Analys

Temat Matematik i rörelse som vi hade förra läsåret fick stor genomslagskraft redan från början. Barnens intresse var stort och pedagogerna engagerade och intresserade. Pedagogernas arbete med barnen och med att utforma miljöerna har utvecklats av de kunskaper man fått runt matematik i nätverk med kollegor i verksamhetsområdet. Två av förskolans värdeord, tillsammans och välkommen, genomsyrar verksamheten och kan ha medverkat till att miljöerna än mer blivit den tredje pedagogen samt att barn i alla åldrar och kön har fått möjlighet att utforska temat under hela dagen.

 Att arbeta utifrån ett gemensamt figurmål, dela med sig av material/dokumentation till kollegor samt få feed-back, har varit gynnsamt för att temats utveckling. Att temat och arbetet med matematik fick sådan genomslagskraft kan bland annat bero på att det lades fokus på att målbilder i matematik ska implementeras inom kort, samtidigt som intresset för matematik fanns hos både barn och pedagoger. Intresset kom alltså både uppifrån och nedifrån.

Figurmålet som valdes upplevs som ett konkret mål med ett tydligt innehåll, vilket också kan ha varit en framgångsfaktor för pedagogernas engagemang och intresse.

Barnens ökade intresse för matematik samt att de vågar och kan räkna mer under vårterminen jämfört med höstterminen kan förklaras med att barnen blivit tryggare med varandra, oss pedagoger, rutiner och miljöer. Det kan även tolkas som att pedagogernas intresse för matematik och ökade kompetens, exempelvis kunskaper om Gelman och Gallistels fem principer (Sterner & Johansson, 2016) samt Bishops matematiska aktiviteter (Emanuelsson & Helenius 2016), varit en bidragande faktor.

”Rika föreställningar av och positiva attityder till ämnet ger mångfalt igen när lärare närmar sig barn, som då får möjlighet att upptäcka och lära sig matematik.” (ibid, s 27).

Flera av pedagogerna har uttryckt att de känner sig mer kompetenta att arbeta matematiskt med barnen.  Doverborg (2016) menar i likhet med ovanstående tolkning att pedagogernas matematiska och didaktiska kunnande har signifikant betydelse för hur lärmiljöer byggs upp och möjliggör barns lärande.

En förklaring till att barnens förståelse för att representera antal utvecklats kan vara att pedagogerna erbjudit och presenterat fler sätt att uttrycka antal. Ytterligare en förklaring kan vara att barnen har arbetat med matematik i flera olika lärmiljöer. De har således fler erfarenheter av matematik och vet vad som förväntas av dem i olika situationer. 

Gällande barnens utökade begreppsbank inom både räkna och designa kan en förklaring till resultatet vara repetition och variation samt att pedagogerna fokuserat och använt matematiska begrepp mer än tidigare.

Exempelvis kan det faktum att barnen använder sig av begreppet flest, men inte av jämförelseordet färst, tolkas som en verkan av att pedagogerna använt flest mer frekvent än färst. Det kan även kopplas till Sterners teori om att barnen ”[…] verkar utveckla förståelse för det positiva ordet [flest] först” (Sterner, 2016, s 32). Det skulle kunna innebära att barnen med tiden kommer utveckla en förståelse även för det negativa ordet, samtidigt som det kan innebära att pedagogerna behöver lägga större fokus på det negativa ordet (färst).

Barnens ökade intresse och förståelse för geometriska former och dess egenskaper kan i sin tur bero på att pedagogerna har fångat upp, synliggjort och bekräftat barnen då de själva tagit initiativ till att samtala om och upptäcka geometri i vardagen. Avslutningsvis kan det konstateras att de miljöer och material som verksamheten tillhandahåller och som utforskas enskilt, tillsammans med andra barn och/eller tillsammans med pedagog samt i många varierande sammanhang är viktiga ingredienser som möjliggör att utforska de matematiska beståndsdelarna antal, form och mönster.

Jag tänker att matematik mest är räkna i vanlig mening, men förstår nu hur mycket annat som finns: former, färger och annat som kan kopplas till matematik.

