Didaktisk planering - Barnens självkänsla

Hur vi arbetar för att leka fram självkänsla hos barnen i åldrarna 3-5 år.

 

Luthagens Fokusområde 2018-2019 är "Hållbarhet från det enkla till det komplexa".

 

Bakgrund

Här kommer vi beröra den sociala dimensionen av hållbarhet, genom lek och sång. Forskning visar att hållbarhet i ett globalt perspektiv är ett område som behöver prioriteras och utvecklas om vi ska ha en hållbar värld att leva i, med demokratiska världsmedborgare. Vi tänker att vi ska arbeta med detta innan lunch och barnen önskade att det skulle kallas för "lekmöte". Vårdnadshavare har uttryckt på utvecklingssamtal att det viktigaste deras barn kan få med sig från förskolan är att våga prova, att det är okej att göra fel samt det sociala samspelet.

Syftet (Varför)

För att barnen ska få möjlighet att utveckla sin empatiska förmåga och gruppkänsla tänkte vi börja med barnens självkänsla, för att sedan bygga på med värderingsövningar och olika lekar som stärker barnens gemenskap och samarbetsförmåga. Vi vill lyfta fram och synliggöra hur viktigt ens egen identitet är och att man är trygg i den man är. Att man ska få bli självständig och känna att man kan själv och våga lita på sin egen förmåga. Alla barn har lika värde oavsett.

"Med en ökad självkänsla är det lättare både för individen och gruppen att utvecklas" (Barbara Sher). Genom dessa undervisningssituationer får barnen möjlighet att känna att de kan, att de vågar och att det inte gör något om det blir fel. Det handlar om att få öva och testa många gånger.

Vidare kommer även omsorg om och hänsyn till allt levande att få plats, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter i verksamheten. I Lpfö98/16 (s. 4) står det att det främst är genom konkreta upplevelser som barn tillägnar sig etiska värden och normer. Självkänslolekarna "betonar det positiva hos var och en, och hjälper barnen förstå att de duger precis som de är" (Barbara Sher).

Även de vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är vi vuxna viktiga som förebilder. Barn gör som vi gör, inte som vi säger. I den dagliga verksamheten krävs det att värderingar tydliggörs för att kunna hävda grundläggande värden. Vår verksamhet ska, enligt Lpfö98/16, bedrivas i demokratiska former och därmed lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att de längre fram ska delta aktivt i samhällslivet.

 

Målformulering (Vad)

• Barnen utvecklar sin självkänsla och tillit till sin förmåga.
• Barnen ska få känna sig självständiga.
• Barnen ska känna att det inte gör något att det blir "fel".
• Barnen utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
• Barnen ska få möjlighet att ta ställning till och reflektera över olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
• Barnen ska få känna att de vågar testa nya saker.

 

 

Uppgifter

Saker som jag gör bra

Arbetssätt (Hur, när, var, vilka): Vi börjar med första övningen i boken och kör den en hel vecka, detta för att barnen ska få möjlighet att lära sig leken och få möjlighet att berätta olika saker. Detta görs på lekmötet före eller efter lunch. Barn som är fem år och yngre vet en massa saker som de kan. När de blir äldre blir de också mindre säkra då de kan ha mött andra som de känner kan göra sakerna bättre än vad de kan (Barbara Sher, s. 21). Lekarna vi kommer leka nu påminner barnen om alla saker som de kan. Första leken heter "Saker jag gör bra" och den går ut på att barnen ska få berätta vad de kan. Vi uppmanar barnen att säga någon ny sak de kan om de säger samma sak varje dag. Leken börjar med en ramsa som barnen sen får svara på, "Jag kan....". En vuxen inleder med att svara (t.ex. "Jag kan låta alla vara med och bestämma i leken") och lämnar sedan vidare till nästa i cirkeln efter att man upprepat ramsan. Målkriterier: * alla barn ska få möjlighet att få berätta vad de kan * alla barn ska få möjlighet att våga uttrycka sig i grupp * alla barn ska få möjlighet att få leka sig till självkänslan * alla barn ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och tankar

Smeknamn

Arbetssätt (Hur, när, var, vilka): Nu till andra leken i boken som också den leks en hel vecka, detta för att barnen ska få möjlighet att lära sig leken och få möjlighet uttrycka sig i grupp. Detta görs på lekmötet före eller efter lunch. Barn som är fem år och yngre vet en massa saker som de kan. När de blir äldre blir de också mindre säkra då de kan ha mött andra som de känner kan göra sakerna bättre än vad de kan (Barbara Sher, s. 21). Andra leken heter "Smeknamn" och den går ut på att barnen ska få berätta sitt smeknamn. Kommer man inte på något smeknamn eller inte har, hjälps vi åt i gruppen att komma på förslag. Leken börjar med en ramsa som barnen sen får svara på, "Mitt smeknamn är...". En vuxen inleder med att svara (t.ex. "Mitt smeknamn är Fia. Det går snabbare att säga än mitt riktiga namn") och lämnar sedan vidare till nästa i cirkeln efter att man upprepat ramsan. Målkriterier: * alla barn ska få möjlighet att ha ett smeknamn och tala om vad de vill bli kallade * alla barn ska få möjlighet att våga uttrycka sig i grupp * alla barn ska få möjlighet att leka sig till självkänslan * alla barn ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och tankar

Om jag vore ett djur

Arbetssätt (Hur, när, var, vilka): Tredje leken i boken heter "Om jag vore ett djur". Vi kommer leka denna en hel vecka, med variationer. Barnen ska få möjlighet att lära sig leken och få möjlighet att variera leken. Detta görs på lekmötet före eller efter lunch. Barn som är fem år och yngre vet en massa saker som de kan. När de blir äldre blir de också mindre säkra då de kan ha mött andra som de känner kan göra sakerna bättre än vad de kan (Barbara Sher, s. 21). Målkriterier: *