Makalu (8485 meter) Nepal/Tibet Del 2: Googla på "Pretty blue planet". Samtala om städerna och det som lyser. Det ljusstarkaste området man kan se från rymden när man tittar på jorden är Las Vegas. Varför är det så mörkt i vissa länder? Gör arbetsuppgifterna på sida 40 + experimentet på sida 41

Månen

Innan arbetet startar, berätta att det finns olika myter om månen och månens baksida och att månen har olika namn kopplad till sig: Månen har förekommit på olika sätt i alla kulturers mytologier. Man har i alla tider menat att vi och allt på jorden påverkas av vilken fas månen befinner sig i. Det var viktigt att hålla koll på månen vid både sådd och skörd, men även i sådant som hade med äktenskapet att göra. Man offrade till månen för att få god skörd och jaktlycka. Ett barn som föddes vid fullmånen spåddes ett mycket bra liv. Några namn på månguden från andra kulter: Sin i Babylonien, Thot i Egypten, Selene i Grekland och Luna i Romarriket. Läs tillsammans sida 110 i boken Samtala om månens olika faser, hur ser de ut? Diskutera vad skillnaderna på månens faser är och hur kan det komma sig att det är så? Gör sedan experimentet på sida 111 för att sedan jobba med sida 42 i arbetsboken.

Följ månens faser

Låt eleverna föra en nattbok under en månad. Det brukar vara både spännande och roligt att ge en verklig aha-upplevelse. Det gäller att följa månens faser dag för dag under en månad. Detta lämnas hem med ett protokoll med rutor där man helt enkelt efter observationen ritar in hur månen ser ut, kväll efter kväll. Är det molnigt får man markera det. När månen är på väg att bli större ser den ut som ett komma (den kommer). När den ser ut som ett G så "går den".

Stjärnbilder

Läs uppslaget 112-113. Detta ansluter på olika sätt till bokens inledning, så koppla detta till sida 4-9. Se stjärnhimlen på internet: se bifogad länk Stjärnbildernas namn från andra delar av världen Samma stjärnbild har oftast olika namn i olika delar av världen. Det som för vissa folk tolkades som en vagn blev hos andra en soppslev. Därför heter stjärnbilden, som hos oss kallas för Karlavagnen Flodhästen i Egypten, Soppsleven i Amerika, Plogen i England och Sju vise män i Indien. Uppgift: Gör en kikare av en toarulle, se bifogat dokument. När du har gjort din kikare gör du sida 43 i arbetsboken

Varför blir det årstider?

Titta på bilden och läs texten på sida 114 tillsammans. Lägg märke till att det ser ut som om det är en pinne eller nål som går från pol till pol på jordklotet. - Ta fram en jordglob eller använd en boll för att visa att detta är den tänkta axel som jorden snurrar runt. Vi använder bilden med pinnen eller axeln för att förstå hur det går till när jorden roterar och också för att förstå varför det blir årstider. Släck i rummet och låt en elev hålla i en ficklampa och lysa mot en jordglob som du transporterar i en bana runt lampan (solen). Genom att luta jordaxeln lite kan man på detta sätt få en bild av att det blir ljusare eller mörkare vid polerna under olika delar av året. Jorden snurrar med andra ord inte bara runt sin egen axel utan också runt solen. Ett varv runt egen axel är ett dygn. Ett varv runt solen är ett år. Arbeta med uppslaget 44-45 i arbetsboken

Liv på andra planeter?

Så detta summerar vårt arbete med rymden.¨ Läs sida 115 tillsammans. Prata om: Att göra rymdfärder Vad är sputnik? Vem var hunden Laika? Skickade USA verkligen upp schimpanser+ att sedan jobba sida 46 i arbetsboken.