Grundkurs i geografi åk 7

Under er första Geografi-period på högstadiet ska vi arbeta med kartkunskap samt klimat. Vi kommer att ha två stycken test ett på namngeografi och gradnätet v.47 och ett prov v.50.

Syfte:

Kartan är det viktigaste hjälpmedlet inom geografin! Kan man tyda kartor på rätt sätt kan man skaffa sig en otrolig mängd information. Kartan är en förminskad och förenklad bild av verkligheten och liksom andra bilder säger kartan mer än tusen ord.

 Vi kommer att prata om varför vi har olika klimat och vegetationszoner och hur människan hanterar sin tillvaro utifrån detta. Kunskaper om detta är en förutsättning för att du senare ska kunna förstå och förklara frågor som rör människan på jorden t.ex. befolkningstäthet, migration, näringar, handelsmönster etc. Du ska bland annat få lära dig varför det är kallare i norr, varför Sverige ser större ut än vad det egentligen är på en vanlig karta och varför vi har olika årstider och vilka konsekvenser det får för människa, samhälle och natur.

Dessutom ingår det ett avsnitt namngeografi, den här gången ska vi fokusera på ”Världen” (fast avgränsa oss en aning till Världsdelarna, oceaner och hav.)

  

Jorden, kartan och ''namngeografi-världen''

Mål:         

Efter momentet kommer du kunna förstå din omvärld bättre och med hjälp av olika kartor förklara varför världen runt omkring dig ser ut som den gör. Du kommer även kunna förstå vad det innebär att vara källkritisk inom geografiämnet. Du har även utvecklat din förmåga att dra slutsatser genom att läsa av olika sorters kartor och diagram. För att göra detta använder du följande begrepp:

 

●     Gradnät

●     Latitud och longitud (Breddgrad och längdgrad)

●     Nollmeridianen

●     Ekvatorn

●     Tidszon

●     Datumgränsen

●     Jordens rörelser – dygn och år

●     Skottår

●     Jordaxelns lutning

●     Årstider

●     Vändkretsar

●     Polcirklar

●     Väderstrecken/kompassrosen

●     Kontinenter

●     Absolut läge

●     Relativt läge

 

Jordens klimat och vegetationszoner:

Mål:

Du kommer lära dig:

●     Skillnaden på väder och klimat

●     Jordens klimatzoner och vegetationszoner samt sambanden mellan dem

●     Vilka faktorer som påverkar klimatet i olika delar av världen. Vad det är som gör att det är varmt respektive kallt på olika platser på jorden. Vad avgör om det faller mycket nederbörd eller inte?

●     Hur t.ex. strömmar, havstemperatur, vindar, jordaxelns lutning samt topografin påverkar naturmiljöerna på jorden och därmed ger olika förutsättningar för människors levnadsvillkor 

Arbetssätt

Under momentet kommer vi att jobba en hel del med kartboken. Ni kommer att få lära er lite mer om vilka olika typer av kartor det finns och vad de kan användas till. Ni kommer också att få möjlighet att lära er vilka olika zoner jorden är uppdelad i (klimat-, vegetations- och tidszoner) 

·      På lektionerna kommer vi att göra praktiska övningar dels med hjälp av kartboken men även genom att försöka visualisera fakta på olika sätt.

·      Ni ska läsa material ni får av mig och arbeta med olika övningsuppgifter.

·      Ni kommer även att få instuderingsfrågor till er hjälp. Glöm inte de viktiga ämnesbegreppen!

 

Bedömning:

Bedömningen grundar sig på det du visar upp under lektionerna, det du visar på namngeografi- och karttestet v.47 samt ditt resultat på det avslutande provet v.50. Kom ihåg att ju fler tillfällen du använder för att visa dina förmågor och din kunskap, desto större blir det bedömningsunderlag jag har att tillgå.   

 

 

Inför namngeografi-och karttestet v.47 kommer du behöva kunna:

     Förstå och använda er av gradnätet. Ange platsers absoluta läge med hjälp en karta med gradnät och platsers relativa läge i förhållande till ekvatorn.

Ha lärt er namngeografin för detta moment. Både var platserna ligger på kartan men även storleksrelationer mellan dem. Exempelvis vilken ocean som är störst eller vilken världsdel det bor flest personer i.

 

Inför klimatprovet v.50 kommer du behöva kunna:

- läsa av ett klimatdiagram och dra slutsatser om var platser ligger någonstans med hjälp av informationen som diagrammet ger

- använda dig av kartor för att förklara varför olika områden på jorden har olika klimat

-redogöra för var samt förklara varför vi får årstidsväxlingar på jorden

- redogöra för samt förklara de olika klimat-och vegetationszonerna på jorden

- redogöra för vilka olika faktorer som avgör klimatet på olika platser samt kunna dra slutsatser om detta utifrån diagram och kartor

- diskutera olika orsaker till och konsekvenser av klimat och vegetation för både natur och människa

- fundera kring hur en ökad växthuseffekt skulle kunna påverka de olika klimat- och vegetationszonerna och människorna som bor i dem. 

 

Digitala sidor man kan träna på:

https://online.seterra.com/sv/ (”hav och sjöar” samt ”världsdelar och hav”)

 

http://www.webbmagistern.se/geografi.html

 

https://www.youtube.com/watch?v=o1LHLE39f8o 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Kriterier

• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.