👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Daggmasken Mål och utvecklingsplan Lå. 18/ 19. Läslyftet

Skapad 2018-10-30 11:27 i Lillhaga förskola Nykvarn
Pedagogisk planering för prioriterade mål i LpFö utifrån självskattningen på huset.
Förskola

Utifrån vår gemensamma satsning på Läslyftet, har vi valt ett gemensamt mål.

Innehåll

Avdelning

Daggmasken.

Prioriterat mål

Förskolan skall sträva efter att utmana och stimulera barns språk- läs- och skrivutveckling.

Delmål 

1 Högläsning.

2. Läsa och Berätta

3. Berätta - handlar om konsten att berätta en saga

4. Läsmiljö och läsande förebilder

5. Barns inflytande

Nuläge

 1. Vi har många små barn med mer utvecklat kroppsspråk än verbalt språk. 

 Vi ser många barn som korta stunder ägnar åt böcker, främst att se på bilderna

2..I nuläget erbjuds samtliga barn att delta i högläsning  med tillhörande boksamtal vid minst ett planerat tillfälle i veckan. Boksamtalen sker i mindre grupp med 2-5 barn och en pedagog- Vid de planerade läs tillfällena används Babbas bokpåse.och de utvalda böcker som ligger i påsen. Vi ser ett relativt stort intresse och deltagande hos de flesta av barnen att lyssna på läsningen och att delta i samtalen.. Vi ser att några av barnen (de yngre) visar mindre intresse för att delta i samtalen. 

3. Vi har uppmärksammat att flera av barnen i nuläget dels pratar om att de varit på läkarbesök, och dels utrycker att det är spännande med plåster. Utifrån denna uppmärksamhet och pga att de flesta barn har erfarenhet av läkarbesök så har vi valt att presentera en bok som heter "Min tur" för barnen.  det är en barn bok som handlar om fem figurer som sitter i ett väntrum och väntar på att få komma in till doktorn. Vi har i nuläget börjat läsa den boken sporadiskt då barnen visar intresse. Boken ligger lätt tillgänglig för barnen inne på avdelningen.

Parallellt med arbetet med boken "Min tur" planerar  vi att arbeta med sagan "Guldlock och de tre björnarna" med barnen. För att göra sagostunderna lite extra magiska och spännande kommer vi att använder en speciell sagokista som är målad med färggranna motiv. Denna magiska sagolådan kommer vi sedan ta fram vid sagostunderna och tillsammans med barnen plocka fram en sak i taget ur kistan utifrån hur sagan kommer att gestaltas och utvecklas. Målet är att ge barnen inflytande i sagans form och innehåll, vilket vi kommer att göra genom att ge barnen talrum och möjlighet att att uttrycka sina egna tankar om hur sagan ska bli och utvecklas. 

Våra sagor kommer att ha en tydlig början och ett tydligt slut, men hur sagan gestaltas och utvecklas där emellan återstår att se.  

4. Idag har vi 4-5 böcker som ligger tillgängliga för barnen, som de kan ta och läsa själva då de vill. Detta på grund av att vi lättare kan förmedla böckernas värde och lära barnen att vara rädda om böckerna. Vi använder oss av flanosagor vid sagoberättande och märker att det fångar och intresserar barnen. Vi har markerat platsen för böckerna med ett foto så att barnen lättare kan lära sig var böckerna ska stå. Idag är soffan placerad i ett hörn nära böckerna och är en populär plats för spontanläsning. Vi introducerar även läsning i leken. Vi arbetar vidare med sagoberättande i smågrupperna på förmiddagarna fyra dagar i veckan.

 

Utveckling pågår när barnen.

1. När vi ser större nyfikenhet och intresse för högläsning hos barnen samt att de visar större förståelse av innehållet i böckerna. 

2. När barnen deltar i samtal och dialoger kring böckernas innehåll.

3. Då barnen är aktiva och deltar vid sagoberättande vid de planerade sagostunderna, och/eller då barnen själva genom lek agerar och berättar 
sagor för sig själva eller andra.

4.       

  • Utv pågår dels då barnen uppmärksammar texter i miljön och deltar i dialoger kring dessa tillsammans med pedagog eller andra barn.
  • Då pedagoger och barn samtalar om bokstäver och dess ljud och form och om texters innehåll och form. Texter i böcker, miljön inne på avdelningen, media och övriga ställen och tillfällen.
  • Då de ger uttryck för sina tankar kring texter och bokstäver.
  • När barnen spontan läser böcker själva eller tillsammans med pedagog och/eller barn.
  • Då barnen använder läsning och skrivning i leken. tex då de leker att de läser för varandra eller för dockorna.
  • När pedagogerna gör barnen uppmärksamma på syftet med texter i olika sammanhang tex genom att texta på tavlan i samband med planeringar av lekar och aktiviteter och/eller i närmiljön som tex avdelnings markeringarna på ytterdörrarna, skyltar i närmiljön mm..
  • Samverkan med hemmen - Utveckling på går även då barnen får möjlighet att lyssna, läsa och samtala kring texter i hemmiljön tillsammans med syskon och/eller förälder. 
  • I alla sammanhang pågår utv då barnen får göra återkopplingar till deras vardag och erfarenheter. 
 

Så ska vi arbeta för att nå dit;

1. Vi har på förmiddagarna fördelat barnen till viss del i åldersblandade grupper för att barnen ska kunna lära och inspireras av varandra. Vi ser betydelsen av den proximala utvecklingszonen.

Vi har förberett en Bokpåse där vår Babba bor. Han älskar sagor men kan inte läsa själv. Han saknar böcker i sin påse och barnen får i uppdrag att med pedagogs stöd i smyg lägga ner tre lämpliga böcker. Vi väljer böcker utefter barnens intresse men även med viss samverkan med hem och föräldrar. Betydelsen av igenkänning och trygghet hoppas vi bidrar till barnens engagemang. De utvalda böckerna i påsen kommer att användas i våra inplanerade läsgrupper.

2. Vi fortsätter att läsa i våra planerade läslyftsgrupper. Varje barn får möjlighet att delta 1 gång/veckan. Vi läser även spontant då barnen visar intresse och samtalar om innehållet i böckerna. Vi läser böcker som fångar barns intresse.

3. Pga flera nya barn i barngruppen och nya kollegor i arbetslaget, tänker vi dela upp barnen i nya läs grupper. Och erbjuda barnen planerade läs situationer varje vecka, då vi kommer att berätta och arbeta med båda sagorna med hjälp av rekvisita.  Vi kommer att erbjuda barnen delaktighet i sagornas utveckling, form och innehåll genom bl.a.  erbjuda barnen möjligheten att själva få prova på att både berätta sagan själva och/eller delta i sagan som aktörer. 

4. Pedagogerna kommer att markera upp avdelningens olika "rum"  med skyltar med texter som berättar vad platsen är avsatt till tex bilhörna och/eller bokstavshörnan. Fotografera de böcker som finns tillgängliga på avdelningen och hänga dessa vid avsedd plats för böcker. Detta med syfte att barnen ska kunna lättare välja vilken bok de vill läsa eller lyssna på. Hänga upp bokstäver med magneter på whiteboarden som alltid kommer att finnas tillgängliga så att barnen och pedagogerna kan leka med.dessa själva eller tillsammans.Tydliggöra lekar och aktiviteter med text tillsammans med barnen. Introducera läsning/skrivning i leken. Erbjuda barnen möjlighet att samtal kring texter genom att göra barnen delaktiga i läsandet, skrivandet och berättandet. 

 

Samverkan med hemmen - Vi erbjuder alla familjer att låna hem vår bok påse innehållande bok, Babba och tips på frågor att ställa vid läsning tillsammans barn och förälder.

 

Så här ska vi följa upp

1.  Vi kommer att använda digitala verktyg med sagor via projektor. Barnens upplevelser och lärande runt sagor kommer att dokumenteras uppsatta på väggen och genom vår lärplattform unikum.

1-5 Vi följer upp vid varje veckoplanering med stående punk på agendan. Skriva då ner vår analys och våra reflektioner i reflektionsrutan under målet. 

Uppföljning

Vi ska följa och dokumentera barnens lärande i barnens och avdelningens lärlogg i Unikum.

Fortlöpande uppföljning på veckoplaneringarna. 

Reflektion/Utvärdering/Analys/Förslag till åtgärder

Parkerat hösten 2019

Vad som har varit bra och som vi specifikt tar med oss/behåller och kommer att fortsätta med är -

  • Vi kommer att fortsätta arbeta i smågrupper.Då vi fortsätter att arbeta medvetet och planerat med någon form av sagoberättande, läsning el. dyl..
  • Vi behåller det språkstimulerande materialet vi tillverkat, skaffat och placerat tillgängligt för barnen och hängt upp inne på avdelningen. Tex. Den mobila flanoboken, magnet bokstäverna på tavlan, texterna som visar rummen i rummet, ABC tåget där barnen kan sortera bokstäver.
  • Vi kommer att fortsätta erbjuda barnen att fiska språkljud. (Spelet med magnet och metspö). Och använda oss av mick tekniken.
  • Fortsätta ha Läslyftet som en stående punkt på veckoplaneringen. Känns extra viktigt!
  • Vi kommer att fortsätta involvera föräldrarna i läslyftprojektet på något sätt. Vid skrivandes stund har vi precis börjat med att skicka hem "läspåsen" till de föräldrar som vill.
  • Vi tycker att det fungerar bättre att ha färre böcker framme åt gången, så detta kommer vi att fortsätta med.

 avdelningens reflektionstid dokumenterar vi våra tankar i kommentarsrutorna under vår Mål & utvecklingsplan.