Böcker av Backman: Läsloggar

Under de närmaste 6 veckorna kommer vi läsa varsin bok av författaren Fredrik Backman. Böckerna ni har att välja mellan är Björnstad och En man som heter Ove. Under tiden kommer vi arbeta med att göra läsloggar. Tanken är att ni ska dokumentera hur ni tycker det känns att läsa boken, vad som är roligt/jobbigt och hur fort det egentligen går. Avslutningsvis kommer vi i grupper skapa presentationerna av böckerna. Dessa presentationer kommer vi sedan genomföra i tvärgrupper med de som läst den andra boken.

Under de närmaste veckorna kommer vi läsa ur två böcker av Fredrik Backman. Böckerna ni har att välja mellan är En man som heter Ove och Björnstad. Under tiden ni läser kommer ni även skriva loggbok på hur läsningen går. Tanken med att skriva loggbok över läsningen (läsloggar) är att reflektera över hur det känns att läsa. Delvis kommer ni beskriva vad ni tycker är roligt eller svårt med läsningen men ni kommer också få dokumentera hur fort ni läser och hur länge ni orkar.

Preliminär tidsplan:

v 45

Måndag: United på besök

Onsdag: Författarbesök

Torsdag: Björnstad - ha läst till sida 90, En man som heter Ove - ha läst till sida 70.

15 minuter loggboksskrivande

V 46

Torsdag: Björnstad - sida 180, En man som heter Ove - sida 140.

15 minuter loggboksskrivande.

V 47

Torsdag: Björnstad - sida 270, En man som heter Ove - s 210.

15 minuter loggboksskrivande

.

V 48

Torsdag: Björnstad - sida 360, En man som heter Ove - s 280.

15 minuter loggboksskrivande

V 49

Torsdag: Björnstad - sida 450, En man som heter Ove - s 350.

15 minuter loggboksskrivande

V 50

Måndag: Ha läst färdigt boken 

Under lektionstid skriver vi en sammanfattning av våra läsloggar.

Onsdag: Diskussioner i klassen om böckerna

Uppgift:

1. Läs hela boken (för din egen skulle bör du också följa sidhänvisningen för varje vecka)

2. Skriv fem loggboksinlägg om hur läsningen går. I varje inlägg ska du besvara följande frågor:

     A. Hur har det känts att läsa den här veckan?

     B. Vad har varit roligast i boken/med läsningen?

     C. Vad har varit svårast med boken/läsningen?

     D. Hur många sidor i timmen har du genomsnittligen läst?

     E. Hur länge har du kunnat läsa utan att bli distraherad? (t.ex. av dagdrömmar, mobilen eller liknande)

3. Skriva ett sjätte och sammanfattande inlägg i din läslogg

4. Aktivt delta i klassrumsdiskussionen om din bok

Läroplanskopplingar

Syfte

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Kriterier

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsakfungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ettändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
• Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
• Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
• Eleven drar då väl underbygg­da slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.