Skolbanken Logo
Skolbanken

Fokusområdesplanering Språk HT18

Jungfrustigens fsk/Bosgårdens ped. enhet, Mölndals Stad · Senast uppdaterad: 24 augusti 2023

Under kommande månader kommer vi arbeta med fokusområde språk. Barnen kommer bland annat få erfara olika språk, dialogisk högläsning och att arbeta med bokstäver.

Varför? Koppling till läroplan(1 till 3 mål). Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Vi ser att barnen har ett stort intresse för böcker, dels för själva berättelserna, men även för bilderna och texterna i böckerna. Barnen vill gärna kommunicera över böckerna, och det som finns där i och därför vill vi ge dem ännu större möjlighet att göra det. Vi vill ge barnen möjlighet att använda flera olika uttryckssätt genom att själva använda dessa uttryckssätt i undervisningen och utbildningen. Vissa barn är intresserade av bokstäver och olika språk, och därför kommer vi i utbildningen ge möjlighet för alla barn att upptäcka bokstäver och olika språk.

Vad? Vad vill vi barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärande objekt: Vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om?

Vårt fokus under utbildningarna kommer ligga på att föra dialogiska samtal kring böcker. Samtalen kommer utgå från barnens intresse och vad de väljer att fokusera på i boken vi läser. Under lästillfällena kommer vårt fokus vara att förklara ord, uttryck och begrepp för att utveckla ordförrådet samt att få till en diskussion angående tolkningar i boken. Vårt mål är att alla barnen ska få möjlighet att kunna uttrycka sig om boken på sitt sätt. 

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.

Vi kommer föra dialogiska samtal även i utbildningen. Vi sätter upp alfabet på olika språk och i anslutning till detta skapar vi en ”skrivhörna” med bokstäver, papper och pennor som barnen ska kunna använda för att skriva. Vi samtalar om ord på olika språk och uppmärksammar att samma sak går att säga på flera olika språk. Vi använder oss dagligen av tecken som stöd för att förstärka det vi säger och för att ge barnen möjlighet att kommunicera på flera olika sätt. Vi lyssnar på sånger och sagor på olika språk på vår smarttv och introducerar vår Penpal så att barnen kan använda den för att lyssna på olika språk. 

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

För undervisningarna kommer det skapas enskilda pedagogiska planeringar. Undervisningarna kommer ske i mindre grupper då vi av beprövad erfarenhet vet att mindre grupper är mer gynnsamt för att alla barn ska få möjlighet att komma till tals och för att alla barn ska få samma tid för att uttrycka sig.

 

Vi har genom läslyftet fått läsa litteratur om dialogisk högläsning och hur vi kan använda det i vårt arbete. Pihlgren (2017) förklarar dialogisk högläsning som att en gör avbrott i läsningen för att till exempel förklara svåra ord, eller att samtala om det som händer i boken. Vidare skriver hon att det är i själva samtalet om läsningen som språkutvecklingen sker, och alltså inte bara när en läser boken för barnen. Även de allra yngsta barnen kan genomföra dialogisk högläsning genom att kommunicera via kroppsspråket eller genom ljud . 

 

Utifrån dokumentationen och barnens kommentarer till den, samt utifrån våra erfarenheter utvärderar vi fokusområdet. 

Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, estetiska lärprocesser, digital kompetens, motorik och hälsa samt värdegrund.

Vi säkerställer att böckerna vi erbjuder på måsen speglar olika personer med olika funtionsvariatoner, från olika kulturer, olika åldrar, olika familjekonstellationer och med olika hudfärg. Vi pratar om att personer pratar olika språk, och visar olika alfabet för att styrka att personer kommunicerar på olika språk och med olika alfabet. Vi erbjuder språkappar på iPads, och visar sånger och böcker på olika språk på vår smarttv. Vi använder vår Penpal för att undersöka hur andra språk låter. 

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

  • Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
  • Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
  • Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
  • Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback