Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Systematiskt kvalitetsarbete hundgruppen

Skapad 2018-11-05 13:41 i Nolängens förskola Ale
Förskola
Systematiskt kvalitetsarbete mall för förskoleområde 6

Innehåll

 

 

 SKA arbete Hundgruppen/ Smörblomman ht 2018/ vt 2019

 

1. Kartlägg var befinner ni er

 

 Tre dagar i veckan så har vi tema hunden Max. Max har ofta med sig saker i sin påse och på detta sätt får vi in de olika momenten från läroplanen. Vi har kopplat sånger som passar till dagens ämne, och varje samling avslutas med rörelsesånger som tex miniröris. Barnen ser fram emot att Max skall komma och är nyfikna och deltar med glädje

 

 Vilka processer ( projekt/tema) behöver vi sätta igång utifrån våra styrdokument samt barngruppens behov.

 

 Vi ser en möjlighet att utifrån läroplanen kan vi bearbeta de olika läroplansmålen genom hunden Max.

 

Ett av målen med det här arbetssättet är att barnen ska få  en insikt i hur en samling går till, känna delaktighet, - Jag kan och att få möjlighet till nya upplevelser.

 

 

Vilka tankar ligger till grund för årets gruppindelning 

 

 I stället för att ha 2 avdelningar så har vi valt att jobba i 3 grupper 3 dagar i veckan. Detta har vi valt för att få det lugnare för både barn och pedagoger men även för att kunna utmana grupperna utifrån deras behov.

 

 

 Vilka tankar ligger till grund för årets personalorganisation?

 

        I samråd med vår chef bestämdes vem som skulle arbeta tillsammans.

 

Vilka förändringsprocesser anser ni behöver göras i lärmiljöerna utifrån pedagogisk bokslutet/årets organisation?

 

 Då de yngsta barnen alltid är stationerade på Smörblomman så har vi anpassat miljön därefter. Vi har tagit in lekmaterial anpassat för de yngsta åldrarna men har efterhand fått byta ut en del då vi märker att de behöver nya utmaningar. Dessutom går det några barn i Pippigruppen som tillhör Smörblomman övrig tid och behöver lekmaterial som utmanar dem då de är lite äldre.

 

 

 2. Beskriv;  hur ska ni arbeta för att uppnå en god kvalitet och se resultat i arbetet genom era; 

 Metoder och arbetssätt ( tex ert förhållningssätt och barnsyn, atmosfärer på avdelningen) 

 Vi vill ha en tillåtande och lustfylld atmosfär. Vi tycker att det är viktigt att vi har samma barnsyn med tydliga och fasta rutiner. Barnen  har fasta platser vid matbordet och vid deras sovplatser för att skapa trygghet. Det blir mycket upprepningar och igenkänningsmoment för att barnen ska känna sig trygga i det och våga vara med och pröva på.

 

 Utifrån beprövad erfarenhet så har vi kommit fram till att man vinner mycket i arbetet med barnen genom tydlighet och upprepning.

 

 Genom vårt temaarbete så vill vi att barnen skall bli uppmärksamma på hur ett tematiskt arbete och samling kan gå till. Detta ser vi som ett undervisningstillfälle som kan ge upphov till många leksituationer och samtal under övriga dagen.

 

 

 

Kärnverksamhet:

 

Jag kan!

Vi uppmuntrar, stöttar, vägleder och utmanar barnen till att klara sig själva i olika situationer. Vi skapar möjligheter till detta genom att till exempel låta saker ta sin tid vid påklädning, det är okej att spilla när man försöker hälla mjölk i glaset själv, vi avvaktar och iakttar barnen vid mindre konflikter för att se om de kan lösa det på egen hand, vår roll i situationen blir istället att komma med verktyg för att lära sig hur man går vidare. Barnen uppmuntras till att hjälpa, stötta och trösta varandra tex kanske en kompis kan hjälpa en att ta ner pusslet eller någon annan leksak.  Barnen växer genom att få lyckas och den känslan vill vi förstärka.

Jag vill!

Vi uppmuntrar barnen till att prova olika lösningar. Vi är öppna för deras idéer, tankar och funderingar, vi lyfter upp och synliggör för att uppmuntra till ett utforskande beteende hos barnen som väcker deras nyfikenhet över hur saker fungerar, varför det ser ut som det gör etc. Vi vill även sätta deras tankar och funderingar i ett sammanhang för att synliggöra den egna kunskapen och det egna lärandet. Verksamheten utformas efter barnens behov och intressen, det är genom upprepning och lek som vi tror att barnen lär sig bäst. Deras egna intressen gör att motivationen och inspirationen hålls igång och lärandet blir på så sätt lustfyllt.

Jag får!

Vi tar till vara på barnens tankar och åsikter och skapar diskussioner utifrån dom. Vi låter alla komma till tals, även de som inte än kommunicerar verbalt med ord ges tid och utrymme till att göra sig förstådd. Vi försöker se till varje individs förutsättningar och skapar möjligheter utifrån individen. Rättvisa behöver inte betyda lika för alla utan varje individ ska ses utifrån barnets förutsättningar. Även om varje barn ska få känna "jag får göra min röst hörd" så behöver inte det betyda "att vi ska göra som jag säger", alla har rätt att göra sin röst hörd men beslut kan sedan tas utifrån andra perspektiv till exempel tidsaspekt; vi kanske inte hinner göra detta innan lunch, demokratiskaspekt; vad vill resten göra, ska vi rösta?

 

 3. Formulera tydliga mål och förväntade effekter för de processer kartläggningen visat utvecklingsbehov av.  

 Mål och förväntade effekter bör vara formulerade på ett sätt som gör att det går att följa upp vad som är uppnått och när, såväl i utvecklingsarbetet som i förhållande till de nationella målen. Det kan till exempel handla om att ställa frågan ”Vad vill vi ska hända” och sedan följa upp om det hände, troliga orsaker till att det hände eller inte. 

  • Säkerställ att att det finns en kärnverksamhetsplanering för varje avdelning och att projektplaneringar/levande verksamhetsplan görs i unikum ( en bra dokumentation gör det lätt att utvärdera i slutet av läsåret )
  • Bilaga 1 Levande verksamhetsplan  
  • Bilaga 2, stöd frågor

Bakgrund

Vi har valt att arbeta med temat "Hunden Max". Vi har ett bra grundmaterial så som sånger, ramsor och figurer (gosedjur) .

Vi vill med temat utforska och upptäcka vår omvärld. Vi har särskilt fokus på att temat ska väcka nyfikenhet hos barnen och stimulera deras språkutveckling, matematik och naturkunskap.

Genom variation och upplevelser stimuleras fantasin och olika sinnen.

Vi ska på olika sätt dokumentera våra upplevelser tillsammans med barnen. Vi ska använda digitala verktyg som ipad och dator för att upptäcka och för att dokumentera med.

 

 

 4.  Pedagogiskt bokslut
Gr-enkät
Analysera kort Gr-enkätens resultat- hur arbetar vi vidare ?

Då vi inte har några barn i den åldern vars föräldrar har svarat så har vi inte utgått ifrån  från Gr-enkäten.

Vi ha analyserat våra svar i självskattningen hösten 2018. De område vi har skattat oss lägre på ser vi att vi jobbat med och skulle skattat oss högre i dagsläget. Dock kvarstår kulturell mångfald på samma nivå då vi inte jobbat aktivt med detta ännu.

 

Beskrivning av årets arbete med utgångspunkt från läroplanen

Vilka processer har vi satt igång? Motivera varför dessa valdes med utgångspunkt i barngruppens behov samt läroplanens mål.

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

    Under årets gång har vi fått med många mål i läroplanen men vi tycker att de här målen som handlar om att känna tillit, våga pröva, fungera i gruppen, bry sig om varandra  och bli självständiga och nyfikna är det första vi vill ge barnen för att sedan kunna arbeta vidare med övriga mål.
  • Vi upplever att barnen känner sig trygga med oss pedagoger och de andra barnen i gruppen. Det är ingenting som är självklart när det gäller att visa hänsyn och ta hand om varandra men vi ser ständiga framsteg och det är en pågående process.

 

 

Resultat:
Vad menar vi att vi kan se för resultat i barngruppen som följd av de processer vi drivit? Fokusera på vad som gjort skillnad i ert arbete (inte så mycket på vad ni gjort).  

Genom att avsluta våra samlingar med miniröris och att videofilma lite då och då ser vi tydliga framsteg hos barnen i att våga delta och känna glädje och gemenskap.

När vi berättar saker och tar upp olika ämnen är det en del barn som har svårt att stanna kvar och lyssna men det är positivt att man kan prata om det vid andra tillfällen under veckan så det ändå blir en upprepning och man märker vad barnen snappat upp.

Visar vår barngrupp några kännetecken på att de utvecklat sig när det gäller läroplanens mål? Om ja , i så fall vilka?

 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

 

Hur vet vi det ? Beskriv

Vi märker att barnen vågar ta för sig mer i gruppen och känner trygghet att delta och pröva nya saker  och kan känna medkänsla om någon blir ledsen och vill gärna hjälpa till att trösta.

 

Analys av årets arbete:

 Hur/varför  valde ni metoder, arbetssätt, innehåll, organisation som gjort skillnad för barnens utveckling och lärande 

 Vad av detta verkar ha varit framgångsrikt? / Varför tror ni att det har varit framgångsrikt?

Tema: Genom vårt tema Hunden Max har vi haft möjlighet att pröva på många olika saker med barnen och prata om olika ämnen. Då barnen är små är det väldigt tacksamt att använda sig av figurer för att fånga barnens intresse. Vi har hela tiden haft möjlighet att stanna upp och jobba vidare i något ämne om vi märkt att barnen varit särskilt intresserade.

Träning av språket har vi fått in dagligen genom sagoläsning, ramsor, sånger och mycket kommunikation.
Ett mål var att få in mer naturkunskap via experiment men vi känner att det föll bort på grund av olika skäl som tidsbrist bland annat så detta får vi ta med oss till nästa termin.
Matematik har varit ett lättare mål att få in naturligt i verksamheten genom undervisning och spontana lärtillfällen t.ex genom att räkna barnen och vi har hjälpt Max och Lisa med räkneproblem. 

En gång i veckan har vi  valt att vara inne hela förmiddagen och fokusera på en skapande aktivitet i anknytning till ämnet vi tar upp den veckan. Tanken är att barnen ska få möjlighet att använda olika material och tekniker och att använda händerna. Det har varit givande både för barn och pedagoger. Då de har gjort uppgiften i smågrupper är alla väldigt ivriga att få delta så de som är sist har lite svårt att vänta men vi ser det som en lärprocess med turtagning. Det här konceptet känns bra för oss.

Vi kunde också i slutet av vårterminen upprepa ämnen som vi kände var extra aktuella eller att fåtal barn var närvarande förra tillfällena. Detta gav oss även en bekräftelse på vad barnen snappat upp under terminen.

När vi använder oss av sång och musik är det mycket lättare att få med alla barnen under samlingen. Från början var det bara vi vuxna som sjöng med men nu är det fantastiskt att höra att så många av barnen sjunger med i texten. 
Vi har avslutat varje samling med rörelse till musik, oftast Miniröris för att vi tycker det är väldigt viktigt att lära barnen tidigt att känna glädjen och lusten i att röra på sig och delta i gruppaktiviteter. 

Gruppindelningen: Genom att vara mindre antal barn i gruppen på 2 personal har vi haft möjligheten att få arbeta i en mindre, lugnare grupp när vi är 2 personal på plats. Barnen är en mer homogen grupp åldersmässigt vilket känns som en fördel när vi planerar våra samlingar och vi kan se på vilken nivå vi ska lägga oss. Dock kan vi se en nackdeldel att det inte finns några äldre barn i gruppen som förebilder för de yngre när man har frågeställningar eller sjunger och gör rörelser. 

Det känns lättare att få en överblick av barnen i en mindre grupp och vid utvecklingssamtal känns det inte så stressigt då det inte blir så många samtal.

Svårigheterna som vi upplevt är sårbarheten i en grupp då man blir lämnad ensam vid rast eller planering. När det finns fler yngreavdelningar i ett hus finns det andra möjligheter att få hjälp om man behöver byta en blöja  eller något annat inträffar men vi känner oss lite ensamma och utsatta då vi inte alltid har samma inne och utetider som de äldre grupperna. De som arbetar i äldregrupperna vill gärna utöka tiden från nuvarande 8.30-13.30 genom längre tid på eftermiddagen, vilket skulle innebära ännu mer ensamarbete i hundgruppen. Detta är lättare att verkställa i ett hus med flera yngre och äldreavdelningar tror vi. 

Veckobrev: Vi har dokumenterat vårt temaarbete i en lärlogg som vi sedan publicerat varje vecka som ett veckobrev för föräldrarna. Lärloggen använder vi även som en planering inför temat och vi kan sedan utvärdera efteråt hur det gick. Föräldrarna har då möjlighet att följa vårt arbete och prata med sina barn om det hemma då våra barn ännu inte berättar så mycket. Vi har fått mycket positiv feedback från föräldrarna genom kommentarer i tambur eller vid utvecklingssamtal.
Alla ämnen vi berört finns dokumenterade i lärloggar och i vår Pedagogiska planering.

Vissa ämnen har vi valt att göra bildcollage av till barnen som vi satt upp på väggen i barnens höjd som en dokumentation för dem.

 

 

 Slutsats

Sammanfatta kort vilka som var framgångsfaktorerna och vilka utvecklingsområden som kvarstår. Vidare så utveckla hur arbetet skall fortsätta framöver; vad tar vi med oss till nästa termin? Vilka eller vilket utvecklingsområde skall vi fokusera på? Etc.

Efter en kort stund så märker vi att de äldre barnen i gruppen är engagerade medan det är svårt att fånga de yngsta barnens intresse och då stör de i stället samlingen för de äldre. Ska vi ha längre samling bara för de äldre och de yngre bara är med och sjunger? Ska vi släppa på att de yngre måste sitta kvar under hela samlingen? Kan vi engagera de äldre om de yngre börjar leka? Något vi kan pröva är att dela upp gruppen i 2 delar med en kort gemensam samling och sedan jobbar man vidare i mindre grupp.

På det stora hela tycker vi att det här konceptet som vi jobbat utifrån fungerat bra och vi tar med oss det till nästa termin då det känts bra med tydlig struktur för barnen och oss pedagoger.

Naturkunskap måste vi jobba mer med så det blir mer kontinuitet och ett naturlig inslag. Vi tror att nya planeringarna som lagledarna arbetar med kommer att hjälpa oss i detta arbete.

 

 

 Stödfrågor till systematiska kvalitetsarbetet

 

Lilla hjulet:

 

1. Hur blev det? Var är vi? Snabb reflektion (uppföljning och analys)

 

Vad visade barnen intresse för? Vilka frågor hörde vi? Vad fångade dem?
Vad hände? Vad och hur gjorde barnen? Hände något oväntat?
Hur påverkade platsen, materialet, gruppen?
Reflektioner vad var bra? Vad gjorde skillnad för barnen? Hur var vi ett stöd för utveckling och lärande, förmågor och kompetenser? Vilka var våra framgångsrika metoder och förhållningssätt? Kunde vi tänkt annorlunda?

 

2. Vart ska vi (Mål)

 

Hur går vi vidare utifrån det vi sett, hört? (mål) Vad vill vi följa upp utifrån, intressen, åsikter
Vilka utmaningar vill vi skapa?
Vilken möjlighet till utveckling och lärande vill vi erbjuda och skapa förutsättningar för?
Vika mål vill vi arbeta mot?

 

3. Hur gör vi? (didaktiska val)

 

Hur gör vi konkret? (grupp, material, miljö, digitala verktyg etc.)
Vem ansvarar för vad?
Vad dokumenterar vi? Vilka förväntningar har vi?
Hur dokumenterar vi?

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: