Hej

 

Dags för ett skriftligt prov Ons.21/11. Provet kommer att innefatta Ljud och Ljus.

 

Eleverna har fått arbeta med två häften, det ena heter ljus och skugga det andra heter ljud. Provet kommer till största del bygga på de frågor som tillhör de båda häftena.  Under lektionstid har vi också arbetat med gradskiva. Vi har med hjälp av gradskivan tränat på att rita hur ljus reflekteras mot en plan spegel och hur ljuset bryts i en plan vattenyta.

 

Reflektion i en plan spegel: Eleverna skall till provet kunna utifrån en bestämd infallande ljusstråle mäta ut en infallsvinkel och en reflektionsvinkel och sedan rita ut en reflektionsstråle. Svårigheterna ligger i att förstå att infallsvinkel och reflektionsvinkeln skall mätas mot en Normal. Normalen skall ritas 90 grader mot ytan och starta där den infallande strålen möter den plana spegelytan. En annan svårighet är att veta att reflektionsvinkeln = infallsvinkeln.

 

 

 

 Ljusets brytning i en plan vattenyta: Det fungerar ungefär på samma sätt som den plana spegeln på så sätt att vinklarna skall mätas mot en Normal. Skillnaden finns i att eleverna skall rita en brytningsstråle istället för en reflektionsstråle. Eleverna skall kunna rita ut en normal, kunna mäta infallsvinkeln, kunna mäta ut en brytningsvinkel och sedan rita ut brytningsstrålen. En svårighet här är att brytningsvinkeln inte är lika med infallsvinkeln en annan svårighet är att storleken på brytningsvinkeln beror på det medium som ljuset skall brytas i.  Till exempel om ljuset kommer från luft och skall brytas i vatten, så blir brytningsvinkeln större i vattnet än om ljuset skulle brytas i glas. Detta betyder att strålen bryts mer desto tätare materialet är. Vinkeln blir dock mindre för att vinkeln mäts mellan Normalen och brytningsstrålen. Desto tätare desto mindre brytningsvinkel. Om ljuset skulle brytas från vatten till luft då skulle brytningsvinkeln bli större än infallsvinkeln.

 

 

 

              Centralt innehåll

 

Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.

 

Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

 

Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.

 

Bedömning

 

 För E: Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.

 

För C: Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.

 

För A: Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.