(Vårdnadshavares utvärdering av temat, 180528)

Slutsats och lärdomar

• Det pedagogerna erbjuder och hur vi organiserar oss (pedagoger/barn) har betydelse för lärandet.
• Miljöns utformning och innehåll har betydelse för barns lärande och temats utveckling.
• Ökad delaktighet hos vårdnadshavare bidrar till temat.
• Fortbildning genom exempelvis nätverk och litteratur ökar pedagogernas matematiska kompetens, vilket utvecklar undervisningen.

Utvecklingsområden

• Arbetet med att ge barnen förutsättningar att använda och vara producenter av IKT som verktyg i arbetet med olika uttrycksformer behöver utvecklas.
• I den självskattning som gjordes på förskolan under VT-18 framkom att verksamheten behöver utvecklas när det gäller naturvetenskap och teknik samt att erbjuda material på olika modersmål.

Styrdokument

Läroplan för förskolan, Lpfö-98 rev -16

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Handlingsplan för språkrutin:                 

Förskolan deltar i ett språkpilotprojekt och i handlingsplanen beskrivs de utvecklingsområden som förskolan har. Förskolans utvecklingsområden är som följer:

• ”Förskolan ska ansvara för att varje barn som har annat modersmål än svenska utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål” (Lpfö 98/16, s 11).
• Sträva efter att skapa mindre grupper – då färre barn i konstellationerna skapar bättre förutsättningar för alla barn att komma till tals och bli lyssnad på.
• Skapa flera varierade möjligheter till språkskapande undervisningssituationer i innemiljön men i synnerhet i utemiljön.
• Arbetet med att involvera barnen i dokumentationsprocessen behöver utvecklas.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling:

I Plan mot diskriminering och kränkande behandling redogörs för förebyggande och främjande åtgärder gällande värdegrundsarbete.

Vår vision:

På Kärlekens förskola är alla välkomna till ett gemensamt lustfyllt lärande där olikheter ses som en tillgång.

Halmstad kommuns målbilder:

• Vi har ett demokrati- och kunskapsuppdrag:

Vi utbildar världsmedborgare. Alla barn och elever får de utmaningar och de stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt.

• Vi har en idé om lärande:

Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanade och undersökande miljöer.

•  Vi har en idé om verksamhetsutveckling:

I våra förskolor och skolor undersöker medarbetarna effekterna av undervisningen och utvecklar verksamheten i ett kollegialt lärande.

Aktionsforskningsfråga:

Hur kan implementeringen av olika verktyg/artefakter tydliggöra arbetet med modersmål och flerspråkighet i verksamheten?

Värdeord och Reggio Emilia-inspiration

Våra värdeord är välkommen, glädje, förändring, tillsammans och 100 språk; fem begrepp som vi pedagoger tillsammans strävar mot på förskolan.

Alla som befinner sig på förskolan ska känna sig välkomna, bli uppmärksammade och respekterade. 

Med 100 språk menar vi att barnen ska få prova på många olika uttryckssätt/språk såsom måla, rita, arbeta med lera, drama, dans och rörelse, musik, konstruktion, skriva och tala, samt enklare tecken som stöd. Genom estetiska uttrycksformer kan vi uppleva glädje och lära tillsammans. Vi kan också uttrycka känslor och åsikter genom skapandet. Med förändring menar vi bland annat att allas åsikter och tankar är välkomna. Vi tar vara på olikheter och lär av varandra.  Genom att ställa nyfikna frågor utforskar och utvecklas vi tillsammans, barn och pedagoger.

Vi utgår från barnets förmågor, behov och intresse. Pedagogens roll är att arbeta som en närvarande, lyssnande medresenär på barnets upptäcktsfärd. Vår uppgift är att bekräfta, utmana och utforska tillsammans.

Varje barn och pedagog har en hemvist men vår filosofi är att alla arbetar tillsammans i hela huset.

Vi arbetar med teman i projekt som genomsyrar hela förskolan.

Miljön ses som den tredje pedagogen. Den första pedagogen är barnet, den andra är pedagogen och genom att ha tydliga, inbjudande, tillgängliga och varierade miljöer blir dessa pedagogiska och därmed den tredje pedagogen.

Vi värnar om miljön ur ett hållbart utvecklingsperspektiv t.ex. genom att plocka skräp i närområdet, skapa med återvinningsmaterial, sortera sopor, spara på material och vatten.

Vi lär av varandra, tillsammans kan vi mer. Föräldrarnas delaktighet är en tillgång.

Barnens lärandeprocesser dokumenteras genom pedagogisk dokumentation som finns tillgänglig i våra lärmiljöer och på Unikum.

Läroplan för förskolan, Lpfö-98 rev -16

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

Genomförande

• Pedagogerna är goda förebilder för barnen gällande kamratskap, bemötande och respekt, faktorer som är signifikanta för människors välmående samt för en positiv lärandemiljö.
• Pedagogerna utvecklar förskolans lärmiljöer och erbjuder upplevelser i dessa utifrån barnens och verksamhetens intressen, erfarenheter och förutsättningar. Syftet är att ge barnen möjlighet att bli självständiga och kunna uppleva och utforska förskolans tema på olika vis under hela dagen.
• Pedagogerna använder och uppmärksammar olika begrepp sammankopplade med figurmålen och visar på begreppens olika nyanser, likheter och skillnader.
• Pedagogerna ger barnen förutsättningar att använda och vara producenter av IKT som verktyg i arbetet med olika uttrycksformer.
• Pedagogerna använder lärplattor för att dokumentera och reflektera kring både barnens och sitt eget lärande. 

Differentiering (vad behöver göras olika)

Med stöd i förskolans ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”, anpassar pedagogerna verksamhetens undervisning med hänsyn till barnens olika intressen, förutsättningar och behov.

Pedagogerna tar även hänsyn till att barn behöver olika tid på sig för att kunna vara delaktiga i de lärprocesser som uppstår i temat.

Utvärdering

Våren 2016 lanserades Unikum inom Barn- och ungdomsförvaltningen, och under höstterminen utbildas alla pedagoger inom verksamhetsområdet i systemet. Unikum är ett system där all dokumentation och information om barn och deras lärande samlas och delas med vårdnadshavare. Dokumentationen följer sedan med barnen genom skolsystemet.

Arbetet i Unikum medför att diskussioner bör föras kring hur och vad som publiceras i blogg/lärlogg. Vilka bilder tas, i vilket syfte tas bilden och hur formulerar pedagogerna sig? Dessa är viktiga frågor som bör reflekteras och tas fram riktlinjer kring.

GTLU-protokoll är en stor hjälp när arbetet kring målen utvärderas. Genom att använda protokollen under temat fås ett bra underlag för planeringar och när verksamhetsberättelsen ska skrivas. GTLU-protokoll/loggbok tas alltid med till planeringarna.

Med samma metoder och protokoll får vi lättare att ta över materialet när vi byter deltagare i grupperna samt underlaget till kvalitetsberättelsen. På Unikum, personalbloggen, samlar vi materialet så att alla kan följa processerna.

Att använda:

• GTLU-protokoll.
• Foto eller film, ljudupptagning. Film och ljud ska vara korta klipp, max 2-3 min. Dokumentationsmallarna som ligger på Sharepoint till foto. 

Musik, rörelse, dans och drama är uttryck som är föränderliga och som inte blir beständiga om de inte dokumenteras. Film, ljudupptagning och foto som dokumentationsmetod och som verktyg för att föra över till andra uttryckssätt som att teckna och jobba med 3D-material. Olika perspektiv ger nya upplevelser. Med hjälp av film och foto kan förgängliga uttryckssätt dokumenteras så att de kan leva vidare.

Film kan användas i ett inledningsskede och några gånger under projektets gång för att fånga vad som händer över tid. Ljudupptagning och foto kan användas oftare, det blir inte samma mängd av material att ta hand om. Dokumentation kan användas vid reflektion tillsammans med barnen.

Genom olika uttrycksformer erövras nya begreppsvärldar. Pedagogerna lyssnar under tiden, dokumenterar efterhand och introducerar begrepp för barnen.

Dokumentation kring tema och figurmål pågår t.o.m. vecka 15.

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

  Lpfö98 Rev. 2016