Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska, SO (år 1-3), Svenska som andraspråk

·

Årskurs:

3

Urtiden och Forntiden

Akalla Grundskola F-9, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 11 oktober 2022

Detta är en lektionsserie som stäcker sig över 9 lektioner i historia och svenska, SVA. Serien berör både Urtiden och Forntiden och bygger på genrepedagogiken. I arbetet jobbar vi med beskrivande och narrativa texter.

 

Lektionsplanering Urtiden och Stenåldern

Urtiden

Lektion 60 minuter (lektion 1)

 

1.      Vi läser i Forntidsboken s. 7-10 högt tillsammans. Eleverna får turas om och läsa för klassen.

 

2.      När vi läst till sidan 10 delar jag ut ett papper med Instuderingsfrågor (se bilaga instuderingsfrågor Urtiden). Eleverna får svara på frågorna på s. 1-3

 

Lektion 40 minuter (lektion 2)

 

1.      Vi läser i Forntidsboken s. 11-14 högt tillsammans. Eleverna får turas om och läsa för klassen.

 

2.      När vi läst till sidan 14 fortsätter vi med instuderingsfrågorna. Eleverna får svara på frågorna på s. 4

Lektion 30 minuter (lektion 3)

1.      Ta först reda på eleverna förförståelse för dinosaurier. Fråga eleverna vad de kan om dinosaurier och gör en tankekarta på tavlan.

 

2.      Jag sätter på filmen Dinosaurier på SLI.

   Dinosaurier (sliplay.se)

 

 Frågor till filmen:

·         Hur såg jorden ut för 66 miljoner år sedan?

Inga människor levde, det fanns inga vägar och byggnader. Dinosaurier fanns på jorden

·         Vilket språk kommer ordet Dinosaurier ifrån?

Grekiska

·         Vad betyder dinosaurier?

Skräckinjagande ödla

·         Hur skiljer sig dinosaurier från ödlor?

Deras ben stack ner under dem, ödlor ben sticker rakt ut från kroppen. Har inte växelvarm temperatur

·         Vad betyder det att dinosauriers kropp är växelvarm?

Deras temperatur är detsamma oavsett om det är varmt eller kallt ute

·         Var fanns dinosaurier?

De levde över hela jordklotet

·         Hur länge fanns dinosaurier på jorden?

I ungefär 175 miljoner år

·         Vad heter de tre tidåldrarna som dinosaurierna levde i?

Treas, jura och krita

·         Vad finns det för två olika sorters dinosaurier när det gäller deras föda?

Köttätare och växtätare

·         Vad är en fossil?

Rester från dinousariens skelett som först blev till sand och lera sedan till sten, så kallad fossil

·         Hur lång kunde en dipcloducus vara?

Lika lång som sju bilar parkerade på rad

·         Vad är T-rex?

En stor sorts dinosaurie som var köttätare

·         Varför tror vissa forskare att de var bruna?

För att de ska kunna gömma sig

·         Varför tror vissa forskare att de hade starka färger?

            För att de ska se farliga och giftiga ut

·         Varför tror vissa forskare att dinosaurier dog ut?

Jorden förändrades vilket gjorde det svårare för dinosaurier att leva här

·         Vilken sorts av dinosaurie kan man säga än lever kvar?

Fåglar

·         Vad är likheterna mellan fåglar och dinosaurier?

Alla lägger ägg, näbb och fötter

 

Gemensam text om Urtiden, lektion 60 minuter (lektion 4)

 

1.      Först får eleverna ca 15 minuter på sig att göra klart sina instuderingsfrågor.

 

2.      Sedan har vi genomgång där jag ställer frågorna högt och eleverna får svara.

 

3.      Jag förklarar för eleverna att vi nu ska påbörja ett arbete enligt cirkelmodellen. Jag har satt upp en affisch i klassrummet som illustrerar cirkelmodellen och visar eleverna att vi redan har gjort Fas 1 i och med att vi har kunskap om Urtiden. Vi har gjort Fas 2 då vi har läst faktatexter i Forntidsboken.

 

4.      Därefter går jag igenom att vi snart ska skriva en gemensam faktatext om urtiden.

Jag går då igenom faktatextens struktur. Jag sätter upp en mall som jag förberett innan i klassrummet och hänvisar till den när jag går igenom strukturen. Jag går igenom vikten av styckesindelning och att varje stycke ska handla om samma saker.

