Vasatiden

Medeltiden avslutas med Stockholms blodbad. Nu börjar en ny tid. Denna tid kallas för Vasatiden, för att mellan år 1523 - 1611 styrs Sverige av Gustav Vasa och sedan av hans söner. Vi ska lära oss om den här tiden och hur Sverige förändrades. Vi kommer att arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en. Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur har folket det under Vasatiden? Hur förändras kyrkans ställning i samhället?

Undervisning och arbetsformer

Under arbetsområdet kommer vi att arbeta med Vasatiden. Vi kommer att lära oss mer om Gustav Vasa och hur han påverkat att Sverige växte fram som en stark stat i Europa. Vi skall också titta på hur Gustav Vasa och hans söner var som personer och hur de tillsammans kom att påverka Sverige både politiskt och religiöst. Vi kommer även lära oss om hur detta fortsätter att påverka oss även i dagens Sverige. Vi skall också se på vad Gustav Vasa har betytt för oss svenskar och vår identitet genom åren. Hur ser vi på Gustav Vasa nu, hur såg man på honom under 1800-talet och hur ville Gustav själv att man skulle se på honom. Detta kommer vi göra genom att titta på filmer och gemensamt diskutera filmerna i helklass. Ni kommer att få skriva en faktatext två och två om Vasatiden utifrån färdiga gemensamma punkter. Ni kommer sedan att få välja hur ni vill göra en muntlig presentation om ert arbete. I slutet av arbetsområdet kommer ni även att få ett arbetshäfte med en sammanfattning och frågor om Vasatiden att arbeta med. Avslutningsvis kommer ni få en enskild skrivuppgift där ni kommer att få göra olika jämförelser mellan Vasatiden och nutid.

 

Syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Genom undervisningen i ämnet historia ska du; 

•  Utveckla kunskaper om att det som hände förr i tiden påverkat det som händer i vår tid och också påverkar det vi tror kommer att hända i framtiden.

• Utveckla kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar förr och nu. Det ger dig en förståelse för olika levnadssätt.

• Genom undervisningen ska du lära dig hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.

• Få möjlighet att uttrycka dina egna åsikter och tankar kring ämnet i tal, skrift och bilder. Genom undervisningen får du också tillfälle att utveckla dina kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

 

Mål med arbetsområdet

Mål för arbetsområdet är att du ska känna till och kunna:

• Vem Gustav Vasa var och om hans liv.
• Beskriva Gustav Vasas äventyr i Dalarna.
• Veta när Gustav Vasa blev kung.
• Veta några av Gustav Vasas reformer och hur det påverkar oss än idag.
• Vem Erik XIV, Johan III, Sigismund, Karl IX, Martin Luther och Kristian II var.
• Beskriva Stockholms blodbad.
• Beskriva reformationen av kyrkan
• Beskriva bondeupproret Dackefejden och varför det hände.
• Beskriva hur levnadsvillkoren såg ut på Gustav Vasas tid för folket.
• Förstå varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av Gustav Vasa genom att använda dig av källkritik.

 

Bedömning - Vad kommer bedömas?

• Din förmåga att, i våra klassrumsdiskussioner, resonera om historiska förhållanden, skeenden och gestalter.

• Din förmåga att använda historiskt källmaterial på ett användbart sätt och hur du funderar kring deras trovärdighet. 

• Din förmåga att resonera och dra slutsatser om hur dessa historiska tider påverkat Sverige då som nu samt dina kunskaper om historiska begrepp, historiska personer och händelser i en skriftlig inlämningsuppgift.

• Din förmåga att visa dina kunskaper om förhållanden, händelser och personer under Vasatiden samt din förmåga att använda dig av historiska begrepp.

• Hur väl utvecklade och väl underbyggda svar du ger runt samhällsförändringar och förändringar i människors levnadsvillkor under Vasatiden samt hur det har påverkat vår tid.

• Ditt sätt att använda källor för att komma fram till dina svar och hur du funderar kring deras trovärdighet.

 

 

 

Du kommer att redovisa dina kunskaper genom:

• Att delta i gemensamma diskussioner i helklass eller/och i mindre grupper.
• Eran skrivna faktatext
• Eran muntliga presentation
• Dina svar på frågorna om Vasatiden
• Din enskilda skrivuppgift 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.
• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.