Kartläggning av barnens intressen

Barnen har under hösten visat ett intresse för bokstäver och ordbilder vilket har ökat markant de senaste veckorna. Detta har också bekräftats av några vårdnadshavare att intresset visat sig även i hemmet. De visar en nyfikenhet och frågar hur olika saker stavas. Barnen efterfrågar kortare texter till sina alster som de har målat, De ber oss pedagoger att skriva ner så de har möjlighet att kunna skriva av, för att de bland annat ska kunna göra egna berättelser. Vissa bokstäver visar barnen mer intresse för och vill gärna samtala med oss om hur de låter och ser ut. speciellt första bokstaven i deras namn. De yngre barnen följer gärna efter de äldre med sin låtsasskrivning.

Detta har vi fått fram genom samtal, intervjuer, iakttagelser och observationer.

Mål

Eget formulerat mål

Vårt mål är att möta barnen på deras nivå och följa deras intresse och nyfikenhet kring bokstäver och ordbilder. Vi vill öka barnens intresse för bokstäver på ett lekfullt och pedagogiskt sätt. Vi vill även öka deras intresse för skriftspråk och att lära sig känna igen sitt namn. Syftet med vårt tema är inte att lära barnen att läsa utan upptäcka de olika bokstäverna. Barnen ska få ha inflytande och få bestämma vilka bokstäver de vill arbeta med. 

Läroplanens mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• Lpfö98 Rev. 2016
  Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• Lpfö98 Rev. 2016
  Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• Lpfö98 Rev. 2016
  Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

Barnens erfarenheter

Vi valde att dela in barngruppen i två grupper när gjorde kartläggningen över barnens erfarenheter. Grupp 1 som består av barn i åldrarna 3-5 år fick en och en tillsammans med en pedagog svara på intervjufrågor. Genom intervjuerna kunde vi se att barnen kunde skriva sitt eget namn, några få hade lärt sig familjens namn och flera kunde skriva de närmsta kompisarnas namn. Barnen skapar erfarenhet genom samspel med varandra genom till exempel att ett barn har suttit med Ipaden och skrivit av namn på figurer. Detta har relaterat till flera av barnen har fått upp intresset och vill göra något likvärdigt. 

I grupp 2 som består av barn i åldrarna 1-2 år kunde vi se att barnen hade svårt att känner igen sin ordbild men däremot känner de igen sin porträttbild. Då barnen på grund av sin ålder inte kommit så långt i sin språkutveckling valde vi att använda oss av observation istället för intervjuer i denna grupp.

Insatser - åtgärder för att nå målet 

* Bokstavslådor -en bokstav åt gången

* Barnens för och efternamn som är skrivit i både versaler och gemener under bild

* Lär -och lekmaterial: pussel , spel , magnetbokstäver, klossar med bokstäver, göra egna bokstäver med   kapplastavar samt bokstavskul med klädnypor

 * Träning med pincett och ärtor för att lättare få in rätt pennfattning för de barn som behöver

 * Att rita med sitt finger bokstäver i sand

 * Rim, ramsor samt sång

* Ordbilder

* Ipad -olika appar

* Böcker: personliga skrivböcker samt bibliotekslitteratur

Hur målet ska utvärderas

Vi kommer att jämföra barnintervjuerna före och efter även dokumentera med bild och text i unikum samt göra observationer så vi kan följa barnens intresse och utveckling under temats gång.

Genom att göra vårdnadshavare delaktiga under processen via unikuminlägg samt barnens alster hoppas vi få möjlighet att se barnens utveckling även i dess närmiljö.

Teoretisk bakgrund

Någon teori eller forskning kring det valda området. Ta hjälp av andra som arbetar i förskolorna, sök på internet, läs ur böcker osv.

Inger Fridolfsson har forskat mycket inom läs och skrivinlärning och hon skriver bl.a. annat att ” När man ska bestämma sig för i vilken ordning bokstäverna ska läras in är det flera saker man bör tänka på. Det är inte en bra idé att börja med bokstaven Aa och sedan undervisa om bokstäverna i den ordning de kommer i alfabetet. Valet av bokstav bör istället utgå från några grundläggande principer; bokstavens frekvens, var bokstavsljudet bildas samt deras visuella skillnader.

Den första principen utgår från bokstavens frekvens. Bland de första bokstäverna som introduceras är således de som är mest förekommande i ord. När man inleder bokstavsundervisningen med de högfrekventa bokstäverna finns det större möjlighet att bilda ord. I och med det kan eleverna så tidigt som möjligt lära sig läsa och stava korta ord och därmed få läsövningar med större variation. Några av de mest högfrekventa vokalerna är Aa Oo Ee och Ii, och några av de mest förekommande konsonanterna är Ss Ll Rr Nn Vv och Mm. Det är dessa bokstäver våra läsläror normalt inleder med. Det är därför naturligt att de första ord som eleverna läser ofta är just is, ros, ror, mor och vas.

Hon skriver vidare att ”När förskolebarn skriver spontant använder de gärna ”de stora bokstäverna” – versalerna. Den troliga förklaringen till att de väljer versaler istället för gemener är att vi vuxna vanligtvis använder stora bokstäver då vi skriver tillsammans med barnen. Många anser också att de stora bokstäverna är enklare för förskolebarn att forma än de små. Å andra sidan skiljer sig gemenerna åt mer än vad versalerna gör och borde av det skälet vara enklare att lära sig. Dessutom används gemener i betydligt större utsträckning än versaler vilket skulle tala för att man istället borde använda och introducera de små bokstäverna före de stora, särskilt med avseende på läsinlärningen. När det gäller små barns tidiga skrivande har nog val av versal eller gemen en underordnad roll. Det är troligen lusten och intresset av att skriva som är det centrala och som även ska uppmuntras.”

https://www.legilexi.org/inspirationsbibliotek/avkodning/bokstavskunskap/ 

Dokumentation

Vi kommer att dokumentera arbetet med hjälp vår I-pad, hänga barnens alster i hallen och på avdelningen. I unikum, både i barnets personliga lärlogg där de kan påverka vad de vill ha med sig. Viss dokumentation kommer finnas tillgängligt på fjärilens gemensam lärlogg.

Samverkan med vårdnadshavare

Information till vårdnadshavare kommer ske kontinuerligt genom unikum. Genom våra dagliga kontakter och utvecklingssamtal hoppas vi få tankar och reflektioner från vårdnadshavarna på de kunskaper som barnet har fått med sig under temats gång.

Olika datum.
Delaktighet/inflytande/kommunikation med vårdnadshavare

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

  Lpfö98 Rev. 2016