Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Fg PP Moderna myter uppläsning år 7

Skapad 2018-11-01 11:05 i Fäladsgården Lunds för- och grundskolor
Ett arbetsområde som syftar till att se berättarmönster, att se skillnader och likheter mellan olika kulturers sätt att bygga historier, att få eleverna att läsa högt och skapa egna historier efter ett givet mönster.
Grundskola 6 – 9 Svenska
I SAGORNAS VÄRLD Det var en gång... Säkert minns du sagor som du själv eller någon vuxen läste för dig när du var liten. I det här arbetsområdet ska du titta in i sagans fantastiska värld och få möta olika typer av sagor. Vi ska titta på hur sagor och myter brukar vara uppbyggda som en utgångspunkt för att ni sedan ska skriva moderna sagor om sådant som bekymrar barn och vuxna idag. Era berättelser ska ni sedan läsa upp för en grupp yngre elever.

Innehåll

Mål

Förstå hur sagorna uppkommit och utvecklats.
Förstå och kunna se skillnaden på olika typer av sagor från olika kulturer.
Kunna skriva en egen illustrerad modern saga med hjälp av Storybird.
Kunna berätta och visa upp er egen saga inför en grupp.

Arbetets innehåll

Ni ska bekanta er med hur man arbetar med

  • strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • olika sätt att bearbeta texter till innehåll och form. 
  • muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare
  • skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. I detta tema sagor och myter. 

Arbetssätt och redovisningsform

  • Sagomönster och analys av olika berättelser.
  • Övningar i berättar- och minnesteknik.
  • Gruppdiskussion om moderna problem och moderna myter som florerar. 
  • Skriva en illustrerad saga i Storybird.
  • Berätta sin saga inför en grupp yngre elever.

Visa din kunskap - Bedömning

Din förmåga att skriva en egen modern saga.

Din förmåga att få illustrationer och berättelser att bilda en god helhet.

Din förmåga att muntligt framföra dina saga på ett engagerat sätt inför en yngre publik.

Reflektion

  • Hur upplevde jag att läsa upp en saga för de yngre barnen?
  • Hur blev mottagaranpassningen konkret för dig i det här arbetsområdet, och vad lärde du dig inför kommande uppgifter?
  • Är olika typer av genrer olika lämpliga för att återberättas?
  • Vilka fördjupade insikter har du fått om textuppbyggnad?
  • Hur har sagobegreppet ändrats för dig med hjälp av arbetsområdet?

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
    Sv  7-9
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
    Sv  7-9
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
    Sv  7-9
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Sv  7-9
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
    Sv  E 9
  • De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
    Sv  E 9
  • Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
    Sv  E 9
  • Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
    Sv  E 9
  • Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
    Sv  E 9

Matriser

Sv
Att tala inför och engagera en publik

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Att tala - kommunikativ kvalitet
Det går att höra vad du säger, men du växlar oprovocerat i röststyrka och tempo, och verkar osäker på hur du ska röra dig.
Du har ögonkontakt med publiken och riktar det du säger till den i lagom tempo. Du talar stabilt och står stadigt.
Du har en god kontakt med din publik, och riktar exempelvis frågor tlll den. Du ger ett engagerat intryck med hjälp av kroppshållning och sättet att använda rösten.
Din kontakt med publiken är god och påverkar ditt anförande. Du kan ta in det de säger i ditt anförande. Du använder rösten, pauser, rörelse och kroppshållning på ett sättet som förstärker det du säger.
Att tala - språklig kvalitet
Du använder ett enkelt språk och kan ibland fastna i utfyllnadsord, som typ, vadheterdet, och ehhhhhmmm... Du har ingen tydlig inledning/avslutning.
Du använder ord som du förklarar för att få din publik att förstå. Ditt anförande flyter utan större hackighet. Inledningen förklarar innehållet och publiken förstår när ditt anförande är slut.
Du använder varierade ord för att föredraget ska bli roligare och lättare att lyssna på. Din inledning och avslutning hänger ihop.
Din språkanvändning visar att du har känsla för formuleringar, kanske av en humoristisk art. Din inledning och avslutning gör att man förstår vad du tycker är huvudpoängerna i det du berättar.
Att använda hjälpmedel
Du visar upp något eller använder exempelvis olika röster.
Du använder rekvisita, men utnyttjar den inte riktigt.
Din rekvisita och ditt sätt att berätta styrker det du berättar.
Din rekvisita och ditt sätt att använda dig av din röst understryker på ett effektfullt sätt det du berättar.

Sv
Fg - Matris Kvalité på skrift

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Struktur
Din text har en inledning, en huvuddel och en avslutning.
Din text har en inledning, en huvuddel och en avslutning, och innehållet i den påverkar de olika delarnas längd och inbördes förhållande.
Din text har en inledning som fångar läsaren, en huvuddel som utvecklar inledningen och en avslutning som avrundar och återknyter till inledningen.
Din text har en inledning som på ett genretypiskt sätt får din läsare att förstå anslaget och vad det ska handla om, en huvuddel som utvecklar inledningen och ger kött på benen och en avslutning som avrundar på ett för genren lämpligt sätt, genom att exempelvis sammanfatta eller låta läsaren tänka efter.
Ordval
Ditt ordval gör din text begriplig.
Ditt ordval gör din text förståelig och passar uppgiftens karaktär.
Ditt ordval gör din text lättförståelig, passar uppgiftens karaktär och får dina läsare att ibland tänka i nya banor.
Ditt ordval gör din text tydlig, njutbar och tänkvärd.
Menings- och styckebyggnad
Du sätter punkt och stor bokstav och det märks att du ibland delar upp texten i stycken för att underlätta för dina läsare.
Du använder olika skiljetecken såsom punkt, frågetecken, utropstecken och kommatecken på ett relativt korrekt sätt. Du delar upp texten i stycken efter dess innehåll.
Du använder olika skiljetecken på ett i huvudsak korrekt sätt och förmår att variera meningarnas uppbyggnad och längd på ett sätt som underlättar läsningen. Du använder styckena för att visa att det händer något nytt och för att göra texten tydligare.
Du använder olika skiljetecken på ett medvetet sätt för att skapa en god läsrytm och ge en egen karaktär till texten. Din styckeindelning är medveten och bidrar också den till att göra textens innehåll och karaktär tydligare för dina läsare.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: