Barnboksvecka

Läsa är ett viktigt inslag varje dag men visst är det fint att uppmärksamma läsningen extra ibland.
Tillsammans ska vi lyfta läsningen ur många perspektiv och göra kopplingar till läsningen på olika vis.

Syfte

Stimulera elevernas intresse för att läsa. Känna till några barnboksförfattare. Utveckla kooperativt lärande.

Konkretiserade mål

Känna till minst en barnboksförfattare och en bok denne skrivit. Kunna läsa/lyssna på en individanpassad barnbok och återge innehållet för en mottagare muntligt. Kunna lyssna på barnböcker vid högläsningstillfällen samt när kamrat muntligt läser och återger innehållet.

Undervisningen

Ta reda på vilka förkunskaper eleverna har i ämnet om barnboksförfattare. Vi lär känna några kända svenska barnboksförfattare genom att titta på film. Vi kommer att högläsa, i olika konstellationer ur böcker skrivna av ett urval kända barnboksförfattare. Individuell läsning och återberättande i olika former. Vi kommer att föra statistik över hur många böcker vi läst under veckan. Vi kommer att framställa en individuellt utvalda karaktär.

Bedömning

Under veckan har den enskilda eleven på något sätt fått benämna en författare och en bok. Eleven kan på olika sätt visa att han/hon kan förstå innehållet i en barnbok genom att muntligt återberätta delar av, eller en hel bok.  Eleven ska lyssna på en kamrat som läser och återberättar. Eleverna ska skriva en kort beskrivande text och bildligt framställa vald karaktär.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, och

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.