Religion - De tre systerreligionerna -Kristendom, Islam och Judendom ht 18 Fjb skola åk 4-5

Varför döps barn i vatten ?
Vem var Abraham ?
Hur kom kristendomen till Sverige ?

Mål – Syfte, centralt innehåll och konkretiserade mål

Du skall kunna:
- på olika sätt söka information och se hur och vad den kan användas till
- samtala om vad religion och olika tro kan betyda för människor
- berätta/samtala  om vad det kan innebära att göra gott
- samtala och framföra en egen åsikt i frågor som t ex handlar om rätt-fel, ont-gott 
- redogöra för hur Sverige blev kristet
- redogöra för hur kristendom påverkat våra lagar
- berätta om de stora kristna högtiderna påsk och jul samt varför de firas
- jämföra , se likheter och skillnader med systerreligionerna Islam och Judendom

Känna till dessa ord och  begrepp:
- Gud, Allah, Jahve
- Jesus, Abraham, Muhammed, Moses,
- profet, präst ,biskop, imam, rabbin
- munk, nunna, kloster
- kristna, muslimer, judar
- kyrka, tempel, moské, synagoga
- begravning, dop
- gudstjänst, helig , ceremoni, ritual
- Bibeln , testamente, Koranen, Tanach (Torah)
- skapelseberättelse, Edens lustgård
- levnadsregler, visdomsord, budorden ( Tio Guds bud), "Den gyllene regeln"
- liknelser, under, uppståndelse

Bedömning – Vad som skall bedömas och hur det går till. Kopplade kunskapskrav

Du kommer att bedömas efter hur du:
- uppfyller de satta målen ( matris)

Du får visa dina kunskaper:
- genom redovisningar både muntligt och skriftligt på olika sätt                  
( drama, presentationer)
-genom hur du deltar och framför egna tankar och åsikter i samtal

Undervisning – Genomförande och tidsplan

• Genomgångar och samtal kring de olika religionernas ursprung mm 
• Gruppsamtal kring etiska frågor
• Söka fakta i olika medier( internet,film, böcker)
• Dramatisera bibliska händelser

Arbetet kommer att pågå under v 42-48

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Centralt innehåll

• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Kriterier

• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.