Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Religion, kristendomen, judendomen och Islam

Skapad 2018-10-24 15:14 i Vallåsskolan Halmstad
Grundskola 6 Religionskunskap
Människor lever med och uttrycker sin religion på olika sätt. Religionen påverkar samhället och dess värderingar. Kunskap om olika religioner skapar förståelse mellan människor. I det här arbetsområdet kommer du att få lära dig om islam och judendom samt repetera dina kunskaper om kristendom

Innehåll

 

 

Du ska få analysera, reflektera. resonera och argumentera kring en rad olika frågor.( förmågor)

* resonera kring likheter och skillnader mellan olika religioner

* visa samband mellan religiösa uttryck och centrala tankegångar inom religionerna.

* resonera om hur livsfrågor och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor.

Mål:

 

 

 

  • Du ska kunna ritualer, levnadsregler, heliga platser och rum i  religionerna, kristendomen, judendomen och Islam
  • Du ska kunna de centrala tankegångarna som finns bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i religionerna
  • Du ska kunna centrala begrepp och använda dem i vardagliga situationer
  • Du ska kunna resonera om likheter och skillnader mellan judendom, kristendom och islam
  • Du ska kunna resonera om källors trovärdighet och relevans

 

 Hur ska vi lära oss detta? (Arbetssätt)

  •  Vi läser texter tillsammans ur olika källor
  • Vi reflekterar och diskuterar kring det vi läser (EPA= enskilt, i par och alla tillsammans).
  • Vi tittar på filmer som knyter an till det vi arbetar med ex. Världsreligioner en översikt, UR:s Världens fest
  • I samband med genomgångar och filmer gör vi tankekartor och anteckningar.
  • Vi arbetar med uppgifter i par eller i grupp till läroböcker och digitalt skapande.

 

Hur kommer det du lärt dig att bedömas?

 * Du får visa din förmåga att resonera kring vad religion kan betyda för olika människor genom en mindre skriftlig uppgift där du får möjlighet att utveckla dina resonemang. I dina resonemang ska du utgå från likheter och skillnader mellan religionerna.

* Du kommer tillsammans med en grupp att få redovisa en religion  i form av en Powerpoint som ni presenterar. Den fakta ni använder er av i power pointen ska ni analysera källkritiskt.

* Du kommer att få ett begreppstest där du visar att du har fått goda kunskaper om religionernas grunder

 

  

Viktiga ord som du ska kunna kring arbetsområdet

religion

tro

världsåskådning

ateist

moral

grundare:  Mohammed, Abraham, Jesus

ritualer: bön, zakat, fasta, omskärelse, nattvard

högtider: Födelse, Ramadan, Bar Mitsvah, giftermålet, Pesach, Höstfesten, Dop, konfirmation, bröllop, bragravning

levnadsregler: De fem grundpelarna, Sharia, Talmud, 10 guds bud,Gyllene regeln

heliga platser: Mekka, Kaba Jerusalem, Klagomuren

Helga rum: moské, minaret synagoga, kyrka

heliga skrifter: Koranen, Lagen, Tora, Talmud

religiösa symboler: Halvmånen, sjuarmad ljusstake, kors

specialister/andliga ledare: Imam. Rabbin, präst

 

Uppgifter

  • Enskild bedömningsuppgift religion

  • Enskild bedömning religion

  • Enskild bedömningsuppgift

  • Quizlet

  • Enskild bedömningsuppgift – jämförelse kristendom, judendom och islam

  • Enskild bedömningsuppgift

  • Grupparbete

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
    Re
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
    Re
  • Centralt innehåll
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  4-6
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
    Re  4-6
  • Begreppen religion och livsåskådning.
    Re  4-6
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
    Re  4-6
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6
  • Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
    Re  4-6
  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
    Re  4-6
  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
    Re  4-6

Matriser

Re
Halmstad Religionskunskap - Kunskapskrav åk 6

E
C
A
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: