Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Tema Grönsaker

Skapad 2018-10-29 11:21 i Kungshöjdens förskola Munkedal
Förskola
Nyfikenhet och intresse kring mat och smaker. Särskilt fokus på grönsaker óch frukt. Lustfyllt engagemang kring mat i tidig ålder.

Innehåll

Kartläggning av barnens intressen

Bygger på samtal, intervjuer, observationer m.m.

Mål

Eget formulerat mål

  • Öka barnens medvetenhet och intresse för mat med fokus på frukt och grönt
  • Väcka barnens intresse och nyfikenhet kring smak för att våga prova nytt (för att på sikt lära sig äta mer hälsosamt och varierat)
  • Öka barnens förmåga att med hjälp av sina sinnen beskriva sina matupplevelser.

Läroplanens mål

  • Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
  • Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
  • Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Barnens erfarenheter

Flera av barnen kände igen filmen från "Hasses trädgård" Det kände till de vanligaste färgerna både på tomater och paprika. De flesta har smakat på de här grönsakerna.

Insatser - åtgärder för att nå målet

  • Sapereövningar
  • Skapa konstverk av frukt och grönt t ex håriga mackan, bokstäver m.m.
  • Måla av en frukt eller grönsak och rama in konstverken.
  • Collage av mat från tidningsurklipp till en gemensam tavla alternativ egna tavlor.
  • Saga om maten. Varför man ska äta? Vad händer i kroppen?
  • Låna andra barnböcker på biblioteket om mat.
  • Teknik och naturvetenskap, experiment kring mat.
  • Plantera kärnor. Följa processen.
  • Diskussioner och reflektioner med barnen kring "Från jord till bord". Barnens tankar. Använda måltiderna som naturliga inlärningstillfällen.
  • Leka affär eller restaurang – fria leken. Tillför inspirerande material. Utmana leken och hjälp den på traven.
  • Sånger: Pappa Paprika, Att så ett frö m.m.
  • Följa barnens intressen och utifrån det planera nya utmaningar för barnen

Hur målet ska utvärderas

Vi intervjuar barnen i slutet av temat. Dokumentera, tolka och analysera det vi ser och hör. Utifrån dokumentationerna följer vi upp och utvärderar vad som skett och hur vi går vidare.

Teoretisk bakgrund

Måltiderna i förskola och skola inget välbeforskat område. När det gäller svenska förskolebarns upplevelser och tankar kring ämnet är befintlig forskning mycket begränsad. Tidigare måltidsorienterad forskning som gäller förskolebarn, fokuserar i större utsträckning på andra aspekter, än just barns egna upplevelser, exempelvis lärarens roll vid måltiden. Sepp (2015) har studerat förskolebarns mat- och måltidsvanor och framhåller att barnen i studien inte definierar mat som bra eller dålig, utan som mat eller ”icke-mat”. Hon uppmuntrar till en mer lekfull inställning till måltiderna i förskolan. Genom lustfyllda måltider ökar viljan att prova nya smaker och detta, menar hon, har betydelse också i vuxen ålder. Goda matvanor grundläggs tidigt i livet, och om vi får barnen att tidigt äta varierat, är chansen stor att man fortsätter med det genom livet, betonar Sepp.

Johansson & Pramling Samuelsson (2001) har studerat omsorgssituationerna på förskolan utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De har särskilt fokuserat måltiden, och menar att den är intressant då den på ett unikt sätt förenar omsorg och lärande. Ingen annan aktivitet på förskolan skulle kunna interagera omsorg och lärande som just måltiden, menar de. Vi måste alla äta för att leva och må bra, vilket kan ses som en primär omsorg om barnet. Måltiden är också en situation där möjligheterna till lärande är goda. Samtal och övrig interaktion kring bordet kan bidra till barns lärande ur flera olika aspekter, menar forskarna (Sjödén, 1996; Johansson & Pramling Samuelsson, 2001; Sepp, 2015). Vidare framhåller de att måltiden ger förutsättningar för ömsesidigt och bekräftande samspel där barnen tillåts prova sig fram och att själva fatta beslut och att avgöra om de är hungriga.

Både Benn & Hjälmeskog (2015) och Sepp (2015) lyfter Saperemetoden som ett sätt att arbeta kring måltidspedagogik. Den innebär att barnen lär sig utforska och beskriva maten med sina sinnen. Denna metod kommer från början från Frankrike och ordet ”sapere” betyder smaka.

Forskarna Algotsson & Öström har sett att den mat som barn exponeras för och som de är vana vid att äta ligger till grund för deras framtida smakpreferens. Tidigt etablerande av goda matvanor behålls även i vuxen ålder. Eftersom de flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan finns unika möjligheter att grundlägga goda matvanor. Saperemetoden kan därför vara ett bra stöd som ger barn goda förutsättningar att lära känna och välja hälsosam mat. Sapere handlar också om att bygga självkännedom och självkänsla genom att fokusera vad just jag upplever och att kunna uttrycka det. Alla har rätt till sin egen smak och sin egen upplevelse.

Sjödén (1996) har studerat förskolebarns matbeteende och menar att det primära vid måltiden är att ha det trevligt tillsammans, medan det sekundära är att barnen äter. Anledningen, menar hon, är att stämningen vid matbordet spelar stor roll för barnens inställning till vad som serveras. Sjödén, liksom Benn och Hjälmeskog belyser även olika tankar kring begreppen aptit och neofobi. De sammanfattar det som att barn har rätt till sin egen smak och det enda man kan göra är att ha tålamod och erbjuda varierad kost, men aldrig tvinga någon. Det tar tid för smaklökarna att vänja sig, så lek fram ett intresse, råder forskarna ovan. Benn & Hjälmeskog beskriver hur barn utvecklar smakpreferenser. De menar att barnen ofta är öppna för nya smaker under de första två levnadsåren men att de i 2-5 års ålder tenderar att vara mer kräsna. Att erbjuda varierad kost i en lustfylld och tillåtande miljö, i en verksamhet som fokuserar på mat även under andra tider än just under måltiden, verkar vara huvudbudskapet från forskarna som vi här lyft fram. Samtliga forskare som är omnämnda här, menar att man bör ta vara på de naturliga lärtillfällen som måltiden ger. Den medvetna pedagogen ser här måltiden som en stor möjlighet till att, som Benn & Hjälmeskog (s 16) menar, lära i allmänhet och kring mat i synnerhet.

Någon teori eller forskning kring det valda området. Ta hjälp av andra som arbetar i förskolorna, sök på internet, läs ur böcker osv.

Dokumentation

Vi dokumenterar kontinuerligt "glimtar" i Unikum. Vi använder ipaden för att ta foton och att filma.

Vi observerar grönsaksätandet under temats gång. Vågar fler smaka över tid?

Hela arbetslaget ansvarar.

Samverkan med vårdnadshavare

Vårdnadshavare informeras och hålls delaktiga genom dagliga möten vid lämning och hämtning, samt via blogg och lärlogg i  unikum. 

 

 

 

Uppgifter

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: