Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Åsö 9C Kemi HT18
Innehåll
Kolkemi med 9C
Syfte:
· Granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
· Genomföra systematiska undersökningar i kemi
· Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan
Dessa förmågor ska vi träna:
· Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
· Använda kemins och biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska och biologiska samband i samhället och naturen
· Genomföra systematiska undersökningar
Centralt innehåll:
· Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
· Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
· Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
· Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
· Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
· Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
· Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
· Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Litteratur, Internet och filmtips:
- Kemi spektrum (2010), kap 7 och kap 10
Veckoplanering:
|
|
Detta ska vi hinna med… |
Veckans läxa (fredag) |
Veckans begrepp |
|
V41 |
8/10 – 12/10 Introduktionsfilm: ”Kolets kemi” Kap 10.1 – Det finns många former av kol Kap 7.1 – Kolatomen är en mångsidig byggsten Kap 7.2 – Kolväten är grunden i organisk kemi |
Testa dig själv 10.1 (s.250) Testa dig själv 7.1 (s. 160) Testa dig själv 7.2 (s.165) |
· Kolföreningar · Kolväten · Strukturformel · Molekylformel
|
|
V42 |
15/10 – 19/10 Kap 7.3 – Omättade kolväten har färre väteatomer Kap 7.4 – Alkoholer finns inte bara i vin |
Testa dig själv 7.3 (s. 160) Testa dig själv 7.4 (s.165)
|
|
|
V43 |
22/10 – 26/10 Kap 10.2 – De fossila bränslena börjar ta slut |
Testa dig själv 10.2 (s.256)
|
· Fossila bränslen · Naturgas · Stenkol · Torv · Fraktionerad destillation
|
|
Systematisk undersökning inom Kolkemin (måndag eller onsdag) |
Laborationsrapport lämnas in första versionen |
||
|
V44 |
29/10 – 2/11 HÖSTLOV |
|
|
|
V45 |
5/11 – 9/11 Kap 10.3 – Kolets kretslopp Kap 10.4 – Förbränning påverkar miljön
|
Testa dig själv 10.3 (s.260) Testa dig själv 10.4 (s.265)
|
· Fotosyntes · Cellandning · Förbränning · Växthuseffekt · Förnybar energikälla
|
|
V45 |
Debatt: Argumentation i frågor som rör samhället och miljön |
Laborationsrapport lämnas in (från v.43) Sista versionen |
|
|
V46 |
12/11 – 16/11 Uppsamling (Repetition) Fördjupning (t ex Presentation av det systematiska undersökningen) |
Finalen kapitel 7 (s. 183-185) Finalen kapitel 10 (s. 275-277) |
|
|
V47 |
17/11 - Måndag PROV 1 inom KOLKEMI - Del 1 (skrivtid) |
|
|
|
19/11 - Onsdag PROV 2 inom KOLKEMI - Del 2 |
Ämnesspecifika begrepp;
|
• kolföreningar • organiska ämnen • organisk kemi • oorganisk kemi • bindning • molekylformel • strukturformel • molekylmodell • kolväte • alkanserien • alkaner • metan • etan • propan • butan • pentan • isomerer • dubbelbindning • alkener • eten • propen • buten • trippelbindning • alkyner • etyn • propyn • butyn |
• omättade kolväten • mättade kolväten • OH-grupp • metanol • etanol • träsprit • förnybara bränslen • biobränslen • glykol • glycerol • organisk syra • syragrupp • metansyra • myrsyra • ättiksyra • etansyra • vinäger • stearinsyra • palmitinsyra • ester • nitroglycerin |
Arbetssätt:
· Uppgifter i arbetshäfte
· Genomgång
· Film
· Argumentation och diskussion
· Laboration
Följande bedöms:
· Genomförande av uppgifter/ laborationer.
· Användning av begrepp, modeller och teorier.
· Deltagande, motiveringar och resonemang i diskussioner och värderingsövningar.
· Skriftligt prov
Kunskapskrav:
|
E |
C |
A |
|
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. |
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. |
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. |
|
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
|
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. |
|
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. |
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. |
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. |
|
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. |
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. |
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. |
|
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
|
Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. |
Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. |
|
Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. |
Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. |
Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. |
|
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. |
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. |
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. |
|
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. |
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. |
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. |
|
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. |
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. |
|
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