 

·         Rubrik – vad ska texten heta? Det ska höra till textens handling.

·         Syfte – beskriva ett fenomen, i detta fall beskriva Urtiden.

·         Struktur- klassifikationer, beskrivningar av fenomen, i detta fall ska vi beskriva Urtiden, hur den såg ut, vilka som levde och hur de levde.

·         Språkliga drag- present, nutid.

                                                                                                                                                                    

5.      Vi listar tio stödord (eller gör en tankekarta) som ska vara med i texten. Dessa ska vi utgå från när vi skriver vår text.

6.      Eleverna bestämmer hur jag ska skriva och jag skriver deras uttryck på smartboarden. Tillsammans bygger vi en faktatext.

 

Stenåldern

Lektion 40 minuter (lektion 5)

 

1.      Jag släcker lampan och tänder en ficklampa. Läser med dramatisk röst s. 21 i Formtidboken.

2.      Efter det frågar jag eleverna om det är någon som har hört talas om Lucy och vad de i sådant fall vet.

3.      Efter detta får var och läsa tyst i Forntidsboken s. 21-23. När man är klar får man markera att man är klar genom att ta upp sin bänkbok.

4.      När alla är klara tar jag upp Power Pointen ”Från Apa till människa” av Jenny Olsson. S. 1-3.

5.      Till första bilden vill jag att eleverna ska reflektera över vad de ser.

6.      Efter bild tre får eleverna i uppgift att lista och illustrera skillnader mellan apor och människor. Se bilaga ”skillnad mellan människor och apor”

Lektion 60 minuter (lektion 6)

1.      Vi börjar med att titta på filmen ”I Stenålderns tid” på SLI:

I stenålderns tid - Faktafilm (sliplay.se)

 

Frågor till filmen:

Vad levde människorna på under Stenålder?

Djur och växter

Vad kallades den tiden innan människor blev bofasta?

Jägarstenåldern

·         Hur kunde man laga fisk under stenåldern?

I en kokgrop, man lindade björk runt fisken och lade i blad och kryddor i björken. Sen kastade man in fisken i en kokgrop. För att fisken inte skulle brännas lade man vitmossa runt om den.

·         Vad kunde Stenåldersmänniskor tugga som tuggummi?

Koda, OBS förbered bild på koda (SVA)

·         Varför kallar vi denna tid för Stenåldern?

De flesta saker vi hittar från den här tiden är gjort av sten

·         Hur kunde Stenåldersmänniskor hålla sig varma?

De använde sig av skinn och pälsar

·         Vad kunde man ha som regnkappa?

En mantel gjord av gräs

·         Vad såg man älg och björn som?

Symboler för liv efter döden

·         Varför tror ni att man offrade djur, vapen och smycken till de döda?

Så att de skulle ha med det i efterlivet.

 


2. Efter filmen får eleverna slå upp s. 32-33 i Forntidsboken och läsa tyst. 

Extrauppgift för de som är klara: ”Om jag hade levt på Stenåldern” – en pdf av Anneli Almqvist (se bilaga).

3. När alla elever läst klart går jag igenom stycke för stycke.  Till texten finns en powerpoint med bilder så att elevernas begreppsförståelse förstärks (se bilaga ”bilder till Forntidsboken”).

3. I nästa uppgift får eleverna ett arbetsblad med citat från texten. Eleverna ska rita tillhörande bilder till citaten (se bilaga ”bilder till Stenåldern”).

 

Vi arbetar med PP och läser i Forntidsboken, 60 minuter (lektion 7)

1.      Lektionen inleds med att jag går igenom Jenny Olssons PP Från apa till människa s. 4-5.

2.      Sedan får eleverna i par läsa sidorna 35, 37, 38,39,41 i Forntidsboken. De läser högt tillsammans och svarar på instuderingsfrågor (se bilaga instuderingsfrågor forntidsboken Stenåldern).

 

Vi skriver en gemensam berättelse om Stenåldern, 60 minuter (lektion 8)

1.      Jag berättar för eleverna att vi nu ska arbeta med Cirkelmodellen igen men att denna gång handlar det om Berättande text.

 

2.      Jag går igenom strukturen för den narrativa genren

·         Typ av text: berättande

·         Syfte: att underhålla och förmedla kunskap

·         Struktur: problem, lösning, avslut

·         Ord: tidsord, först, en dag, sedan

·         Språkliga drag: dåtid, beskrivande ord

 

1.      Jag berättar vad begreppet huvudkaraktär innebär i en berättelse. Jag talar om att huvudkaraktären i vår gemensamma berättelse är Anna. En flicka på nio år som lever under Stenåldern i en jägarfamilj.

 

2.      Jag tar fram en femfältare på smartboarden som vi gemensamt fyller i (se bilaga femfältare stenåldern).

 

3.      Eleverna bestämmer hur jag ska skriva och jag skriver deras uttryck på smartboarden. Tillsammans bygger vi en berättelse.

 

Lektion 60 minuter x2 (lektion 9)

1.      Eleverna blir indelade i par. De får en femfältare som de fyller i tillsammans.

2.      Jag repeterar berättelsens struktur och visar affischen i klassrummet.

3.      Därefter börjar de i sina par skriva en berättelse på sina ipads i appen skolstil 2.

Lektion 60 minuter x2 (lektion 10)

1.      Jag inleder lektionen med att åter igen gå till skylten om cirkelmodellen och visa att vi nu är i FAS 4 där eleverna ska skriva sina egna beskrivande texter.

2.      Jag går till skylten om Beskrivande texter och repeterar faktatextens struktur.

3.      Eleverna får sen ta hjälp av sina instuderingsfrågor och Forntidssboken för att bygga sin egen faktatext. De skriver på ipads i appen Skolstil.

4.      Till hjälp har de en femfältare (se bilaga femfältare till Stenåldern fakta).

Vad ska du lära dig och hur ska dina kunskaper bedömas?

Historia

Elevens förmåga att göra jämförelser mellan livet förr och nu görs genom hela arbetet. Jag samlar in alla deras arbetshäften och rättar dem. Under flera lektioner har vi samtal i helklass utifrån filmer och genomgångar, även där synliggörs elevernas förståelse för livet förr.

I deras egen producerade texter synliggörs ytterligare deras kunskaper om livet förr. Hur de beskriver människorna, deras hem och levnadsvillkor.

I en instuderingsfråga ska eleverna förklara vad nomad betyder. Här synliggörs deras förståelse för varför jägare flyttade under stenåldern.

Under hela lektionsserien har eleverna möjlighet att visa deras förståelse för Stenåldersmänniskornas levnadsvillkor. I en rituppgift får de möjlighet att visa att de förstår vad olika saker hade för funktion för en stenåldersmänniska. I instuderingsfrågorna kan du visa förståelse för olika verktyg. I sina texter kan de beskriva hur människor levde, vad de åt, hade på sig, varför levde de i stora grupper (dessa frågor berörs även under genomgångar och instuderingsfrågor).

I instuderingsfrågor kan eleverna visa att de har förstått vad en fossil innebär vilket är ett spår av forntiden.

SVA, SV

Jag bedömer elevens förmåga att skriva med stor bokstav, punkt och frågetecken i såväl deras instuderingsfrågor som i deras egen producerade texter.

Eleveras läsförståelse döms i såväl instuderingsfrågorna som i bilduppgiften.

Elevernas förmåga att skriva en berättande text med tydlig början, handling och slut bedöms i deras egen producerade texter.

Elevernas förmåga att återge fakta utifrån en angiven källa i form av en faktatext bedöms i deras egen producerade faktatexter då de bygger texten på sina svar på instuderingsfrågorna. instuderingsfrågorna tillhör arbetsboken Forntidsboken.

Elevernas förmåga att kunna läsa med flyt bedöms under de lektioner vi har högläsning ur Forntidboken.

·          Utvärdering

Arbetet avslutas med att eleverna genom glasspinnar får berätta i helklass vad de minns mest med temat och vad de har lärt sig.

 

Bilagor:

Bilder till stenåldern

Femfältare Stenåldersberättelse

Femfältare till Stenåldern Fakta

Instuderingsfrågor forntidsboken stenåldern

instuderingsfrågor Urtiden

Från Apa till människa (Jenny Olsson)

Skillnad mellan apa och människa

Bilder till forntidsboken

 

Veckans ord:

Urtiden

Jorden

Leva

Liv

Syre

Cell

Varelse

Fossil

 

Veckans ord:

Stenåldern

Jägare

Samlare

Bofasta

Nomad

Trä

Ben


Läroplanskopplingar

förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,

Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kommenterar och återger delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna.

Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter
Alla arbetsblad till temat

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback