Vikingatiden

Vikingatiden var en period för ca 1000 år sedan. Men varför kallas tiden för vikingatiden? Vikingarna blev kända för sina stora skepp och de färder de gjorde. Men vad var det som drev dem ut på resor och vart reste de? Var alla ute och plundrade och härjade och vem skötte i så fall om gårdarna? Hur var det att vara barn under den här tiden? Hur såg deras alfabet ut? Vad trodde vikingarna på? Finns det spår i vår tid av vikingatiden? Det här är frågor som du ska få svar på under temat. Innan vi startar upp kommer vi att repetera stenålder, bronsåldern och järnåldern.

Hur ska vi arbeta?

• Gemensamma genomgångar.
• Samtal om tidslinjen och viktiga händelser.
• Läsning av faktatexter.
• Olika arbetsuppgifter utifrån de gemensamma genomgångarna.
• Filmer.
• Samtal och diskussioner.
• Använda Atlas för att jämföra Sveriges gränser idag och hur gränserna var på vikingatiden. Se skillnader och likheter.
• Göra en gemensam ordlista över historiska begrepp så att du ska kunna tala och skriva om vikingatiden.
• Egen fördjupning där du väljer en uppgift.
• Lyssna på boken "Drakskeppet" av Maj Bylock och lyssna på radioteatern "Turid - en vikingasaga".

Begrepp

Vikingatidsarbetet innehåller en hel del begrepp som du behöver förstå:

vikingatid, asagudar, asatro, blot, offer, träl, husfru, svear, götar, gutar, jämtar, samer, storman, Birka, långhus, vikingaresor, plundra, handel, runor, runsten, historiska spår; fynd och fornlämning

Hur visar du vad du har lärt dig?

Arbetet med vikingatiden kommer att avslutas med att du, enskilt och tillsammans med en klasskamrat kommer att få göra uppgifter kopplade till området vikingatiden.

Du ska kunna:

• förklara och visa på samband mellan de viktiga historiska begreppen.
• berätta varför vikingarna åkte på sina resor och konsekvenser av resorna.
• förklara hur en vikingaby såg ut, vilka människor var som bodde där och hur de hade det.
• berätta om spår som finns kvar idag från vikingatiden.
• berätta om asatron och jämföra med kristendomen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.