Ämnen:
Matematik
·
Årskurs:
3
Sundbyskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 8 november 2018
Det här arbetar vi med under årskurs 3.
Mål
Taluppfattning och räknemetoder
· Eleven ska ha en taluppfattning inom talområdet 0-10000
· Eleven ska kunna addera och subtrahera tal 0-200 med 10-talsövergång med skriftliga räknemetoder.
· Eleven ska kunna räkna multiplikation, tabellerna 1-10.
· Eleven ska kunna avgöra vilket räknesätt som ska användas (addition, subtraktion, multiplikation eller division) i t.ex. ett lästal.
· Kunna namnge och dela upp .i , ,. Samt att kunna storleksordna delarna.
Algebra
· Förstå likhetstecknets betydelse (20= ___ x 5, 3+4 = ___-3).
Geometri
· Eleven ska kunna namnge geometriska figurer: kub, rätblock, cylinder, kon och klot. Samt att konstruera dem med enkla mallar.
Problemlösning
· Kunna lösa matematiska problem med olika problemlösningsstrategier (rita/skriva eller matematiskt)
Sannolikhet och statistik
· Kunna konstruera och avläsa ett stapeldiagram.
Undervisning
Eleverna kommer arbeta i ämnet matematik genom följande metoder:
Läromedel: Favorit matematik samt annat material
· Arbeta laborativt
· Färdighetsträning av de fyra räknesätten: i matteboken, med dator, mattespel m.m.
· Räkna med de olika räknesätten i boken och vid andra skriftliga tillfällen.
Utvärdering
Eleverna bedöms på följande sätt:
· Diagnoser i matteboken.
· Läxförhör.
· Deltar aktivt i diskussioner och EPA.
· Redovisar räknemetoder och problemlösningsstrategier muntligt och skriftligt.
· Praktiskt mäta volym, vikt, temperatur och längd och använda sig av rätt enhet.
· Kunna svara på vad klockan är vid olika tillfällen och beräkna olika tider.
Centralt innehåll (21)
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter