Koll på Matematik 5A

Matematiken har en flertusenårig historia och har utvecklats från många olika kulturer. Den utvecklas när vi behöver använda den men också när vi är nyfikna och har lust att utforska den. När vi utforskar matematiken behöver vi vara påhittiga, lyssna på andras tankar och fundera på hur vi ska fortsätta för att komma vidare i en utmaning.

Varför ska vi lära oss om matematik?
Kunskaper i matematik hjälper dig att fatta genomtänkta beslut och ger dig större möjlighet att förstå och påverka samhället.

Så här ska du få arbeta!

 - lyssna på genomgångar.

 - diskutera både parvis och i helklass.

 - arbeta i Koll på matematik.

 - andra aktiviteter, tex bingel, elevspel.

Det här ska du få möjlighet att lära:

Tal i decimalform

Längd, area och symmetri

Tal i bråkform och decimalform

Koordinatsystem och proportionalitet

Beräkningar decimaltal och problemlösning

Elevinflytande

Genom att:

- påverka klassrumsklimatet genom hur du deltar på lektionerna.
- välja om du vill träna mer eller om du vill ha en utmaning.

Så här ska du få visa vad du kan

Genom att:

 - aktivt delta i det dagliga arbetet på lektionerna

 - vara delaktig i muntliga diskussioner och resonemang

- visa att du har förstått det vi arbetar med i din läxa

 - göra test efter kapitlet

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Rationella tal och deras egenskaper.
• Positionssystemet för tal i decimalform.
• Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för enkel ekvationslösning.
• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, simuleringar eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
• Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
• Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.