Syftet med likabehandlingsplanen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillbehörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen bygger på FN:s barnkonvention och regleras av diskrimineringslagen och skollagen. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas.

Undersöka

Vi deltar aktivt i barnens lek och är närvarande och lyhörda pedagoger som lyssnar in och samtalar med barnen vid alla rutinsituationer för att kunna identifiera om det förekommer diskriminering och kränkningar. Genom webbverktyget unikum, kalendarium, föräldraråd, föräldramöten berättar vi om vårt arbete. Vi har även daglig föräldrakontakt, förskolebrev, gemensamma aktiviteter och traditioner. Vi genomför barnintervjuer/observationer utifrån trygghet och trivsel, i september och februari. Utifrån dessa bestäms ett fokusområde där vi sedan genomför observationer under två veckors tid. Östra karups förskolas föräldrar ska känna att de alltid kan vända sig till oss, alternativt förskolechefen, om de känner någon form av diskriminering eller kränkning.

Analysera

Utifrån vår observation och dokumentation som gjorts, utvärderar vi vår verksamhet och analyserar. Det genomförs för att upptäcka brister och orsakerna till dem.

Åtgärder

Utifrån analysen gör vi kartläggningar över verksamheten för att på så sätt synliggöra förbättringsområden, förebygga och främja arbetet och aktiviteter i verksamheten. En handlingsplan upprättas utifrån vad som ska åtgärdas, vem som är ansvarig, vad som ska genomföras och en tidsplan. Allt arbete med aktiva åtgärder ska ske i samverkan med barn och med alla anställda i verksamheten.

I förebyggande syfte kommer vi att lyssna till barnen vid spontana och planerade aktiviteter, där barnen får möjlighet att uttrycka sig och känna delaktighet och inflytande i sin vardag. I förebyggande syfte gällande pedagoger, för vi olika diskussionsforum på planeringsdagar, APT och kvalitetsmöte utifrån läroplanens normer och värden samt aktuell litteratur och utbildning. Då diskuterar vi förhållningssätt gentemot pedagog/pedagog, barn/pedagog, barn/barn. Där går vi även igenom rutiner, riktlinjer och policy dokument som ska gynna verksamheten och personerna i den.

Följa upp och utvärdera

Det sista steget är att följa upp och utvärdera handlingsplanen, analysen och åtgärderna i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Utifrån resultatet ska vi kunna se en förbättring och att arbetet genererat erfarenhet som dokumenteras och implementeras i verksamheten.

Östra karups förskolas mål 2018.10.01 – 2019.09.30

Barn och vuxna ska respektera varandras integritet.

Ansvariga; Östra karups förskolas pedagoger samt förskolechef

Diskrimineringsgrunder

Kön

Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, 

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer.  Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.

Religion eller annan trosuppfattning

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Sexuell läggning

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.

Ålder

Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

Östra Karups handlingsplan

1. Åtgärdande arbete

Om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upptäcks följer vi nedanstående rutiner.

1.1 Rutiner för åtgärder när barn kränks eller trakasseras av andra barn: 

Pedagog på förskolan uppmärksammar ett utsatt barn. Alternativt vårdnadshavare eller pedagog på förskolan kontaktar förskolechef om barnet berättar att det blivit utsatt. 

Markera för barnet att beteendet är förbjudet.

Förskolechef underrättas. 

Samtal med inblandade barn och vårdnadshavare.

Vi gör kartläggning utifrån händelsen.

Beslut tas om incidentrapport behöver skrivas.  

Handlingsplan följs, vid behov skrivs ny. Alla i arbetslaget och vikarier informeras om vad som gäller direkt när handlingsplanen tas i bruk.

Uppföljning:

Samtal om händelsen med berörda parter när situationen lugnat sig.  

Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. 

Vid behov kontakta förskolechef.

Uppföljning på planeringstid tills beteendet har upphört.

1.2 Rutiner för åtgärder när barn diskrimineras, trakasseras eller kränks av personal:

All personal är ansvarig för att underrätta berörd personal om beteendet snarast efter händelsen.

Vårdnadshavare kontaktar förskolechef eller pedagog på förskolan om barnet berättar att det blivit utsatt. 

Förskolechef underrättas.

Vi gör kartläggning utifrån händelsen.

Beslut tas om incidentrapport behöver skrivas.

Handlingsplan följs, vid behov skrivs ny. Alla i arbetslaget och vikarier informeras om vad som gäller direkt när handlingsplanen tas i bruk.

Förskolechef har samtal med berörd personal.

Uppföljning:

Pedagogerna för diskussioner i arbetslaget om händelsen. Kontinuerliga diskussioner i arbetslaget kring våra värderingar och förhållningssätt.  

Vi följer upp med samtal med vårdnadshavare.

1.3 Rutiner för dokumentation: 

Incidentrapporter

Handlingsplaner 

Dessa förvaras inlåsta. Vid behov kan gammalt material förvaras i kommunens arkiv.

1.4 Rutiner för hur förskolechef anmäler till huvudman:

Förskolechef redovisar allvarliga händelser snarast och redovisar mindre allvarliga händelser regelbundet.

Ansvarig: Förskolechef, pedagoger

2. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

2.1 Strategier för att upptäcka:

Barnintervjuer kring trygghet och trivsel i september (före verksamhetsdagen) och februari. 

Ta tillvara på information som vi får av vårdnadshavarna.

Barnobservationer efter behov i gruppen.

Värdegrundsfrågor diskuteras i barngruppen, på konferenser, utvecklingsdagar och på reflektionstid. Pedagoger läser litteratur inom ämnet. 

Kartläggning utifrån intervjuer, observationer görs varje höstterminsstart. (innan verksamhetsdagen)

2.2 Rutiner för information till vårdnadshavare om hur anmälan görs:

Vid inskolningssamtal och på föräldramöten informerar pedagogerna vårdnadshavarna.

2.3 Hur är tillsynen organiserad: 

Pedagogerna rapporterar till förskolechef som i sin tur rapporterar till kommunstyrelsen.

Ansvarig: Pedagogerna, förskolechef