Ke åk 8 "Kolets kemi" ht 18

Kol är ett speciellt grundämne på vår jord. Det är grunden i all organisk kemi, vilket i sin tur är grundstommen för all levande materia.

Syfte

Syftet med avsnittet ”Kolets kemi” är att du ska lära dig mer om grundämnet kol och varför det är en så otroligt viktig byggsten i allt levande på vår jord. I alla växter och djur finns många olika kolföreningar med olika egenskaper, och även ur själva jordskorpan kan vi utvinna stora mängder kolföreningar.
Syftet är också, liksom inom alla de naturvetenskapliga ämnena, att du ska lära dig att arbeta systematiskt med vetenskapliga undersökningsmetoder samt att du ska kunna ta ställning i frågor som rör energi och miljö.

Innehåll. Vad?

I detta område läser vi om kolväten, alkoholer organiska syror och estrar.

Centrala begrepp i kapitlet är:

• kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer
• kolatomens kretslopp
• Växthuseffekten
• kolföreningarnas indelning i grupper: o kolväten (metan, etan, propan, etc.) o alkoholer (t.ex. metanol och etanol)  
• kolföreningarnas kemiska uppbyggnad, egenskaper och användningsområden
• fotosyntes och förbränning, samt energiomvandlingar i dessa reaktioner  bergoljans betydelse som energi- och råvarukälla
• separations- och analysmetoder, t.ex. destillation av bergolja

Innehåll. Hur?

Under detta område arbetar vi med faktatexter, laborationer samt argument.

Faktatexten hämtar vi främst från bokens kapitel 9, "Kol och kolföreningar". Vi arbetar även en del i kap 8 och då handlar det om kolets kretslopp och växthuseffekten.

Bedömning

Bedömning sker löpande under lektionerna vid t ex diskussioner och genomgångar.
Vi kommer även att ha ett prov som bedöms.
Det laborativa arbetet bedöms vid själva laborationstillfället.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.