Svenska åk 1, 2018-2019

I svenska jobbar vi med språkutveckling på olika sätt. Vi lär oss läsa, skriva, tala och lyssna. Dessa färdigheter tränas ofta samtidigt. Vi lär oss läsa när vi skriver på datorn. Eleverna läser för varandra och samtalar om vad de läser, skriver och ser på bilder. Då tränas de också i att lyssna på varandra. Vi läser högt för barnen, samtalar om det vi läser och tränar olika läsförståelsestrategier. Eleverna får möta olika typer av skönlitteratur och faktaböcker för barn. Vi går ofta till skolbiblioteket då de får möjlighet att även låna hem böcker. Svenskan kopplas mycket ihop med övriga skolämnen, då vi bland annat samtalar, resonerar, ritar, läser eller skriver faktatexter och räknesagor.
Nästan all skrivträning görs på datorn med stöd av ljudande tangentbord och talsyntes. Elevernas texter blir sedan en egen bok. Eleverna tränar finmotorik och att forma bokstäver, för att sedan i åk 2 vara redo att börja skrivträna även för hand.

Vad ska vi lära oss?

Undervisningen i svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för olika syften. Eleverna ska få möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. 

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse att läsa och skriva. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. De ska också få möjlighet att kommunicera i digitala miljöer. 

Mål i svenska för åk 1

• Du skriver från vänster till höger
• Du prövar att skriva för att kommunicera
• Du utforskar skrivandet genom att använda versaler och/ eller gemener
• Du gör ofta mellanrum mellan orden när du skriver
• Du bildar oftast meningar. Ibland markerar du dem med stor bokstav och punkt.
• Du deltar aktivt när vi skriver gemensamma texter
• Du namnger nästan alla bokstäver och vet hur de låter
• Du urskiljer ord i meningar
• Du läser ord och meningar i enkla texter genom att ljuda och känna igen ord som ordbilder
• Du prövar att läsa om och rätta dig själv om det uppstår problem vid läsningen
• Du visar att du förstår det du läser genom att kommentera och återge delar av innehållet
• Du lyssnar när någon läser högt för dig och kan återge något av innehållet
• Du deltar aktivt när vi samtalar om innehållet i texter och försöker göra kopplingar till egna erfarenheter.
• Du ritar bilder till dina texter, eller på annat sätt kombinerar bild och text.
• Du berättar om händelser och upplevelser i grupp och lyssnar på andra.
• Du beskriver enkelt hur något ser ut eller fungerar så att andra förstår
• Du har fått möjlighet att i olika sammanhang träna på att återberätta och förklara liksom att ge och ta muntliga instruktioner 
• Du har genom högläsningen fått bekanta dig med några skönlitterära författare och illustratörer

Hur arbetar vi?

• Högläsning av olika typer av skönlitteratur. Vid högläsning samtalar vi ofta om ord och handling och visar olika lässtrategier i form av "läsfixarna". Läraren modellerar ibland hur man kan göra för att förstå det man läser. Ibland målar vi egna bilder kopplade till bokens handling.
• Textsamtal utifrån högläsning och filmer. Olika modeller prövas såsom tankelogg, SAKTA-modellen och "berättaransiktet". Vi tränar på att förstå texter och koppla texten till egna erfarenheter.
• Regelbundet gå till biblioteket (varannan vecka). Tipsa varandra om böcker. Låna böcker till klassbiblioteket
• Träna fonologisk och språklig medvetenhet på olika sätt: gemensamma språklekar, rimspel, ordspel, stavelsespel, bokstavsspel, lycko, vokalövningar, bygga ord med bokstavslådor, apparna Bornholmslek och Läskoden på ipad m.m.
• Finskriva veckans bokstav i bokstavsboken. Träna pennfattningen med penngrepp vid behov.
• Individuell lästräning i skolan och hemma som läxa. Vi tränar så kallad "upprepad läsning" och olika läsförståelsestrategier. Ofta använder vi läromedlet Stjärnsvenska (både fakta och berättande texter) eller andra småböcker för nybörjarläsare på olika nivåer.
• Lässtunder flera gånger i veckan, då man först läser själv och sedan läser högt och samtalar om det man läst med sin läskompis. Man samtalar också om bilder i boken. Olika lässtrategier tränas.
• Skriva gemensamma texter på dator via projektorn. Läsa texterna efteråt och ofta rita bilder till
• Skrivövningar på datorn, parvis och individuellt. Vi använder ljudande tangentbord och talsyntes. Texterna redigeras med stöd av pedagog innan de skrivs ut. Programmet StavaRex introduceras när man kommit igång med att skriva texter. Man ritar till det man skrivit och lästränar med sin text
• Skriva gemensamma tankekartor, "berättaransikten" eller listor som man sedan parvis berättar utifrån eller har som stöd för enkla texter
• Finmotorikövningar och finskriva bokstäver och siffror. 
• Rita och skriva fritt i berättelseboken.
• Uppmuntra att läsa upp det man skrivit i "Författarstolen". 
• Träna på att ge varandra respons i form av positiva "guldkorn" och frågor på innehållet.
• Berätta en historia med stöd av färdiga bild-kort ("Globi).
• Berätta om händelser och upplevelser. Intervjua varandra i grupp och parvis.
• Beskriva föremål och personer, så att andra kan gissa vad/vem det är. Beskriva enkelt hur något fungerar.
• Bekanta oss med några författare och deras böcker. 
• Bekanta oss med några olika genrer, såsom dikter, sagor och faktatexter. Vi arbetar då enligt modellen "genrepedagogik"

Hur visar du vad du lärt dig?

Du lyssnar när någon läser högt och är med och samtalar om vad vi läst.

Du läser högt för en vuxen, både texter du tränat i läxa och nya texter. Du samtalar om texten, bilder och ord i texten. 

Du skriver texter på datorn och ritar bilder till. Du läser upp ord och texter du skrivit för en vuxen eller för klassen.

Du deltar aktivt när vi läser, skriver och samtalar tillsammans, liksom när vi har olika språkövningar i grupp och parvis.

Du deltar aktivt när vi har olika muntliga övningar i stor och liten grupp; berättar, lyssnar, beskriver och frågar. 

Vad bedömer vi?

Hur långt du kommit i din språkutveckling med att läsa, skriva, tala och lyssna. Vi använder då Skolverkets "Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling" ihop med diagnosmaterialet "Nya språket lyfter" som är kopplat till det.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Kriterier

• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
• Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
• Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
• I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.