Låt mig undersöka färg Avd. RÖD

I projektet har vi valt att arbeta med ” Jag vill undersöka färg”. Utifrån grundfärgerna utforskar vi olika material och tekniker för att få en riklig materialkännedom.

Projektinriktat arbetssätt innebär att vi under en period arbetar med ett bestämt innehåll. Vi väljer projekt utifrån barnens funderingar, hypoteser, teorier och intressen. För oss är det viktigt att barnen får känna att deras tankar och teorier tas på allvar och det som de uttrycker är viktigt och intressant. Tillsammans med barnen söker vi svar på deras frågor. Det är utforskandet i sig som är viktiga, inte enbart svaret. Projekten kan därför inte planeras detaljerat utan det handlar snarare om att planera hur vi startar upp och vilka metoder vi använder för att veta hur vi ska gå vidare. Projekten kan genomföras med hela barngrupper eller en mindre grupp barn, de kan pågå i några veckor eller flera år.

 

Vad?

Efter att vi har sett ett stort intresse för färg började vi med att erbjuda många olika skapandeaktiviteter där barnen fick möta olika material och tekniker. Då barnen har olika erfarenheter inspirerar de varandra till att prova nya saker, och iakttar, kommunicerar tillsamman genom talspråk, tecken och kroppsspråk. Vi kommer att koppla ihop många olika delar kring projektet färg. Det kommer att finnas inslag av bl.a. matematik värdegrundsfrågor, språk och kommunikation, material,naturvetenskap och teknik.

Barnen får uppleva färg med alla sina sinnen och arbeta praktiskt samt fördjupa sina kunskaper kring färg och material.

Varför?

Syftet till projektet är att arbeta med färg som utgångspunkt och utifrån det undersöka, utforska olika material och tekniker.

Normer och värden:

Att alla barn får ges utrymme att vara delaktiga och styrande i projektarbetet

Språk och kommunikation:

Utmana barnen i deras språkutveckling genom olika estetiska uttrycksformer

Matematik:

Barnen ska få möjlighet att undersöka matematik genom digitala verktyg

Naturvetenskap och teknik:

Barnen ska få utforska enkla experiment i vardagen

Lek och lustfyllt lärande:

Hålla miljön föränderlig och utmanande efter barnens intressen

Miljö och material:

Tydliggöra lärmiljöerna på vår förskola

Vem/vilka?

Alla barn och pedagoger på avdelning RÖD får utforska och undersöka i mindre grupper utifrån deras erfarenheter, behov och tankar. Samt vårdnadshavare som har tillgång till lärandet genom Unikum, dokumentationer i miljön, information från pedagoger och barn.

På avdelningen har vi stor spridning på åldrar vilket medför att vi måste anpassa grupperna efter barnens behov, erfarenheter och intressen.

Hur?

Projektet startades upp genom att vi uppmärksammade barnens intresse kring färg och tecken på bl.a. samlingen där vi sjöng färgsången. Utifrån detta började vi fördjupa oss i grundfärgen röd. Vi använde oss av färgen röd som grund i kommande upptäckter tillsammans.

Lärandet ska ske under hela dagen i alla våra miljöer som innebär inne, uteplats gården och i vår närmiljö.

Genom att vara närvarande och medforskande pedagoger fångar vi upp barnens intressen, tankar, reflektioner tillsammans i barngruppen och i arbetslaget omhur vi kan utmana och utforska vidare i projektet

Normer och värden:

Reflektion:

Vid reflektioner, diskussioner och observationer tillsammans med barnen tar vi tillvara deras intressen så att de känner sig delaktiga i de aktiviteter som utformas av deras tankar och kunnande.

Färgjakten:

• På samlingarna har vi bilder på röda föremål som är igenkännande för barnen. Där efter fortsätter aktiviteten genom att färgbilderna göms och barnen får gå på färgjakt i skogen. Barnen fortsätter på eget initiativ att leka färgjakt. De har i tur och ordning gömt färgbilderna i skogen medans de andra stått och blundat vid lekförrådet. Barnen har skapat egenkontroll och självstyre över sin lek. Leken ger upplevelser och kunskaper mening. Den är också källa till livskvalitet, glädje och gemenskap.

Barnkonventionen:

• Genom vår digitala adventskalender får barnen scanna en qr-kod där varje kod innehåller en kort film ”om barns rättigheter”. I Barnkonventionen står det att alla barn ska känna till sina rättigheter. För att känna till sina rättigheter måste barn också förstå dem,sägenomspunna att tidigt prata med barnen om deras rättigheter kan det ge en ökad förståelse. 

Språk och kommunikation:

Tecken som stöd:

• När vi startade igång projektet färg så använde vi oss av ”färgsången” som fångade barnens intresse för tecken och färger. Då barnen har visat intresse för teckenstöd har vi lånat böcker som innehåller bilder på tecken, satt upp färgbilder med teckenstöd, vi har skapat aktivitetskort med bildstöd.

Estetiska uttrycksformer:

• Vi har uppmärksammat barnens intresse kring färg. Vi har erbjudit många olika skapandeaktiviteter där barnen fått möta olika material och tekniker. Barnen fick börja med att undersöka flytande färg. Där de till en början var avvaktande men sedan utforskade färgen med alla sina sinnen. De känner, smakar, målar med både händer och penslar. De inspirerar varandra till att prova nya saker och iakttar, kommunicerar tillsammans genom talspråk, tecken och kroppsspråk. Efter några tillfällen med flytande färg tillsätter vi sand färgen, för att barnen ska få uppleva en annan känsla av färgen, både när de målar och när färgen har torkat. Då vi tidigare har märkt att barnen villkänna olika konsistenser. Vi utforskade sockermålning som ger spännande mönster och effekter. Barnen får där möta olika tekniker genom att droppa eller stänka färgen på sockerlösningen. Vi reflekterade tillsammans med barnen över skillnaderna på mängden sockerlösning. Lite sockerlösning lite effekter. Lagom med sockerlösning ger bäst resultat. 

Det första mötet med lera var play-dohlera, som alltid finns tillgänglig här på förskolan. Den är väldigt mjuk och lättformlig. Vi tillförde en ny lera, drejlera som är hårdare i konsistensen och härdar vid torkning. Barnen får klämma, jämföra, knåda, banka, lukta, smaka på leran. Barnens reflektioner är att leran känns hård och kall. Några barn är väldigt försiktiga i mötet med leran och vill ogärna ta leran i sin hand. Vi tillför olika material te.x. djur, bilar och former för att locka till att våga använda leran, och med materialet göra mönster. Utmaningarna för de äldre barnen har varit att bygga tredimensionellt. En annan lera vi arbetat med är trolldeg. Den är mjuk och kan härda i ugnen och sedan målas på. Trolldegen var mer lättarbetad för de yngre  barnen. Vi närmade oss trolldegen med olika material som bildade olika mönster. Barnen fick även dekorera och måla leran.

Matematik:

Former:

Det började med att barnen visade stort intresse för sången "Formkompisarna" och sagan om "Cecilia cirkel". Barnen gick på formjakt på gården och i skogen. Vi placerade ut former och barnen fick till uppdrag att hitta rätt form. Barnen har också skapat egna former som de klippt ut och klistrat på papper. Med hjälp av sagor/sånger har barnen fått i uppdrag att hitta och placera former i olika lägen.  

Digitala verktyg:

För att erbjuda fler olika sätt att arbeta med matematik och geometri har vi appar som barnen får arbeta med på ipads och Funtable. Vi har reflekterat att de digitala verktygen blivit en mötesplats för socialt samspel där barnen lär och hjälper varandra. Barnen ges möjlighet att få uppleva och lära sig genom digitala verktyg, en erfarenhet för fortsatt lärande.

Sortering:

Eftersom vi arbetar med färger har vi olika material som barnen kan sortera efter färg. t.ex. att sortera små djur i olika skålar, barnen ser att föremålen och färgen på skålen hör ihop. Även de barn som inte lärt sig var färgerna heter ser hur föremålen hör ihop. Barnen övar sin förmåga att se likheter och skillnader som är en av grundkunskaperna inom matematik.

Mattesagor och sånger:

Vi har arbetat med sagan om "spökbarnen som ändrade färg" där barnen lär sig antal, ordningstal och färglära. Barnen arbetar många gånger själva eller tillsammans i grupp med materialet. Vi ser lärandet genom att barnen kan återberätta sagan och känner sig trygga i rollen att förmedla innehållet i sagorna till andra barn i gruppen. "Fem fina fåglar" är en annan sång som barnen tycker om att arbeta med.

Naturvetenskap och teknik:

Vi har gjort många olika experiment så som: is/vatten, färgat växter, flyta/sjunka, sockermålning, bakat olika sorters lera, planterat (sått allt från kärnor, frön, växter) för att synliggöra växtprocessen. Vi har byggt växthus, byggt efter projicering av byggnader, byggt efter bilder. Använt olika material och tekniker som lämpar sig bäst i olika skapandeprocesser. Vi har en naturruta som vi följt och utforskat under en längre tid där vi följer naturens skiftningar genom alla våra sinnen. Vi har väntat in barnens tankar och hypoteser och reflekterat tillsammans. Genom repetition av övningarna får barnen nya erfarenheter och fördjupad förståelse och kunskap för naturvetenskapliga fenomen

 Lek och lustfyllt lärande:

Vi har skapat miljöer som stimulerar och lockar till lek. Vi observerar och analyserar barnens lek för att se vad vi behöver göra om, ta bort för att berika leken. Den fria leken har fått tagit stor plats där vi pedagoger har varit med och stötta t.ex. bjudit in kompisar, samarbetet mellan barnen och dela med sig. Vi har berikat miljön med digitala kulisser som är inbjudande till leken.

Miljö och Material:

Vi fortsätter att utveckla vår miljö för att hålla den tydlig och föränderlig så den känns välkommen för alla barn oavsett ålder. Då vi ser att vår planering av miljön inte stämmer överens med barnens har vi fått anpassa den efter barnens intressen. Förändringen sker tillsammans med barnen för att passa deras lek. Vi byter ut material för att det ska anpassas efter barnens behov. Vi har materialet mer tillgängligt som ex. färger, pennor, skapandematerial, ipads, böcker m.m. 

Koppling till teorier?

Litteratur vi använt oss av är:

Pedagogisk miljö i tanke och handling, Småbarns matematik, Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Frågeställningar till arbetslagets reflektion

Dessa frågor är ett stöd till arbetslagets återkommande reflektion. Anteckna era reflektioner i analysdelen i reflektionsfältet.. Tagga blogginlägget utifrån vilka kopplingar som finns till era mål, så att ni lättare kan gå till baka och följa arbetet vid senare utvärdering. Använd era dokumentationer som underlag. Reflektionen ligger sedan till grund för kommande planering.

Vad har hänt sedan förra reflektionstillfället?

Vad har vi gjort?
Vad har vi sett?

Reflektioner

Hur gick det?
Varför blev det så?
Hur reagerade barnen på det ni gjorde?
Vad fångade barnen?
Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?
Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?
Vilka strategier använde barnen?
Vilka barn var delaktiga?
Vilka reflektioner gjorde barnen?

Vilket lärande ser vi?

Vad är det barnen försöker förstå?
Vad verkar de vilja undersöka?
Vad vill du som pedagog att barnen ska förstå?
Arbetar vi mot de mål som är uppsatta?
Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande?

Hur går vi vidare?

Vad och hur ska vi utmana?
Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?
Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?
Vilka fakta behöver pedagogen söka för att komma vidare?
Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga?