Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Bygga svenska
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/2107793894_1425387754102_scaled.png
Skapad 2018-10-30 13:52
i Björnbodaskolan Stockholm Grundskolor
unikum.net
Introduktionskurs för nyanlända med fokus på att lära sig grundläggande kunskaper i det svenska språket.
Grundskola
1 – 6
Svenska som andraspråk
Grundläggande svenska tränas
Innehåll
Syfte - Förmågor från kursplanen
Konkretisering av målen – detta visar du genom att:
- Bygga upp ditt ordförråd och genom detta kunna använda dig av vardagliga ord, meningar och fraser i samtal och skrivande.
- Läsa vardagliga texter och utifrån dem visa att du förstår textens handling/budskap genom att återberätta handlingen samt svara på textfrågor.
- Använda dig av Ipad, olika översättningsprogram och appar samt olika studietekniker för att förstå och lära sig det svenska språket i kombination med modersmålet.
- Arbeta med grammatikuppgifter som ger dig grundläggande förståelse för svenska språkets tal- och skriftspråk.
Bedömning - Dessa förmågor kommer att bedömas
Din förmåga att läsa och skriva enkla vardagliga texter
Din förmåga att tala samt uttala ord, meningar och fraser
Din förmåga att kunna föra vardagliga samtal utifrån olika tema.
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,SvA
-
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,SvA
-
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,SvA
-
välja och använda språkliga strategier,SvA
-
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochSvA
- Centralt innehåll
-
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.SvA 1-3
-
Handstil och att skriva med digitala verktyg.SvA 1-3
-
Sambandet mellan ljud och bokstav.SvA 1-3
-
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.SvA 4-6
-
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.SvA 4-6
-
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.SvA 4-6
-
Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.SvA 4-6
-
Strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.SvA 4-6
-
Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.SvA 4-6
-
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.SvA 4-6
-
Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.SvA 4-6
Matriser
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 1-3 - STEG 1
Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 1LYSSNA
|
|
|
|
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget enkel information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat
|
|---|---|
|
|
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om
|
|
TALA
|
|
|
|
Eleven presenterar sig på ett enkelt och inövat sätt och svarar på enkla frågor, till exempel: Är du hungrig? och ställer själv frågor som ofta har karaktären av påståenden, till exempel: Hungrig? Ja./Nej?
|
|
|
Eleven återger med stöttning kortfattat en händelse med ett vardagligt ordförråd och utifrån något visuellt stöd, till exempel fotografier, föremål eller stödord
|
|
|
Eleven uttrycker åsikter på ett enkelt sätt
|
|
|
Eleven använder ord och helfraser, till exempel: "Vi ses imorgon! Jag vet inte"
|
|
|
Eleven använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller genom att uttrycka substantivens plural med ”många” i stället för med ändelse (många bok)
|
|
|
Kopulan (är, blir) utelämnas ofta, till exempel: "han rädd". Även prepositioner utelämnas ofta
|
|
LÄSA
|
|
|
|
Eleven börjar bli bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
|
|
|
Eleven läser ord och visar sin förståelse av dessa, till exempel genom att peka på en bild eller på ett föremål
|
|
|
Eleven visar en viss övergripande förståelse, till exempel genom att para ihop en bild med en mening eller en fras
|
|
|
Eleven lokaliserar explicit information i korta bekanta texter och visar sin förståelse genom att svara på enkla frågor med bekant ordförråd, till exempel: Vem är det? Vad gör hon? Vad äter räven?
|
|
|
Eleven använder bilder och andra multimodala resurser för att skapa mening i en läst text
|
|
SKRIVA
|
|
|
|
Eleven skriver med en enkel meningsbyggnad som huvudsakligen utgörs av huvudsatser med rak ordföljd, till exempel: "jag jilar at lesa boke"
|
|
|
Eleven börjar använda referensbindning i form av vanliga pronomen, till exempel: "Jag har kompis. Hon heter Samira"
|
|
|
Eleven har ett vardagligt, konkret och personnära ordförråd. I ämnestexter använder eleven ett konkret specialiserat ordförråd som eleven har mött i undervisningen, till exempel: päls, nos
|
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 1-3 - STEG 2
Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 2LYSSNA
|
|
|
|
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
|
|---|---|
|
|
Eleven förstår och följer en vanlig instruktion i få steg, med stöd av sammanhanget
|
|
|
Eleven förstår frekventa ord och fraser som läraren har tagit upp i undervisningen
|
|
TALA
|
|
|
|
Eleven deltar med stöttning i enkla samtal om sådant som händer i och utanför klassrummet
|
|
|
Eleven återanvänder lärarens eller kamraternas ord och formuleringar
|
|
|
Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
|
|
|
Eleven uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
|
|
|
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen
|
|
|
Eleven börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja på olika tempusformer och genom att börja använda modala hjälpverb (vill, kan) följt av infinitiv, samt börjar uttrycka framtid med hjälp av ordet ska
|
|
|
Eleven börjar använda tidsbisatser (Hon jätteledsen när alla skrattade av henne), enklare partikelverb (kom in, spring ut) och ofta förekommande sambandsord (och, sen)
|
|
|
Eleven utelämnar mer sällan kopulan (är, blir)
|
|
LÄSA
|
|
|
|
Eleven läser med stöttning texter som man har arbetat med i klassen och kan svara på frågor om information som tydligt framgår i texten, till exempel: Vem hoppar Dilan rep med?
|
|
|
Eleven läser med stöttning enkla texter och kan med stöd av frågor eller bilder återge enkla händelseförlopp i den lästa texten
|
|
|
Eleven samtalar, med stöttning i form av följdfrågor och omformuleringar, om enkla texters innehåll och kan då även svara på frågor vars svar inte går att hitta direkt i texten, till exempel: Om du var Max, skulle du springa då? Varför? Tycker du att Max gör rätt? Varför?
|
|
|
Eleven skapar tillsammans med lärare och kamrater förståelse för texters innehåll utifrån bilder och andra
|
|
SKRIVA 2
|
|
|
|
Eleven skriver framför allt huvudsatser. I huvudsatserna kan adverbial förekomma i temaposition och adverbialen följs då ofta av rak ordföljd, till exempel: "sen klassen jik till den stora bok hulan"
|
|
|
Eleven använder ibland inversion (omvänd ordföljd) vid vissa vanliga verb och adverbial samt i helfraskonstruktioner, till exempel Sen buter vi; Sen kom jag
|
|
|
Eleven använder enkel textbindning med vanliga sambandsord, till exempel: sen, och, då
|
|
|
Eleven använder ibland relativsatser, men dessa är då inlärda som helfraser, till exempel: "Det var en gång en flicka som ..."
|
|
|
Eleven utgår i återgivande texter från jag och här, och återger händelser kronologiskt och med ett konkret och vardagligt ordförråd. I dessa texter kan eleven ibland använda värderingar, till exempel: "Hon va så räd"
|
|
|
Eleven använder skriftspråkliga och ämnesrelaterade ord i beskrivande texter, till exempel: KRÖBlaD, nektaR
|
|
|
Eleven börjar i beskrivande texter använda nominalfraser utbyggda med framförställda bestämningar, till exempel: "tasgiga får; den första fåren"
|
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 1
Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 1LYSSNA
|
|
|
|
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat
|
|---|---|
|
|
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång genom att exempelvis peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om
|
|
TALA
|
|
|
|
Eleven presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel: Var bor du?
|
|
|
Eleven återberättar med stöttning en självupplevd händelse
|
|
|
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som tas upp i undervisningen
|
|
|
Eleven använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller uttrycker substantivens plural med ”många” i stället för med ändelse (många bok). Kopulan (är, blir) utelämnas ofta, till exempel jag rädd. Även prepositioner utelämnas ofta
|
|
LÄSA
|
|
|
|
Eleven börjar bli bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
|
|
|
Eleven identifierar huvudinnehållet i en text och svarar kortfattat på frågor som: Vad handlar texten om? Vilken bild passar till texten?
|
|
|
Eleven lokaliserar explicit information och svarar på enkla frågor som till exempel Vad ska du ta med dig till simhallen?
|
|
|
Eleven börjar använda bilder och andra multimodala resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text
|
|
SKRIVA
|
|
|
|
Eleven skriver korta texter med en meningsbyggnad som framför allt består av huvudsatser med rak ordföljd (subjektet före verbet), till exempel: "Jag heter mohamed, Jag kommer från somalia. Jag tallar somalisk"
|
|
|
Eleven återger ett händelseförlopp i en bildserie, till exempel en gemensam skolutflykt eller hur det går till att så frön
|
|
|
Eleven använder sambandsord som eleven har fått från läraren, till exempel: först, sedan
|
|
|
Eleven använder ett begränsat, konkret och personnära ordförråd
|
|
|
Eleven använder ämnesrelaterade och specialiserade ord som är kopplade till det aktuella skolarbetet, till exempel planterade, ärt, frön
|
Bygga Svenska - Lyssna & Tala, Läsa, Skriva - åk 4-6 - STEG 2
Observationspunkter för Lyssna och tala, Läsa, Skriva - STEG 2LYSSNA
|
|
|
|
Eleven urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång
|
|---|---|
|
|
Eleven visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
|
|
|
Eleven förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget
|
|
|
Eleven uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som tagits upp i undervisningen
|
|
TALA
|
|
|
|
Eleven presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, och svarar då på enkla frågor från kamrater och lärare
|
|
|
Eleven deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
|
|
|
Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
|
|
|
Eleven uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
|
|
|
Eleven använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen, till exempel: "Jag klippt den, nej... vad heter det... såga och sen slipt den på sandpapper"
|
|
|
Eleven börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, börja använda modala hjälpverb (vill, kan) följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb (kom in, spring ut) samt utelämnar mer sällan kopulan (är, blir)
|
|
|
Eleven gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd
|
|
LÄSA
|
|
|
|
Eleven vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
|
|
|
Eleven återger med stöttning huvudinnehållet och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
|
|
|
Eleven tolkar information i en text och svarar på frågor, även i de fall som svaren inte direkt går att utläsa av texten
|
|
|
Eleven gör relevanta kopplingar mellan en texts innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa förståelsen av det lästa, samt reflekterar över texten och svarar på frågor som: Vad tycker du att de ska göra?
|
|
|
Eleven kan härleda leden i genomskinliga sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver (badkläder, idrottshall)
|
|
|
Eleven använder bilder och andra multimodala resurser för att skapa mening i texter, även om läraren behöver uppmärksamma att bilder som är tänkta som ett stöd inte självklart är det för alla elever
|
|
|
Eleven skapar tillsammans med kamrater och lärare förståelse för texters innehåll utifrån rubriker och bilder
|
|
SKRIVA 2A
|
|
|
|
Eleven skriver korta texter med i huvudsak enkel meningsbyggnad, och placerar nu ibland adverbial i temaposition, till exempel: "På fritids måla vägen"
|
|
|
Eleven börjar använda inversion (omvänd ordföljd) vid vanliga adverbial och verb samt i helfraskonstruktioner, till exempel: "Sen komde pappa"
|
|
|
Eleven börjar använda bisatser och då företrädesvis relativsatser, till exempel: "hammare som heter mjölner"
|
|
|
Eleven använder i huvudsak vanliga sambandsord i textbindningen, till exempel och, eller, sen, då, samt vanliga pronomen i referensbindningen
|
|
|
Eleven skriver återgivande texter om sådant som kretsar kring jag och här, använder konkreta, vardagliga ord, till exempel: "in hem jag läsa; titta tv eller spela dator", och uttrycker ibland värderingar, till exempel: "Jag har simmat det var rolig"
|
|
|
Eleven använder ämnesrelaterade ord och strukturer som eleven har fått från läraren, till exempel: "Han hammare som heter mjölner; blixt och åska kommer från hammaren"
|
|
|
Eleven använder till viss del utbyggda nominalfraser, till exempel: "fyra elever; bäst vän; en fru som heter Siv"
|
|
SKRIVA 2B
|
|
|
|
Eleven skriver texter med en mer varierad meningsbyggnad som omfattar fler olika typer av bisatser ("fin lunch där jag drack cola; om du röstar på oss") och placerar ibland bisatser i temaposition, till exempel: "När vi några barn lekta på vatne"
|
|
|
Eleven använder i berättande texter fantasi och genremarkörer, till exempel: "det var en gång"
|
|
|
Eleven använder i återgivande, diskuterande och argumenterande texter värderingar, och motiveringar, till exempel: "det var jätekalt vatnet; jag åt panan och det jätegott"
|
|
|
Eleven prövar att använda mindre frekventa ord i återgivande och berättande texter, till exempel: "lit obehagligt; luften är inte ok för kvavt", men oftast använder eleven vardagliga och konkreta ord
|
|
|
Eleven använder ämnesrelaterade ord, till exempel: tall, rönn, kottar, barr
|
|
|
Eleven använder fler utbyggda nominalfraser, till exempel: "skolan som heter matteusskolan; non som jonglera; alla hundra tals människor"
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
